söndag 20 juni 2010

Politik

Snart är de val, och jag tänkte hålla en grundkurs i att förstå hur valsystemet fungerar. Det finns en del missförstånd i vad som är höger och vänster.

Jepp, jag har ritat loggorna själv
Så här tänker sig många att politik fungerar. Högerpartier åt höger, och vänsterpartier åt vänster, organiserat i en fin ordning.

I själva verket är det inte riktigt så enkelt. Höger/vänster skalan representerar bara en enda åsikt. Hur hur mycket av omsättningen som ska utgöra offentlig respektive privat omsättning.

Problematiken
Höger-vänster skalan visar enbart vad den ekonomiska politiken är, inget annat. Höger betyder hög ekonomisk frihet, medan vänster betyder hög ekonomisk planering, dvs att ekonomin främst styrs politiskt.

Var kommer de högerextrema partierna in? Vad har ekonomisk frihet med extremhöger, främlingsfientlighet, nationalism och homofientlighet att göra? Absolut inget alls. Ofta associeras dessa egenskaper med höger, ofta av media och personer med egen vänsteridentitet. Detta är ofta på grund av den förenklade modellen som inte visar alla faktorer. Att denna icke ekonomiskt bundna egenskaperna associeras med höger visar främst att vänsterorienterade media dominerar. På samma sätt associeras felaktigt veganism, anarki och miljövänlighet med vänsterpolitik, vilket är precis lika felaktigt.

En intressant skillnad mellan exempelvis Sverige och USA är att liberalism i Sverige betecknas som en högeregenskap, men i USA betecknas som en vänster egenskap. Åter igen, detta beror på ett felaktigt sett att se skalan på.

Ibland beskrivs det som att extrem vänstern och extrem högern går ihop bakom skalan, att den på något sätt slår knut bakom sig självt. Detta finns de viss sanning bakom, men åter igen är de främst en missuppfattning hur skalan fungerar.

Höger-Vänster definition
Ofta så ritas skalan upp ganska godtyckligt, lite blått till höger, lite rött till vänster, sedan markerar man in partierna lite efter vad man själv tycker, eller efter vilka partier man behöver få plats med, på de sättet jag gjorde ovan.

Men jag önskar visa hur partierna ligger till på riktigt, inte vad de låtsas som. Dessutom vill jag kunna jämföra Sverige med andra länder, och även partier utanför riksdagen. Jag behöver därför en skala immun mot subjektivitet. Då blir skalan på detta sättet.

Längst till vänster, en absolut vänster ekonomisk filosofi, 100% av alla pengar som omsätts, omsätts via politiskt styrda organ. Lägst till höger, de motsatta, 0% av pengarna omsätts via politiskt styrda organ.

Betyder de då att vänsterpartiet hamnar längst till vänster och moderaterna hamnar längst till höger, och var hamnar då de högerextrema?

Ingalunda! Dessutom, åter igen, högerextremist finns i praktiken inte. Exempelvis är nazister i praktiken inte speciellt höger. Problematiken är som följer. Om man bedriver en politik väldigt långt åt höger, så har man, som stat, väldigt lite pengar att bedriva styre i landet med till utgifter så som arme, indoktrinering och andra typisk diktatur fasoner.

Var passar nazisterna och Sverige demokraterna in?
Var nazisterna passar in är en intressant fråga. De är sanerligen inte speciellt höger (för ekonomisk frihet), de är heller inte speciellt långt vänster (för ekonomiskt styre). Sanningen är att båda två hamnar nån stans nära mitten på höger vänster skalan.

Hamnar de nära centerpartiet? De är här höger vänsterskalan börjar ställa till med besvär. Den ger helt enkelt inte tillräckligt mycket information.

Internationell standard
Det finns en internationell standard för hur den andra skalan ska handla om, dock inte hur den graderas.

Fritt översatt från den första bästa engelskspråkiga versionen jag hittar. Notera att både termen i över och underkant är menade att tolkas positivt. Något som är positivt på ett sätt vägs mot något som är positivt på ett annat sätt.

Åter igen väljer ofta de som gör skalan att gradera den efter tycke och smak, men åter igen så anser jag de inte vara bra tillräckligt. Åter igen vänder jag mig till matte. Frihet är svårt att mäta, men åter igen vänder jag mig till pengar. I de här fallet hur stor del av pengarna som en person tjänar fritt kan använda på de sättet den önskar.

Längst ner, alla pengar personen får kan han använda på de sättet han önskar, detta inkluderar barnomsorg och sjukvård som personen själv till fullo måste betala. I övre kanten filters alla pengar som personen tjänar igenom politiska organ som sedan delar ut service till ingen ytterligare kostnad. Sträcket i mitten är stället där 50% kan hanteras fritt av löntagaren, och 50% hanteras via politiska organ.

Är inte denna skalan samma som den andra? Nej, det finns några nyckelskillnader. Exempelvis har man i USA ett system med tvingande privata försäkringar. Dvs politiken bestämmer vad pengarna ska användas till, men personerna är själva fria att välja på vilket sätt som pengarna ska användas, exempelvis i fallet med sjukvårdsförsäkring.

Det finns fler sätt de här systemet kan agera. Lagstiftning, straffskatter, punktskatter samt även på andra hållet, subventioner, avdrag, bidrag kan styra folk att göra specifika saker utan att man direkt skattar hårdare.

Man skulle kunna tänka sig ett samhälle med 0% skatt, men där vissa varor har extremt hög punktskatt för att ändå kunna styra befolkningen.

Liberalism
Liberalism är ett tveeggat svärd. Om du personligen är fri att göra precis vad som helst, är inte din nästa medmänniska fri att göra det. Absolut liberalism är bara möjlig för en person i taget. Vad ska man prioritera, personlig frihet, där jag är fri att slå vem som helst på käften, eller kollektiv frihet, där jag är fri från att slippa bli slagen på käften, men i gengäld inte heller får slå någon på käften.

På samma sätt, ska jag kunna välja att köpa en Volvo eller en Ferrari, eller ska samhället tvinga att köpa en lada?

Liberalism har två helt skilda sidor. Så länge man inte ser båda sidorna samtidigt, förstår man heller inte konsekvensen av begreppet. I praktiken är de liberalismens två sidor som den andra skalan symboliserar.

Den ekonomiska påverkan är bara ett sätt att mäta det. Kollektivet tycker att vi inte ska röka, därför lägger vi 70% straffskatt på det. Kollektivet tycker att vi ska åka kollektivt, därför får vi 20% subvention (siffra tagen ur luften). Båda 70% och 20% är styrande summor, så om vi tar genomsnittet blir det (70+20)/2=55%, 5% på sidan mot kollektiv frihet.

Hela skalan
Så här ser de ut om man summerar upp det

I stället för den enkla 1D skalan, är här en lite mer komplett, men fortfarande lätt tydd, 2D skala. De gråmarkerade ytorna representerar svårtillgängliga politiska utrymmen. Med 100% skatter blir de knepigt att få en absolut personlig frihet, med 0% skatter blir de lika knepigt att få en 100% kollektiv frihet.

Är då inte resultatet att höger är för personlig frihet och vänster är för kollektiv? Nja, även om de historiskt sett ofta varit så, så finns de ganska många undantag till det. Notera att de gråa zonerna är svåra att nå, ingen har nått dem hitintills, men därmed inte sagt omöjliga.

Miljön? Feminismen? Invandringsfrågorna? Var kommer de in? Tja, delar av dessa frågor är en del av friheten, men samtidigt representerar denna graf bara två olika faktorer, av den enkla anledningen att jag bara har tillgång till 2D på skärmen.

Miljön då?
Samtidigt är många av de andra detaljfrågorna ofta illa genomtänkta. Ta miljön som exempel. På ena sidan har vi en hög miljöfaktor, men vad har vi på andra sidan? Vad är motsatsen till en hög miljöfaktor, men fortfarande likaktigt positivt? Sanningen är att de inte riktigt finns någon sådan. Detta är en konstruktion från bl.a. miljöpartiets sida, på något sätt hävda att de själva är för miljön, men andra partier inte är det. I praktiken existerar det ingen"mot miljön" sida, detta är främst en konstruktion som är skapad för att ge miljöpartiet röster.

Vindkraft mot kolkraft då?
Om den ena sidan är för vad de hävdar är miljövänlig vindkraft och den andra sidan är för billig kolkraft. Är de då inte en miljö mot ekonomi fråga?

Nej. Om man ska tvinga fram något mot rådande ekonomi då är de en fråga om kollektiv vs personlig frihet, det kostar nämligen pengar. Det gör att även denna fråga enkelt passas in i grafen, samtidigt som de inte täcker hela sanningen.

Olika grupperingar
Var finns de olika ideologierna då?

I hörnen finns vad vi kan kalla ideologier, på långsidorna finns vad som snarare kan liknas vid system. Börjar uppe i vänster hörn.
Kommunism, en ideologi som tillämpar planekonomi med kollektvitet
Fascism, är ingen ideologi, utan närmast en idé om hur samhället drivs med kollektvitet. Fascism är oberoende av ekonomisk policy men kan bli svår att tillämpa i en absolut kapitalism. Notera att Fascism inte är strikt negativt, tvärt emot vad många tror.
?, vet inte vad som borde finnas i hörnet, helt enkelt en kapitalistisk variant av fascism.
Planekonomi, ett sätt att bedriva ekonomi utan att använda sig av ett kapitalbaserat system. Systemet används ofta inom offentliga sektorn och för kommunistiska länder för hela ekonomin.
Kapitalism, ett system för att bedriva ekonomi med hjälp av fri marknad, motsatsen till planekonomi.
Anarki, ett sätt att kombinera extrem liberalism med planekonomi, känner inte till något exempel på detta. System som dessa brukar ofta kollapsa och hamna i vilda västern hörnet i stället.
Liberalism, en filosofi som handlar om att maximera varje persons individuella frihet, varför är den blå? Tja i Sverige kallas höger för liberala, medan i USA de vänstra, båda sidorna representeras med blått. Liberalism är på samma sätt som fascism inte är strängt negativt, heller inte strängt positivt. Ofta används termen "nyliberalism" av vänsterfolk för att ge de en negativ klang.
Vilda västern, extrem kapitalism möter extrem liberalism.

De hela har inget med demokrati att göra, jag förutsätter att men i alla systemen har en fullständig demokrati, annars blir jämförelsen knappast rättvis. De är även så att systemen från respektive sida kompletterar varandra något, det kan därför vara något otrevligt att befinna sig hela vägen ut på kanten.

Tycker du det är konstigt att kommunism och kapitalism inte ligger mitt emot varandra? Faktum är att de inte ska göra det. Kapitalism är ett system, ingen ideologi, kommunism är en ideologi.

De här systemet jag gjort stämmer illa överens med vissa andra likande system som finns att hitta på nätet. Detta beror på att mitt system baserar sig på endast hård fakta, medan andra system ofta baserar sig på en mängd subjektiva sakfrågor som de definierat in i respektive sida. Den metoden kan manipuleras frisk och de görs även.

Dessutom brukar de fördela sig betydlgit jämnare, men i praktiken så ligger väldigt många länder i den inre 1:a och 2:a kvadranten, väldigt få länder i den 4:e och nästan inget i den 3:e

Länder då?
Här är några länder som jag exemplifierade för att lägga om dem i diagrammet.

Börjar uppe till vänster igen.
Hamas, får i detta fallet representera Palestina som ett extremt exempel. Ingen personlig frihet överhuvudtaget, och ingen ekonomisk frihet alls. 100% kontroll i båda riktningarna. Ironiskt nog är detta systemet till fullo fascistiskt eftersom Hamas ofta beskyller Israel för att vara det.
Sverige, 70% planekonomiskt, runt 75% kollektiv frihet. Väldigt nära gränsen ut från den gemytliga mitten zonen.
Shanghai, Hög grad av kapitalism, runt 80%, hög grad av kollektiv frihet runt 70%
Norge, 55% kapitalism, runt 65% kollektiv frihet
Finland, runt 60% planekonomi, runt 60% kollektiv frihet
Danmark, runt 65% planekonomi, runt 55% kollektiv frihet
USA, runt 80% kapitalism, dryga 50% kollektiv frihet (på grund av bl.a. många tvingade privata försäkringssystem)
Monaco, runt 90% kapitalism, runt 75% personlig frihet

Det kanske går att hitta något land med hög (över 75%) personlig frihet och runt 50% marknadsekonomi, men jag leta helt enkelt inte så länge. Länder med hög personlig frihet och låg marknadsekonomi tror jag däremot inte går att hitta.

Fortsättning om de svenska partierna följer.

5 kommentarer:

  1. Jag gillar posten och ambitionen :)

    SvaraRadera
  2. Va kul, tyckte jag lyckades nästan oförskämt bra med partiloggorna, ser ju nästan ut som jag varit seriös.

    De tog dock bara nån minut per logga, sossarnas logga va lite knölig, men miljöpartiets och centerns var förvånansvärt enkla, de ser mer komplicerade ut än vad de är.

    SvaraRadera
  3. Hmm, att Sverige ligger högre upp och till vänster on Norge vet jag inte riktigt om jag håller med om...
    Höga skatter och ungefär lika "kollektivt" som Sverige är iaf mitt intryck...

    USA är inte heller så liberalt som man en gång var numera, inte lika råkonservativt som England kanske, men dom har halkat en bra bit från 60-70-80 talet...Skattesatserna är inte helelr så låga, troligen pga de senaste årens utgifter i bla krigande mm. En kollega betalar tex 46% skatt (Stat + federal) på sin inkomst och det är, enligt hennes utsago, mycket men inte den värsta skatten...

    Vilka siffror har du baserat det på ?

    /K

    SvaraRadera
  4. Även Norge ligger högt upp. Tänk på att centrum linjen är 50% styrning. Sverige ligger på ungefär 75% och Norge runt 65-70%, dvs ganska liten skillnad.

    Det är hur företagen behandlas som är den stora skillnaden mellan Sverige och Norge. Man kan se de lite som att upp och ner är för privatpersoner, höger/vänster är för företagen.

    "En kollega betalar tex 46% skatt (Stat + federal)"
    Stämmer ganska bra överens med minna siffror där jag sett USA på 50% för personbeskattning. Notera att även avdrag och bidrag bidrar till reglering av privatekonomi.

    Skatten i USA hamnar runt 50% för en högavlönad, för en lågavlönad hamnar skatten betydligt lägre, men kruxet är att lågavlönade i USA har låg skatt på grund av avdrag där vi i Sverige har bidrag, vilket resulterar i att USA hamnar ganska högt upp.

    Vad de gäller företagen i USA är de nästan helt oreglerade, mycket av den reglering som finns är semifrivillig och ofta via civildomstolar, avtal och andra frivilliga regler. Detta gör att USA hamnar ca 75% åt höger. De sista 25% är på grunda av tvingande lagstiftning, främst konsumentlagstiftning.

    För Sverige hamnar vi en bit åt vänster, men fortfarande en bit från planekonomi. Sverige har i teorin en situation som liknar USA och Norge något. Men mer tvingande fackregler i kombination med väldigt mycket institutioner och statligt ägda företag hamnar Sverige längre vänster ut.

    Att USA hamnar långt höger ut har alltså inget alls med personbeskattningen att göra, personbeskattningen i USA är relativt hög, däremot är den väldigt svår att sätta exakt eftersom de skiljer mycket mellan olika delstater. Siffrorna är mycket approximativa (+-10(%) typ).

    Vad siffrorna är baserade på här hur mycket pengar som omsätts i företagen relativt till staten och hur mycket pengar privatpersoner omsätter realtivt hur mycket de själva får administrera.

    Jag har inte haft tillgång till precis alla siffror för alla länder därav har siffrorna inte blivit 100% exakta, därför jag bara presenterar dem som en punkt på en graf, inte en exakt rådata.

    SvaraRadera
  5. Tänkvärd metod du använt.

    Vad när jag får rätt och allt tillverkas av robotar, alla fordon, maskiner och farkoster är autonoma.
    Ingen människa arbetar inom sjukvården...

    Vad då... jag funderar på vilka konsekvenser det får.. USA sabbar mycket genom deras sjuka juridiska system, om inte alla ledande demokrater vore advokater, skulle de med enkelhet haft en hälften så dyr sjukvård.

    Vi sabbar i Europa med vår växande byråkrati...

    Jag tror och hoppas på Indien.... vi får se vilket system som vinner...

    SvaraRadera