Status i samhället

Hur mycket tjänar du?
Jag är evigt trött på en sak. Folk som gnäller och gnäller och gnäller på att just de är så underbetalda och alla andra tjänar så våldsamt mycket mer än vad de själva gör.

Min misstanke är att hela diskutionen grundar sig att ingen annan vet vad någon annan har betalt. Faktum är att många av de som klagar i praktiken har väldigt hög lön.

Två källor som har lite med saken att göra:
http://www.regionfakta.com/dynamiskPresentation.aspx?id=3315
http://www.scb.se/Grupp/valfard/BE0801_2004K04_TI_07_A05ST04.pdf

Här är kruxet, källa A visar förvärvsinkomst, källa B visar faktiskt inkomst. Vad som skiljer är div skatteavdrag och bidrag. Bidraget i Sverige är ungefär 8000kr/person i Sverige, Nu är de dock så att bara ca hälften av bidraget går direkt till privatpersoner. Detta gör ca 4000kr/per person. Nu redovisas dock inkomsterna som brutto, medan bidraget (mestadels) är skattefritt. I praktiken motsvarar det ca 5700kr/månaden motsvarande.

Detta gör att den genomsnittsinkomsten normerat till föreskatt med förvärvsinkomst+bidrag då blir 24 870kr/månad före skatt. Ovanpå detta tillkommer dock avdrag för reducerad inkomst. Det är dock en ganska liten del av befolkningen som har reducerad inkomst, och detta är endast de som faktiskt har lön. Reducerad inkomst för ROT/RUT eller räntor räknar jag inte mer, då jag inte anser att lönen faktiskt reduceras, detta är bara ett sätt för staten att styra folket.

Vad som däremot räknas är reducerad inkomst för saker som har med arbetet att göra, exempelvis kläder eller resor till och från eller inom arbetet, detta måste räknas eftersom de är nödvändiga för att personen i fråga ska få ut sin lön. Medelreduktionen är ca 1500kr (grundavdraget räknas inte med).

Jag har plockat ut siffrorna för fördelningen från SCB och matat in dem i inkomstfördelningen.

Tror de liknar originalgrafen ganska mycket. Kan noterat att de på SCB har fuskat genom att använda utjämning som inte finns med i original datan.

Lönefördelningen blir då på följande sätt (efter alla normeringar)

De rikaste har alltså en inkomst på 51 400kr/månaden brutto efter reduktion. Så vad ligger jag på då?

För att visa de hela lite snyggare vänder jag på grafen så man får en lite tydligare bild.

Jag ligger ganska bra till. Dock ska vi ha i åtanke att en av orsakerna att jag ligger bra till är att jag har en utbildning. Dessutom har jag inte dragit min milreduktion.

Utbildning
Hur mycket kostar utbildningen. Först ska vi ha i åtanke att medelsvensken har 2 års utbildning. Så om du har mer utbildning får du dra bort pengar, om du har mindre så får du lägga på. Detta kompenserar för den lägre inkomsten under utbildningstiden.

Hur mycket då? Tja, ett års utbildning kostar 8% lönereduktion. Så så här mycket blir det.

År		Avdrag	Lön
0	Högstadie	6123.22	13046.78
1		5079.48	14090.52
2		3952.24	15217.76
3	Gymnasie	2734.81	16435.19
1		1420	17750
2	Kandidat	0	19170
3	Högskoleingenjör	-1533.6	20703.6
4	Magister	-3189.89	22359.89
5	Civilingenjör	-4978.68	24148.68
6		-6910.57	26080.57
7	Lic	-8997.02	28167.02
8		-11250.38	30420.38
9	Doktor	-13684.01	32854.01

Okej, jag har 8års universitetsutbildning så jag får dra bort 11250kr på min bruttolön.

Körandet till jobbet då? Ja eftersom man redan drar 30% på skatten kan man bara reducera de andra 70%. Dessutom räknas inte de första 8000kr med. Så här blir det.

1	0
2	511
3	1029
4	1547
5	2065
6	2583
7	3101
8	3619

Jag kör 5 mil per dag, och ska därför reducera lönen med ytterligare 2065kr

Totalt reducerar jag min lön alltså från 24500kr/månad till 11185kr/månad. Kan dock notera att mitt arbete bara kräver 5års utbildning, så om man räknar bort 3 år blir det ju i stället 17457kr/månad. Var hamnar jag på grafen då?

Well, jag var bland de 30% rikaste, nu är jag bland de 30% fattigaste i stället.

Hur blir de med hela hushållet då? Kom ihåg att alla barn under 16 år inte räknas med i genomsnittslönen, men inkomsten de har räknas till förädlarna. Exempelvis räknas barnbidraget på förädlarna, men studiebidraget (från 16års ålder) räknas på själva 16åringen.

Min sambo har en inkomst på 2600kr/månad, har gymnasieutbildning och drar 0kr på skatten. Så hon har en normerad inkomst på 5334kr/månad. Vår genomsnittliga inkomst är alltså 11395:50kr/månad. Detta puttar faktiskt ner oss till de 15% fattigaste i detta landet.

Orättvist?
Har du ingen utbildning och tycker de är orättvist att jag drar 11000kr på mig medan du kanske får lägga på 2700kr på din lön? Testa att ta ett lån på 2 200 000kr, kasta bort pengarna, och betala ränta. Det är nämligen så mycket pengar man går miste om ifall man studerar i 8 år. Dessutom är de en del ränteeffekter och annat som gör att de blir mycket pengar varje månad. Kan även noteras att studiebidraget är medräknat som inkomst.

Stadsplanerin 2 - större prespektivet

Jag har har tidigare haft en artikel om en metod för att minska mängden vägar i villaområden. Detta var en del i ett större projekt att minska antalet vägar totalt sett till en minimal nivå och göra en hel stad mer kompakt.

För att ha en referens har jag ritat något som kan ses lite av en standard stad.
På bilden är inte en fullständig stad, utan snarare en tårtbit av en medelstor tätort. Ungefär 1/6 av vad en stad med den här stadskärnan skulle kunna ha. Staden har blandad bebyggelse. Allt från lägenheter i gamla lägenheter, till modulhus, bostadsskrapor (vilket allt fler medelstora städer bygger), länkhus och villor.

Kvarteren är uppstaplade enligt amerikansk standard. 150meter långa och 80meter breda. Kan dock noteras att kvarter av den här typen är vanligare än vad många tror i Sverige. Under 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet planerades de flesta områden i Sverige på ett likande sätt, men efterhand har man försökt bryta upp det, iaf visuellt. I vilket fall ska de föreställa en del av en förenklad Svensk vanlig medelstor stad.

Så vad föreställer staden då?

Vidare andra halvan

Inga större konstigheter, helt standard stad.

Lite siffror
Yta: 1,13km^2
Invånare: 11768 personer (totalt)
Dagisbarn: 516 barn
Grundskolebarn: 1327 barn
Gymnasieelever: 368 elever

Faktum är att de skulle behövas ytterligare 2 grundskolor och ytligare ½ gymnasieskola för att försörja området med skolor.

Dags för modernisering
Jag tycker att 1800-talet har haft sitt. Bullriga smutsiga gator, fyrkantig struktur, människofientligt. Nej, nu är det 2000-talet och vi kanske ska ha lite modernare saker.

Har experimenterat med lite former, främst cirklar, hexagoner och pentagoner, men även med lite annat jox.

Lite statistik. Den här staden har 17608 invånare trots att den till ytan endast är en halv km^2. Det finns dessutom betydligt mer grönutrymme att röra sig på. I praktiken är all mark grönutrymme, de enda undantaget är enstaka gång och cykelvägar som inte är ut markerade.

Förvisso finns de vägar under marken till samtliga områden (utom lantliga villorna, som har vägar över mark). Men jag räknar med att dessa kan hållas till ett absolut minimum. Jag menar vem tar bilen när man har 450meter till centralköpcentrumet, och kanske så lite som 50-80meter till närmaste kvartersbutik.

Dyrt?
Den enda del av bygget som är avsevärt mycket dyrare än att bygga konventionellt är vägarna under mark. Vägarna är dock mycket korta (på grund av låga avstånd), så kostnaden per hushåll blir mycket lågt. Befolkningsdensiteten är 4 gånger högre än i första exempelstaden, vilket i praktiken betyder 8 gånger mindre vägar, detta väger upp en stor del av kostnaden.

Lantliga husen
Dessa är de enda helt konventionella husen, med väg och garage. De har dock en framsida direkt mot centrum vändplanet med garage direkt i huset. Detta ger kombinerad högre kvalitetsstandard och platsbesparing. Trägården är konisk vilket gör att den slutar i lummig skog utan någon direkt gräns mot grannen bortåt. Detta ger en känsla av att huset ligger på landsbyggen.

Parhus
Även här är primära motivationen att dra ner ytan och öka levnadstandraden. Trots att den relativa ytan totalt sett är mindre än för de mellan villorna, är den effektiva användbara ytan större. Detta beror på att dödsutrymme helt enkelt är eliminerat. Tanken här är att husen ska fungera som 3D planläggning. Grunden och mellanväggen är kollektiv, medan själva huset i sig är egen egendom.

Hexagon hus
I princip samma so parhus, men med en större och mer effektivt utnyttjad trägård.

Quadhus
Är avsett för att ersätta länkhus. Husen är främst till för att hyra, och är därför effektivt byggda i hus om 4. I praktiken ett hus som innehåller 4 lägenheter i 2 plan (plus källare)

Cirkelhus
Hus som primärt är avsedda som ersättning för radhus. Husen ligger halvt nergrävda i marken med öppning mot en innergård och ut mot övre kanten. Större delen av taket av huset är täkt av gräs och en del av den omgivande grönskan. Husen är primärt 2,5plans där alla har dörr utåt och mot innergården. Har varsin halvtårtbit formad tomt, samt ett mindre gemensamt utrymme i mitten. Mellan ringarna finns access ner till parkeringshus och gångtunnel vidare till andra ringar.

Cirkellägenheter
I princip samma konstruktion som cirkelhusen, men med enplans lägenheter utan trägård. Lägenheterna är i flera plan (typiskt 7-8), där bottenplanet till större del utgör skolor och lägenheter mm. Lägenheterna varierar från genomgående, till deltaformade stora lägenheter, till enkelsidiga, beroende var de finns.

Liten boskrapa
Är mer eller mindre samma boskrapa som i den andra staden. Denna byggnad är en del av mitt examensarbete från byggingenjörsutbildningen. Målet var att konstruera en modern byggnad som skulle vara billigare att bygga än konventionella skyskrapor, men samtidigt mer trevlig att bo i.
Den största skillnaden från boskrapan är att grunden till denna skrapan är en större byggnad under mark som innehåller köpcentrum, biografer, skolor, dagis, affärer, kollektivtrafik, parkeringshus och andra faciliteter. I praktiken, hissen ner i källaren, så är man bara några meter från allt som man kan tänkas behöva. Vissa våningar nära centrum innehåller även skrapan ett par våningar kontor där den är som bredast.

Stor skrapa
I konstruktionen identisk med lilla skrapan, men större diameter gör denna skrapan lämpligare som kontorshus, iaf på lägre våningar. Skrapan är byggd på samma grund som den lilla skrapan, och under mark sitter husen ihop. På våning 12 finns det även mer faciliteter där man kan gå mellan de olika byggnader på broar. Detta kan även hjälpa utrymningen om de är behov av det. Skrapan innehåller förutom en stor mängd bostäder, även kontor tillräckligt för en stor del av stadens befolkning.

Ytterligare beskrivning om husen kommer.