Tur eller skicklighet

Vem tjänar mest, nån som har tur eller är skicklig. Den här miniartikel skall jämföra alternativ. Jag har en bekant som på högsta allvar bränner alla sina pengar på lotter i hopp om att bli rik.

Jag gör då 3 fall.
En som sparar alla pengarna på säkraste och bästa sätt.
En som spelar alla pengarna på lotter men sparar det personen vinner.

Båda fallen börjar när de lagligt får spela vid 18 års ålder.
För experimentet väljer jag triss, av den enkla orsaken att de var vad jag hitta vinstplan till.
https://svenskaspel.se/img/pdf/Triss_ordinarie_0706.pdf

Personen förväntas köpa en lott varje gång den handlar 3 gånger i veckan, en gång i veckan slår personen till med en dubbel triss. Totalt blir det då 125kr/vecka

Båda sätter in sina hårt ihopsparade respektive ihopvunna pengar på banken och försöker få bästa ränta möjligt, räntan efter inflation är smått patetisk och inte mycekt händer.


Vad som först blir uppenbart är att slump inte är så slumpmässig som många tror. Faktum är att slump är en av de mer förutsebara fenomenen. När spelaren är 21år gammal vinner han 750kr, ett rejält tillskott, problemet är att spararen sparar ihop samma mängd på 1½ månad utan att riskera något. Samtidigt ser spararen att högen pengar växer, men räntan ger just inte speciellt mycket.

När personerna fyller 23 hamnar de i en situation där deras arbete kräver att de har en privatbil. Båda köper en lätt begagnad bättre medelklass bil, de ska köra mycket så de behöver en bra bil. Men för det behöver de ta ett lån med en betydligt högre ränta än vad de får på sina pengar på banken.

Både spararen och spelaren kommer då fort underfund med att om de i stället använder sina egna pengar till så hög utsträckning som möjligt kan de lägga undan pengar till sig själv som en "virtuell" ränta i stället för att betala ränta till bilhandlaren. Detta resulterar i att den virtuella räntan blir dubbelt så hög som den de tidigare hade på banken.


Varenda krona läggs in för att betala resten av lånet. Efter ett par års tid börjar räntan att växa snabbare än de sparade pengarna.

Vad som är tydligt är att spararen trots att han haft tråkigt tidigare, nu får en enorm nytta av pengarna. Att slippa betala lika mycket ränta på bilen gör att ganska fort blir den virtuella räntan. Vid 27års ålder börjar räntan växa snabbare än de sparade pengarna. Spelaren börjar få de allt tråkigare, han vinner ungefär lika mycket varje månad, de händer just inte så mycket alls.

Tiden går vidare och båda fyller 30. Det skaffar familj och barn och har helt plötsligt behov av ett hus. Manövern med bilen visade sig tidigare vara lyckad. Om man köper ett hus för 2miljoner och man lägger in en insatts på 100 000kr så minskar man toplån, dessa lån har ännu högre ränta än vad bilhandlaren har, dessutom isolerar de pengarna från effekten av inflation.

Husinvesteringen var verkligen en investering. I detta fallet ger de enorma ränteeffekter. Redan när spararen är 35 så har han tjänat mer pengar på räntan än på pengarna han sparat själv. Faktum är att barnen till personen kommer att flytta hemifrån så kommer att han vara miljonär på bara de 125kr/månad i dagens penningvärde (eftersom inflationen är bortnormerad på räntan).

Spelaren har även haft det bra (faktum är att jag provocerade fram detta resultatet genom att köra ca 40 livstider). Spelaren har haft en ohygglig tur och vunnit i princip lika mycket pengar som spararen har sparat. Nu är de dock intressant att trots att han vunnit lika mycket, så har spelaren betydligt mindre pengar. Detta beror på att spararen har sparat sina pengar tidigare och helt enlet fått mer ränta.

Sammarfattar allt i två enkla grafer.

Nu har jag påverkat slumpen här än aning genom att helt enkelt köra till jag fick ett lämpligt resultat, spelaren hade i de här fallet en ovanlig tur.

Hur mycket pengar man får ihop på att spela varierar faktiskt ganska mycket. De flesta spelare får inte en enda storvinst (20 000 eller högre) under hela sin livstid, däremot får de flesta ett gäng 2000 och 1000kr vinster, samt ganska många en 10 000 under sin livstid. Vad som är viktigare än hur många vinster man får är hur tidigt man får dem. Av de som får flera större vinster före 23års ålder får betydligt mer pengar i slutändan än de som får samma mängd vinster efter 30års ålder.

Här kommer i vilket fall ett bildspel på 15 helt slumpmässiga livstider.


OBS Ej klickbar OBS
Av de 15 är de faktiskt imponerande 3 stycken som trots allt får var sin riktigt stor vinst. Men ingen av dem vinner mer än vad sparare sparar ihop under sin livstid. Dock, när de sparar pengarna och får ränta på dem så generar ränta i sig, specielt för personen som får vinsten tidigt, en betydligt större mängd pengar än vad spararen får.

Vad lär man sig av de här? Dels att slumpen till stor del försvinner om man håller på tillräckligt mycket. Om man slår en tärning oändligt många gånger blir snittresultatet 3,5. Om man spelar trisslotter hela livet kommer de i 12 fal av 15 att resultera i att man kommer att ha mellan 120 och 160kr när man när man fyller 40.

Om du däremot sparar så har du 12/15 chans att kunna säga "in your face" nästa gång du träffar på någon som har spelat hela livet.

Vad mer är att jag tror att en person som vinner 20 000kr två gånger på 1 år tenderar att bränna dem ganska fort utan att innse att vinsterna har kostat personen motsvarande 50 000kr i förlorade sparpengar.

Framtida artiklar

Jag håller på att jobba med en del artiklar, det tar tid att gör artiklar genomarbetade, därför kan jag oftast bara producera 3-4 genomarbetade artiklar i veckan.

"Hur mycket kostar kraften"
En utredning som jämför olika krafttyper med varandra. Hur mycket kostar de för skattebetalarna, för elkonsumenterna och för producenterna. Kostar ett vindkraftverk ett sjukhus och 5 skolor? Blir vi friska av solkraft? Är biokraften värd exportindustrin? Får vi fler jobb av vindkraft än av kärnkraft?

"Oljan, hur blev vi beroende"
En artikel om varför oljan är den viktigaste produkten, vad var de som gjorde att oljan vann slaget mellan el och ånga för bilar i början av 1900-talet. Varför är oljan idag så vanlig i kraftindustrin. Skulle allt vara bättre om elbilarna slog direkt? Är ångbilarna framtiden? Gas, den förlorade energin?

"OffGrid boende, är de billigt?"
Ställer frågan om de är billigare att bo offgrid än ansluten till näten. Väger kostnaderna för anslutningsavgiften upp kostnaden för batterier? Är de billigare att pendla än att bo i stan? Blir man friskare av att bo "OffGrid"? Kan man bo offgrid inne i stan?

"Spanien"
Lite mer fotton från spanien. Eftersom jag ska dit så tar jag förfrågningar på specila foton fram till på torsdag. Om du vill ha dokumentation på något specielt "spanskt" så ska jag se vad jag kan göra.

"´mitt´ OffGrid hus v7"
Fler bilder på mitt OffGrid hus. Med ingående detaljer i vad som gör det till ett offgrid hus och hur OffGrid är designat in i huset, svarar på frågor så som. Hur kan ett energieffektivt hus vara stort? Behövs det en enorm tomt? Varför så många våningar, är inte höghus inneffektiva? Är det inte dyrt med runda väggar? Är de inte slösaktigt med så stora fönster? Vad kostar det, och varför?

Om de är något specielt som ni undrar över eller som jag ska skriva om så går det alltid att göra en förfrågning.

Vindkraft, simuleringar och verkligheten

En del personer har gnällt på att jag inte publicerat källor till minna grafer. Personligen ser jag detta bara som trams för att hitta på något att hoppa på när fakta inte stämmer med deras personliga åsikter.

Faktum är att denna argumentationen är omöjlig. Man kan inte ha källor till en simulering, eftersom man i en simulering gör saker som aldrig gjorts förut. Man skaffar sig helt enkelt ny rådata.

Hur vet man att simuleringen stämmer med verkligheten. Dessvärre vet man inte det, än värre kan man vara 100% säker på att den inte gör det. Poängen med simuleringar är inte att de representerar verkligheten utan snarare att de ger en fingervisning. I simuleringar så så får man helt enkelt förvänta sig lite felvärde.

Sättet man minimerar felvärdena är att man tar och stoppar in ett känt värde, t.ex. dagens värde, sedan kör man igenom simuleringen och ser om man får ut samma värde verkligheten ger. Exempelvis är varje vindkraft elkraft timme spridd med en slumptals faktor. Trots en slumpmässig spridning på 50% så stannar de slutgiltiga värdet på ca en promille i slutändan.

Så här ser en dags slututräkning ut:

Klicka ovan för större bild.

En del data så som molnighetsdata är hämtat från SMHI.se medan annan data så som solvinkel är generad i ett annat kalkylark. Att räkna ut vilken kvot av solen som träffar en solpanel rent numeriskt kräver ca 30 ekvationer, sedan behövs det 8760 rader med ekvationer för att representera alla dagar på året. Det blir en kvarts miljon ekvationer bara för att räkna ut vad solcellerna producerar. Jag behöver förvisso bara skriva de 30 första själv, sedan generar datorn de övriga.

Att skapa förändringar i vindkraften är något enklare. Jag har använt historiska data på genomsnittsproduktion respektive månad, sedan normerar jag upp produktionen så det blir korrekt mängd på årsbasis, sedan lägga på en slumptalsfaktor som simulerar spridningen, sist kontrolerar så att om jag matar i ett testvärde jag får ett verkligt mätvärde ut.

Kärnkraften är den eklaste biten, den tuffar på som vanligt. Reaktorerna stänger en och en under 6 veckors tid över sommaren för översyn och laddning. Jag upptäckte dock att tiden då reaktorerna stänger endast är optimal med dagens kraftfall. När jag ändrar kraftfallet behöver tiden för översyn ändras för att det ska bli optimalt. Jag kan inte annat än att dra slutsatsen att de som planlägger stägningen av kärnkraftreaktorer vet precis vad de gör.

Även om kärnkraften bara körs i genomsnitt 8000timmar per år, blir den faktiska effekten att de är på precis när de behövs. Netto effekten blir att trots att kärnkraften är avständ 760timmar per år så spelar det ingen roll då de råkar vara just under den perioden som man har elkraft överskott.

Vattenkraft är den knepigaste biten. Vattenkraft har nämligen dammar som har olika fyllnadsgrad. Dessutom fylls de på konternuerligt med slumpmässig variation som dessutom är sesongspåverkad. Inte nog med det effekten på verken är mycket snabbare än påfylladen av dammen. Jag har förenklat de så tillsvida att dammens fyllnadsgrad inte påverkar verkningsgraden i vattenkraftverken, vilket de gör på riktigt.

Reservkraften är den enklaste biten, den kraften som vattenkraften inte klarar av att hantera blir reservkraft.

Sedan finns de något som kallas överskottskraft, det är helt enkelt kraft som blir över. Detta representeras av en blåaktig genomskinlig del på grafen som är negativ.

Det har kommit en del kritik om att variationerna är för stor i vindkraften. Faktum är att snarare de motsatta är sant. De slumpvariationerna jag har är bara en bråkdel så stora variationerna i verkligheten.
http://www.acc.umu.se/~ingemar/pictures/effekt.jpg
Om man tittar noga så varierar inte bara produktionen mellan vinter och sommar, produktionen mellan år till år varierar med, samt produktionen mellan samma månder under olika år realtivt till årens genomsnitts produktion.

Dessa variationer beror inte på väderet utan dels på årstids variationer och dels på andra variationer. Om någon säger "har de inte varit ovanligt blåsigt sista månden", så är de troligen sant. Om de är ovanligt blåsigt under en hel månads tid så kan inte vindkraften kompesnera för det. Än värre om de är ovanligt blåsigt här under en månads tid kommer de troligen att vara det i Tyskland, Holland och Storbritanen med.

De slummässiga år till år variationerna har jag inte ens tagit med, medan vädermässiga och sesongsmässiga variationerna är med. Faktum är att de snabba brusmässiga variationerna har vattenkraften inte något som helst problem att hantera.

Bruset som syns tydligt på vindkraften återfinns inte alls ovanför vattenkraften, vattenkraften kompenserar helt enkelt för det. Det är inte vädret som är problemet, utan klimatet månad för månad. Om det blåser idag och inte blåser i morgon, inget problem. Om de blåser i januari, men inte i februari.... stort problem.

Variationer på grund av vädret finns i de röda ringarna. Variationer på grund av behovsförändringar eller årstidsvariationer är i de gröna ringarna.

Vad som med begränsar är vattenkraftens max effekt. Vattenkraften är precis som alla krafttyper en maxeffekt, denna maxeffekt är begränsad av antalet turbiner och kraftnätet till kraftverken. Orsaken att maxeffekten är just den den är är att man dimentionera kraftverken på 70-talet för att hantera de variationerna man hade då. Man har bättrat på kraftnätet något under 90-talet. Att bygga ut vattenkraftens effekt är tekniskt möjlgit, men de är mycket dyrt. Problemet är att även fast man ökar effekten förblir kapaciteten den samma eftersom kapaciteten begränsas av hur mycket de regnar. Att bygga ut effekten blir alltså en mycket dyr historia eftersom vi inte har någon ökad kaftproduktion som betalar för det som i fallet med kärnkraftverks utbyggnaden.

Detta betyder i sin tur att sekundär kraft (vindkraft, solkraft och oreglerad vattenkraft) tillför en kostnad till elnäten som de sjäva inte behöver betala.

Men kärnkraft regleras heller inte, borde då inte samma sak gälla för kärnkraft?

Det stämmer att kärnkraft inte effektregleras, däremot planregleras kärnkraften. Som synes i effektbehovs kurvan är behovet av elkraft väldigt förutsebart. I praktiken kan man förutse upp till 90% av behovet av elkraft vid ett specfikt tillfälle över ett år i förväg. Man kan därför se till att ha optimalt antal reaktorer i gång, det tar flera dagar att starta en kärnkraft reaktor, men om man börjar starta den flera dagar inan behovet kommer, spelar de ingen roll. Faktum är att en liknade faktor gäller för vattenkraft. Om man vet att behovet kommer att minska eller öka så kan man se till att vattenmagasinet ligger på en optimal nivå.

Vattenkraften är faktiskt lynnigare än kärnkraften, en ovanligt stor vårflod eller en ovanligt liten kan påverka beräkningarna märkbart. Man kan räkna ut vårfloden i förväg, men ibland blir det fel. Alla har väll någon gång sett på TV när några hus vid en älvkant i norrland spolas iväg., detta beror i reglerade ävlar helt enkelt på att någon nisse har räknat fel och helt enkelt inte tömt magasinen till en adekvat nivå för vårfloden.

På nyheterna säger de ofta att detta beror på att elbolagen är giriga och vill ha mer pengar. Detta skulle inte kunna vara längre från sanningen, de stämmer förvisso att elbolagen gillar pengar, men när de räknar fel på vårfloden så förlorar de stora mängder pengar, kraftverken har som sagt var begränsad kapacitet.

Så innan någon frågar efter en källa på hur mycket effekt solen ger, är du beredd att gå igenom en kvarts miljon ekvationer? Alla beräkningarna i detta dokumentet tar 5 miljoner tecken.

Alla är välkomna att ifrågasätta. Det är inte dumt att ifrågasätta. Men att påstå att jag har fel på reservkraften när simuleringen ger 15TWh ett specikt år när de reäla värdet var 13,6TWh och variationen var +-+2TWh från år till år samt den totala mängden var energi var 150TWh, då är man lågt ute på djupt vatten.

En simulering ger ALDRIG ett exakt svar, ALDRIG, den kan däremot ge en väldigt bra bild över hur framtiden ser ut. Om någon vill ha ett exakt svar så är de bättre att gå till en spåkäring.