Om vi ersätter bensin och diesel med elkraft producerad från bensin och diesel har vi just inte vunnit så mycket. Förvisso generar ett kraftverk energi effektivare än en motor i en bil, men denna vinst äts till stor del upp av batteriproduktion, laddningsförluster och transfereringsförluster. Så vi behöver först och främst mer elkraft produktion. I Sverige idag ser fördelningen ut ungefär så här Vattenkraft: 53 TWh. Kärnkraft:. 65 TWh. Värmekraft: 13 TWh. Värmekraft är ett annat ord för kol, olja, gas och biokraft, dvs i praktiken ungefär samma saker man kan driva en bil på. Detta är även vad vi har som reservkraft. Om vi behöver mel kraft så är det dessa man ökar, de beror helt enkelt på att vattenkraften och kärnkraften redan går på max eftersom de är billigast.
Uppenbarligen har vi ett problem. Om vi börjar använda elbilar så är de enda som inträffar att vi slutar köra bilarna på oljam men i stället börjar köra oljan i ett kraftverk för att göra el till elbilen, fullständigt meningslöst.
Men först och främst kanske vi ska titta på hur mycket el vi kommer att behöva. För detta tankeexprimet räknar jag med att batterier kommer att bli "rimligt" billiga att köpa redan 2012, men de under en övergångsperiod fram till 2015 innan de blir billigare än konventionella bilar. Det är helt enkelt inte rimligt att alla börjar köpa elbilar samma år. För enkelhetens skull räknar jag pluginhybrider och elbilar på samma vis. Jag räknar med att bilarna är i "aktiv" tjänst i genomsnit 10år. Vist många bilar blir mycket äldre än så, men normalt sett körs nya bilar fler mil än gammla.
Som synes minskar den totala förbrukningen avsevärt. Detta beror elmotorer har högre verkningsgrad än förbränningsmotorer. Detta är dock primärt en skenbar minskning eftersom elkraft är mer komplicerat att tillverka än kemiskt bränsle. Den den delen bränsle som blir kvar är för hybridbilar för längre resor som då går på kemiskt bränsle.
Vad som är tydligt är att även om redan 2015 säljs 50% av alla bilar pluginhybrid så på grund av bilparken så sker ingen signifikant förändring för efter ett par år.
Hur mycket energi behöver vi då? Problemet är inte bara att vi får elbilar utan den totala energiförbrukningen ökar även den. Även med besparingar så växer ekonomin och befolkningen. Jag räknar dock med en minimal energiförbrukning i exemplet.
Om grafen ser konstig ut så beror de på att jag bara haft värden för specifika år och helt enkelt dragit en linje emellan. Fram i tiden har jag helt enkelt låtit trenden fortsätta på samma sätt som tidigare. Som man kan se så drar elbilarna betydligt mindre energi än resten av samhället. Problemet är att all ökning innebär en ökad förbrukning av kol och olja.
Så hur ser energiförsörjningen ut. Jag har gjort en beräkning efter kapacitet beroende när den installerades. Siffrorna för vattenkraften är ungefärlig, de andra siffrorna håller god precision.
Kärnkraften har tydligast brytpunkter där Barsebäck stängs. Notera att stor del av effekten som förlorades då Barsebäck stängdes har vunnits åter med hjälp av effektivisering i de andra reaktorerna (ljusblå linje). Däremot kan man inte påstå att de har ersatts med vindkraft vilket Göran Person påstod. Påståendet om att "en och annan droppe olja" verkar dock stämma väl ungefär 15TWh olja om året, ganska många droppar blir det. Vindkraften jag har ränkat med här är att den fortsätts byggas ut i samma hastighet som den byggts ut igenomsnitt de sista 5 åren. Om vi i stället bygger ut den med den högsta hastigheten vi gjort under de sista åren (även om de i praktiken är orimligt), vad händer då?
Vindkraften blev här kraftigt större än tidigare, men skillnaden är inte så stor som man skulle kunna tro. Vad som är än värre är att på grund av att gammal vindkraftverk måste pensineras redan efter 25 år så stagnerar utbyggaden tämligen fort, redan 2025.
Hur mycket vindkraft (eller solkraft om man nu hellre vill ha det) behover vi bygga varige år om vi ska klara av det här?
Det ser ju lösbart ut? Om vi tidigare lägger peeken så får stagneringspunkten där flackpunkten börjar, sedan behöver vi ju inte bygga några mer vindkraftverk?
Det visa sig inte alls fungera, för så fort man sluta bygga dem, så minskar produktionen på grund av åldring av äldre verk. Hur mycket måste vi bygga ut för att få detta resultatet då?
.... Oj oj, helt plötsligt såg B1 och B2 ganska stora ut (de 2 negativa kärnkraftverken). Vad innebär de här då? Det betyder att vi behöver bygga dubbelt så många vindkraftverk PER ÅR, som vi hittills har TOTALT.
Undrar lite smått om de bara är jag som tycker att de här verkar lite överdrivet. Har vi byggt 43 GÅNGER mer vindkraft än vad som finns idag. Och detta till trots har vi inte ersatt varken kol/olje kraften, kärnkraften utan enbart de tillskottet som elbilar kommer att ge.
Det här känns faktiskt ganska hopplöst. Men låt oss strunta i vindkraften då. Ett kärnkraft tar mellan 7 och 10 år att projektera driftsätta och fasa in på nätet.
Jej, oljeförbrukningen minskar. Men vänta nu, den har redan börjat minska... varför...? På grund av vindkraftverken?
Nej, faktum är att den huvudsakliga orsaken till trenden att oljeförbrukningen minskar beror på kärnkraften. Om man tittar så ser man att varige gång kärnkraften har byggts ut, har oljeimporten minskat. Här är de beräknat med en ganska optimistik 55% verkningsgrad. De flesta oljekraftverk ligger något lågre, mellan 40 och 45%.
Va händer om vi imorgon säger: låt oss bygga ett reaktor till i vardera kärnkraftverk på samma sätt som Finnland gör.... Låt oss säga att de blir en reaktor om 7 år, en om 9 år och en om 11 år vardera om 2000MW.
Tre kärnkraft reaktorer gjorde lika mycket nytta som 380 000 vindkraftverk, lustigt är det inte? Men de räckte inte riktigt hela vägen. Undra va som skulle hänt om barsebäck aldrig lagts ner.....
Wieee, de skulle alltså ha räckt. Med 15 reaktorer skulle vi i princip vara oljeoberoende. Orsaken att kurvan ser så lustig ut beror på att vi under perioder i grafen får elkraftöverskott som går på export. Denna elkraft hjälper att minska oljeberoendet i andra länder, däremot hjälper det inte oss eftersom vi idagsläget inte kan omvandla elkraft till bränsle, och ej heller så är det något önskvärt då de är väldigt ineffektivt.
De kvarvarande 35Twh bränsle som blir kvar som inte går att ersätta skulle vi i detta hypotetiska fall lätt kunna ersätta med biologiskt bränsle så som etanol, biogas, metanol.
Vad är lärdommen av de här.
1: Vindkraft kan inte lösa problemet, det GÅR helt enkelt inte
2: Vi kan inte använda biologiskt bränsle för att göra elkraft, vi behöver vi bättre på andra ställen.
3: Om vi börjar projektera kärnkraft idag kommer vi lagom att ha dem färdiga när vi kan använda dem
Kärnkraften skulle potensielt sett kunna ersättas av vilken primär energikälla som helst i exprimentet. Problemet är att kärnkraften är de enda som idag är rimligt att expandera i den hastigheten som behövs.
Jättbra analys! Den skulle kunna bli ännu bättre om du tog med effekterna av vattenkraftrenoveringen som pågår under många år framöver och som kommer att generera en ökande elproduktion.
SvaraRaderaNågot annat som påverkar prognoserna är den energieffektivisering som pågår i samhället idag där EUs förbud mot glödlampor är enkelt exempel, nya byggnormer är ett annat. Inom industrin intresserar man sig allt mer för effektivisering och återvinning av energi. Allt sammantaget kommer att minska ökningen av energibehovet.
Det som får mig att undra mest är nog ändå hur du fick ihop att 3 kärnkraftsreaktorer på 2000 MW vardera skulle motsvaras av 380 000 vindkraftverk. Enligt mina beräkningar så skulle det innebära att vindkraftverken var på ungefär 50 kW vardera. De flesta vindkraftverk som byggs idag är mycket större än så.
SvaraRaderaRobin:
SvaraRaderaTackar. Orsaken att jag inte tog med den berodde på att jag helt enkelt saknade siffrorna på den. Dock tror jag inte att den påverkar lika mycket som kärnkraft renoveringen eftersom de helt enkelt inte finns lika mycket marginal att optimera. Ett vattenkraftverk ligger idag redan på runt 95% verkningsgrad fram till generatorn, på ett kärnkraftverk ligger de långt lägre på mellan 30 och 35%.
De nya effektiviseringarna påverkar en del. Dock inte så mycket som man kan tro. Sverige har nämligen sedan en längre tid redan utfört sådana effektiviseringar, vi har redan vunnit stor del av de vi kan vinna. Detta är dock ett utmärkt ämne att göra analys på en annan dag.
Lassesson:
Det är tre saker som har gjort att de har blivit resultatet.
1: Jag räknar på befintlig vindkraft, dvs äldre vindkraftverk, dessa är ofta små
2: Vindkraftverk har mycket mindre verkningstid än kärnkraftverk, den genomsnittliga effekten blir mycket lägre. Notera att jag har mätt på faktiskt antal vindkraftverk och faktisk mängd producerad elkraft från 2007 års siffra. Inga prognoser, inget fusk, bara faktiska siffror.
3:Vindkraftverk har en kortare livstid, de vindkraftverk vi har idag kommer att börja skrotas långt innan utbyggnaden är komplett.
Kan även notera att fallet med 3kk@2000MW inte räckte full ut. Det var de hypotetiska fallet där Barsebäck aldrig lagts ner + de nya kärnkraftverken. För att uppnå samma resultat idag behövs de följaktligen 4 kärnkraftreaktor på 20000MW.
Det intressanta här är att så småningom kommer de nuvarande kärnkraftverken att börja pensioneras, runt 2030, då kommer varje 2 pensionerade kärnkraftsreaktorer ersättas med en ny. De slutgiltiga resultatet blir att vi runt 2050 kommer att ha med den föreslagna utbyggnaden 9 reaktorer i stället för idag 10. Den enda faktiska skillnaden är att de har högre effekt
Jag tar det här i omvänd ordning.
SvaraRadera3. Jag kan erkänna att jag inte räknade med de vindkraftverk som skulle byggas för att ersätta gamla, utan endast hur många nya vindkraftverk som skulle behövas för att nå upp till samma mängd producerad el-energi som dina 3 kärnkraftverk.
2. Jag vet att vindkraftverk har mindre verkningstid än kärnkraftverk. En rimlig uppskattning brukar vara att säga 8000 h/år för kärnkraft och 3000 h/år för vindkraft. Vad räknade du med?
1. Varför använder du äldre vindkraftverk i dina beräkningar? Det är ju ändå framtiden vi snackar om. Vilken storlek räknade du med att de skulle ha?
Det skulle vara mycket intressant att få se dina beräkningar. Är du beredd att dela med dig?
3: öum.. japp.. Det påverkar dock i detta exemplet relativt litet. Den stora påverkan börjar först framåt 2030.
SvaraRadera2: De här är knepigt. Den effektiva verkningstiden för kärnkraft är större än den praktiska. Detta beror på att kärnkraftverk stängs av planmässigt under perioder med elkraft överskott.
För vindkraftverk så låter 3000 väl mycket. Jag har inte räknat på någon verkningstid alls, utan helt enkelt bara tagit ett genomsnitt på faktiska produktionen i den vindkraftspark som redan finns i Sverige. 35% verkningstid är otroligt optimistisk. Rekordet för ett vindkraftverk i Sverige ligger på 24%. Genomsnittet ligger på mellan 16 och 18%. Notera att jag inte någon stanns har räknat in verkningstiden för vindkraft, utan helt enkelt multiplat upp den kraftparken vi har idag. Detta demonstrerar jag även tydligt med bilderna. Små verk ersätts av stora, som ersätts av fler stora, som ersätts av enorma och ännu fler stora.
1: I stället för att gissa verkningsgraden så använder jag historisk och korrekt data.
Beräkningen är mycket enkel
Behovet/Dagens park=Mängden vindkraft som behövs.
Behovet är ca 44 gånger högre än vad dagens verk ger (historiska siffror). Sedan har jag använt en simulering för att beräkna exakt vad som händer. Detta är i praktiken lite ointressant och syftet med det är mer för att få ett mer realistsikt händelseförlopp.
På bilden är uträkningen lika enkel. Ett vindkraftverk med dubbelt så stora vingar har fyra gånger så stor svepyta. Fyra gånger så stor svepyta generar fyra gånger mer energi. 4 små ersätts därför med 1 dubbelt så stort (med fyra gånger mer kapacitet). de dubbelt så stora ersätts sedan med ett 16 gånger så stort.
Här kommer de riktiga kruxet. Ett vindkraftverk som är dubbelt så högt har 4gånger mer svepyta, och generar därför 4 gånger mer energi. Men de går 8 gånger mer material att bygga det. Att bygga större vindkraftverk är därför en lösning som har skalekonomin emot sig.
Det finns många som tror att man kan få ekonomi i vindkraftverk genom att driva upp skalan, detta är dock inte fallet.
Ojojoj! Jag vet inte ens var jag ska börja.
SvaraRaderaVar får du alla dina siffror ifrån? Ta och ge oss en källhänvisning någon gång.
Jag börjar nog med att svara på dina senaste påståenden, dvs då du svarade på mina påståenden. För att kolla upp det där med ”verkningstid” som vi diskuterade så började jag med att titta in på Wikipedia (sv.wikipedia.org) för att kolla kärnkraften. Det är kanske inte en referens jag hade valt om detta var en teknisk rapport, men i det här fallet får det duga. Där fick jag fram:
Forsmark: 3 reaktorer på total effekt 3206 MW och en årsproduktion av 22300 GWh.
Oskarshamn: 3 reaktorer på total effekt 2308 MW och en årsproduktion av 15736 GWh.
Ringhals: 4 reaktorer på total effekt 3662 MW och en årsproduktion av 27021 GWh.
Detta ger då en verkningstid (årsproduktion/effekt) på:
Forsmark: 6956 h/år (79 %)
Oskarshamn: 6818 h/år (78 %)
Ringhals: 7379 h/år (84 %)
Svensk kärnkraft: 7090 h/år (81 %)
Alltså var det kanske fel av mig att anta en så hög verkningstid som 8000 h/år för svensk kärnkraft.
När det gäller verkningstid för vindkraft så började jag att kolla med någon som förmodligen har koll på läget när det gäller dagens vindkraftverk, nämligen Vestas. De har tre intressanta livscykelanalyser liggandes på sin hemsida.
http://www.vestas.com/en/about-vestas/sustainability/wind-turbines-and-the-environment/life-cycle-assessment-(lca).aspx
På sidan 38 i ”LCA V90-3.0 MW onshore and offshore and energy balance” så sägs det ”Experience show that it is realistic if an onshore wind power plant’s annual production area is between approximately 6,900 MWh/turbine and 9,100 MWh/turbine. An offshore wind power plant’s annual production is between approximately 11,300 MWh/turbine and 14,800 MWh/turbine depending on the siting of the wind power plants both onshore and offshore.” och då det gäller för vindkraftverk på 3 MW så innebär det verkningstider på:
Onshore 3 MW: 2300-3033 h/år (26-35 %)
Offshore 3 MW: 3767-4933 h/år (43-56 %)
Då känns det kanske inte så konstigt att jag antog en verkningstid på 3000 h/år.
När jag tittade förbi Energimyndighetens webbsida så hittade jag en publikation vid namn ”Energiläget 2008” som jag definitivt rekommenderar att du läser. Om du vill använda dig av några uppgifter därifrån, för att göra egna beräkningar etc, så finns också ”Energiläget i siffror 2008”. Finns att hitta på
http://energimyndigheten.se/sv/Energifakta/Statistik/Svensk-statistik/
I fortsättningen kommer alla mina hänvisningar ske till dessa två publikationer, om jag inte uttrycker något annat specifikt. Då jag nämner ”figur XX” (där XX är ett tal) hänvisar till samma figur i ”Energiläget 2008” och motsvarande för ”tabell för figur XX” då jag hänvisar till ”Energiläget i siffror 2008”.
Du sa i ditt senaste svar till mig att ”Rekordet för ett vindkraftverk i Sverige ligger på 24%. Genomsnittet ligger på mellan 16 och 18%”. Det håller jag inte riktigt med om. I figur 25 (sidan 88) och tabell för figur 25 har vi vindkraftens utveckling 1982-2007. En enkel beräkning (elproduktion/installerad effekt) ger oss verkningstiden för genomsnittliga svenska vindkraftverk. Dividera det med antalet timmar på ett år (365*24=8760) så får vi fram att genomsnittet ligger på 18-23% sedan 1992, bortsett från 1996 då det låg på 16 % (blåste förmodligen inte så mycket då). Det inkluderar alltså även de, inte allt för effektiva, verken som byggdes på 80-talet. Så var du har fått dina uppgifter ifrån, det vet inte jag.
Om vi stannar kvar vid figur 25 ett litet tag till så ser vi som sagt hur vindkraften har utvecklats i Sverige. För mig ser det ut som om vi har en exponentiell tillväxt. Att då anta, så som du gjorde, ”att den fortsätts byggas ut i samma hastighet som den byggts ut igenomsnitt de sista 5 åren” känns lite väl pessimistiskt. Det känns t.o.m. pessimistiskt att anta, så som du gjorde inför nästa figur, att vi ”i stället bygger ut den med den högsta hastigheten vi gjort under de sista åren”. Den största utbyggnaden skedde det sista året, mellan 2006 och 2007. Jag har ingen uppgift på hur det såg ut 2008. Mitt antagande skulle nog vara att vi, i alla fall några år till, kommer se en större och större utbyggnad varje år.
För att få en bättre uppfattning om fördelningen mellan olika krafttyper i Sveriges elproduktion så rekommenderar jag figur 23 (sidan 86) och texten på sidorna 84-85. Vid en analys av tabell för figur 23 så ser i alla fall jag att kärnkraften har varit en ganska precis lika stor elproducent som vattenkraften sedan någon gång i mitten av 80-talet. Jag undrar vad det var som hände då som gjorde att kärnkraften stannade i växten? Det du säger att ”idag ser fördelningen ut ungefär så här Vattenkraft: 53 TWh. Kärnkraft:. 65 TWh. Värmekraft: 13 TWh” får mig att tro att du har kollat på siffror från 2003. Det var ett år då vi hade en liten dipp i elproduktion från svensk vattenkraft, gissningsvis p.g.a. låg nederbörd. Hade vi istället kollat tre år tidigare så hade förhållandet mellan kärnkraft och vattenkraft varit det motsatta, nämligen 55 TWh från kärnkraft och 78 TWh från vattenkraft. Under 2007 uppgick vattenkraften till 65,6 TWh och kärnkraften producerade 64,3 TWh. Den förbränningsbaserade elproduktionen svarade för 13,6 TWh, där 65 % av det insatta bränslet utgjordes av biobränslen, 19 % av kol, 8 % av olja och 7 % naturgas.
När du säger att ”värmekraft är ett annat ord för kol, olja, gas och biokraft” så får jag ett intryck av att du försöker lura dina läsare att tro att kol, olja och gas är de tre största delarna av värmekraften och att biokraft endast är en bråkdel. I vanliga fall brukar man nämligen sätta ut sådant i storleksordning, dvs. biobränslet (65 %) först. Hur du sedan får ihop resonemanget att det är ”i praktiken ungefär samma saker man kan driva en bil på” förstår jag inte riktigt. Möjligtvis skulle oljan kunna användas i stora fartygsmotorer och naturgasen i en bilmotor. I övrigt så behövs det någon form av omvandling (jäsning, förgasning, raffinering osv.) för att kunna använda dessa bränslen i en bilmotor. Vid sådana omvandlingsprocesser sker en hel del energiförluster.
När jag tittar på din energiförbrukning från en bilpark bestående av bilar med förbränningsmotorer jämfört med en bilpark bestående av elbilar och plug-in-hybrider så skräms jag av hur ineffektiva elbilarna verkar. Jag trodde att en bil med förbränningsmotor använde åtminstone tre gånger så mycket energi som en bil med elmotor, inklusive laddförluster osv. Eftersom jag inte riktigt har koll på vilken energiförbrukning en vanlig elbil har, så det skulle vara intressant att se vilka siffror du har använt och var du har fått tag på dessa.
Om du vill göra om dina grafer så att de ser mindre konstiga ut så har du nu tillgång till figur 23 och figur 28 och framförallt tabell till figur 23 och 28. Därifrån kan du få fram hur den svenska elproduktionen har sett ut sedan 1970 och hur mycket som har importerats/exporterats under samma tid. Om du tar och summerar Elproduktion+Import-Export så får du fram den totala användningen av el i Sverige. För att citera Energiläget 2008 lite grand så sägs det att ”Mellan år 1970 och 1987 ökade elanvändningen i Sverige med i genomsnitt nästan 5% per år. Därefter har den årliga ökningen dämpats till cirka 0,3% i genomsnitt. Elanvändningen har de tre senaste åren legat på en relativt konstant nivå... År 2007 uppgick den totala elanvändningen i Sverige till 146,2 TWh”. Till det skulle jag vilja tillägga att den största elanvändningen skedde 2001 då den uppgick till 150,4 TWh. Det är kanske till och med så att vi är på väg mot en minskad elanvändning i Sverige?
När du försöker visa hur elförsörjningen ser ut så säger du att du ”har gjort en beräkning efter kapacitet beroende när den installerades. Siffrorna för vattenkraften är ungefärlig, de andra siffrorna håller god precision” så kan jag hålla med om att siffrorna för vattenkraften är ungefärliga, även om de är lite för låga. I övrigt så håller de andra siffrorna INTE god precision. Det ser ut som om du mitt i ett diagram som ska visa elproduktion har bakat in ett annat diagram som visar kärnkraftskapacitet. Det är inte samma sak! Om vi tittar i figur 23 så ser vi en helt annan sak. Där ser vi att kärnkraften har haft en i stort sett konstant produktion sedan 1986 med en del toppar och dalar. Det vi INTE kan se är de där ”tydliga brytpunkter där Barsebäck stängs” som du nämner. Något annat vi heller INTE kan se är de ”15TWh olja om året” som du också skriver. Det är snarare något i stil med vad jag skrev tidigare, att under 2007 så svarade den förbränningsbaserade elproduktionen för 13,6 TWh, där 65 % av det insatta bränslet utgjordes av biobränslen, 19 % av kol, 8 % av olja och 7 % naturgas.
För att nu försöka avrunda det hela lite grand så vill jag gå tillbaka till hur du lyckades komma fram till att tre nya kärnkraftsreaktorer skulle motsvara 380 000 nya vindkraftverk. Du säger själv några meningar tidigare att det skulle krävas ”43 GÅNGER mer vindkraft än vad som finns idag” för att fylla behovet av de elbilar du tog fram i din modell. Under 2007 fanns det 1003 vindkraftverk med en total effekt på 831 MW [figur 25 och tabell till figur 25]. Om de nya vindkraftverken skulle vara lika stora och moderna som de som fanns 2007 så skulle det alltså behövas ungefär 43 000 ”nya” vindkraftverk, INTE 380 000.
Om vi antar att dina tre reaktorer på 2000 MW vardera har en högre driftsäkerhet och mindre krav på underhåll än vad dagens reaktorer har, så borde de kunna producera ungefär 16 TWh per år vardera, dvs. totalt 48 TWh/år. Då har jag alltså antagit att de har en verkningstid på 8000 h/år, vilket är något högre än de 7090 h/år som dagens reaktorer har.
Då antar jag samtidigt att dessa skulle kunna ersättas med nya vindkraftverk som i genomsnitt skulle kunna jämföras med ett Vestas V90 3,0 MW med en verkningstid på 3000 h/år. Det ser inte jag som helt orimligt eftersom vi hela tiden ser nya större och/eller effektivare vindkraftverk som utvecklas. Då skulle det alltså krävas:
48 000 000 [MWh/år] / (3,0 [MW] * 3000 [h/år]) = 5333
Det skulle antagligen krävas 5-6000 nya vindkraftverk för att motsvara dina tre kärnkraftsreaktorer. Tre kärnkraftsreaktorer som du tror ska kunna vara klara om 7, 9 respektive 11 år. Jag tror faktiskt att det är lättare att smälla upp några vindsnurror på samma tid. Kombinera det med lite andra förnyelsebara energikällor och en ordentlig kraftsamling inom energibesparing så tror jag att vi kan klara oss utan någon extra kärnkraft.
Som en slutkläm så bara måste jag svara på din fråga ”Vad är lärdommen av de här?”
1: Vindkraft kan inte lösa problemet, det GÅR helt enkelt inte.
Svar: Nej, vindkraften kan förmodligen inte lösa HELA problemet, men det kan definitivt vara en stor del av lösningen. SNÄLLA! Sluta tro att det finns en enda lösning på det här problemet. Den bästa lösningen är att kombinera flera olika lösningar.
2: Vi kan inte använda biologiskt bränsle för att göra elkraft, vi behöver vi bättre på andra ställen.
Svar: När 17 tog du upp biologiskt bränsle i din analys? Bortsett från de gånger du kallade det för kol, olja och naturgas förstås. Var är det du menar att det behövs bättre? Syftar du då på att det biologiska bränslet ska omvandlas till etanol, metanol och biogas för att användas i bilar? Glöm i så fall inte bort att det innebär en stor energiförlust i omvandlingsprocessen, för att sedan användas i en otto-motor med låg verkningsgrad.
3: Om vi börjar projektera kärnkraft idag kommer vi lagom att ha dem färdiga när vi kan använda dem.
Svar: Det spelar ingen roll när vi börjar projektera kärnkraft. Vi kan ändå inte använda dem förrän de är färdiga.
Lassesson:
SvaraRaderaSuck.
Vad ska du ha källhänvisning till, det verkar ju som att du klarar av att använda iaf wikipedia sjäv. Som jag tidigare talat om så är de omöjligt att ge en källhänvisning till en simulering, något som de flesta förstår, men du väljer att ingnorera.
Jag ser att du (avsiktligt?) valde att ta statestiken för det året då både de byggde om en reaktor i Forsmark och Oskarshamn samtidigt och sedan dividerade med siffran för effekten efter ombyggnad, en effekt de bara han köra på i 3 månder på ena reaktorn och 2 månder i den andra på grund av ett fel vid återuppstarten. Som synes har Ringhals en om än gansak låg men relativt normal verkningscykel på 84%. Om man tittar bakåt har genomsnittet varit runt 85%. Vad som är än viktigare här (som jag skriver i den nyare artiklen) är att kärnkraften primärt stängs av under sommaren och industrisemestern när mindre el konsumeras. Detta göra att kärnkraften hjälper till att stabilicera elnätet. Något du väljer att ignorera.
"När det gäller verkningstid för vindkraft så började jag att kolla med någon som förmodligen har koll på läget när det gäller dagens vindkraftverk, nämligen Vestas"
Oja, "koll", jag skulle kalla de markandsföring. Det är ju inget annat än rena fantasisiffor.
Sverige 2007:
Instalerad effekt: 788MW
Producerad energi 1430Twh
Verkningstid: 21%
Kan fortsätta:
2003: 17%
2004: 22%
2005: 22%
2006: 22%
2007: 21%
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vindkraft#Vindkraft_i_Sverige
Kan du lägga ner skitsnacket nu? Inga 35% här, de är helt enkelt fantasier.
”Energiläget i siffror 2008”
Har läst igenom propaganda skriften, den innehåller en lång rad fel. Men de är ju inte så konstigt med tanke på inkompetensen i svenska myndigheter.
"När du säger att ”värmekraft är ett annat ord för kol, olja, gas och biokraft” så får jag ett intryck av att du försöker lura dina läsare att tro att kol, olja och gas är de tre största delarna av värmekraften och att biokraft endast är en bråkdel."
Nej inte alls, problemet är att biobränsle (Främst flis) blandas med kol i värmekraftverk för att öka verkningsgraden. Detta är inget problem i sig, men sedan funskar de i bokföringen och hävdar att det ena bränslet går till värmen och de andra bränslet går till elen, medan de enda orsaken att de får så hög verkningsgrad är att de dumpar fjärrvärmen på markaden. Jag har inget emot fjärvärme i sig, men att fuska med bokföringen gillar jag inte. Det är sant att de använder en del flis, men sättet de fuskar med bokföringen gör att de ger en mycket hög imagniär siffra medan den reäla siffran är betydligt lägre.
"När jag tittar på din energiförbrukning från en bilpark bestående av bilar med förbränningsmotorer jämfört med en bilpark bestående av elbilar och plug-in-hybrider så skräms jag av hur ineffektiva elbilarna verkar. Jag trodde att en bil med förbränningsmotor använde åtminstone tre gånger så mycket energi som en bil med elmotor, inklusive laddförluster osv. Eftersom jag inte riktigt har koll på vilken energiförbrukning en vanlig elbil har, så det skulle vara intressant att se vilka siffror du har använt och var du har fått tag på dessa."
Detta är en sanning med modifikation. Skilnaden på en DC/DC NiMh elbil och en DC/AC Lithium-ION elbil är dessutom enorm, en DC/DC NiMh elbil drar nästan dubbelt så mycket elkraft som den andra varianten. Vad de gäller förhållande mellan elbilar och säg en diselbil så gäller förhållandet 3 gånger i stan och ungefär 2 gånger på landsbyggden (hastigheter över 90km/h). Detta är dock inte slutet på sagan. Elektrisk energi har nämligen högre energivärde än kemisk. Den bästa energiomvanldingen som finns på elmarkaden idag är 60%, absolut majoriteten ligger på mellan 35 och 40%, kraftvärmeverk ligger ofta på patetiska 30%. Man innser snabbt att de är ett härke till ekvation att lösa, och faktum är att man kan få både förbräningsmotor bilen att bli betydligt bättre och elbilen att bli betydlgit bättre beroende på vilket typfall man väljer.
Därför säger jag, elbilar, bra vist i stan, men inte utanför stan. Personligen är jag emot att köra bil i stan.... så där försvinner vittsen med elbilen, iaf i dags dato.
"Om du vill göra om dina grafer så att de ser mindre konstiga ut så har du nu tillgång till figur 23 och figur 28 och framförallt tabell till figur 23 och 28"
Ska göra de om jag behöver dem igen
"även om de är lite för låga. I övrigt så håller de andra siffrorna INTE god precision"
Här har du åter igen fel, de hela är en simulering, inte siffror baserade på statestik som har förvanskats med normeringar. Sifforna håller god precition då de är byggda på hel simulerade uppgifter och trots de kommer närmare än 10% från verklig data. 15TWh/år simulerad reservkraft när de reäla var 13,6TWh/år då den totala förbrukningen var närmare 150Twh/år. Felet är MINDRE än 1%!
"där 65 % av det insatta bränslet utgjordes av biobränslen, 19 % av kol, 8 % av olja och 7 % naturgas"
Detta är inte sant. de "65%" kommer från bokföringsfusket av värmekraftverk. Naturligvis finns det en hel del biomassa i sverige (runt 80TWh/år brutto om jag minns rätt) denna biomassa ska naturligvis användas, men att säga att 65% till elproduktionen var biobränsle men i stället 20% i kraftvärmeverken till värmeproduktion är kol/olja är inget annat än fusk.
"1: Vindkraft kan inte lösa problemet, det GÅR helt enkelt inte.
Svar: Nej, vindkraften kan förmodligen inte lösa HELA problemet, men det kan definitivt vara en stor del av lösningen. SNÄLLA! Sluta tro att det finns en enda lösning på det här problemet. Den bästa lösningen är att kombinera flera olika lösningar."
Nog dags för dig att inse att vindkraftverk förvärrar situationen.
"2: Vi kan inte använda biologiskt bränsle för att göra elkraft, vi behöver vi bättre på andra ställen.
Svar: När 17 tog du upp biologiskt bränsle i din analys? Bortsett från de gånger du kallade det för kol, olja och naturgas förstås. Var är det du menar att det behövs bättre? Syftar du då på att det biologiska bränslet ska omvandlas till etanol, metanol och biogas för att användas i bilar? Glöm i så fall inte bort att det innebär en stor energiförlust i omvandlingsprocessen, för att sedan användas i en otto-motor med låg verkningsgrad."
Så du tror inte att omvandla biobränsle till el ger omvandlingsförluster... eller vad menar du? Som jag tydligt beskrev, men du uppenbarligen ändå inte begrep. kan vi inte med vildaste optimism förvänta oss ersätta alla båtar, bilar och flyg med enbart eldrift. Vi behöver alltså fortsatt kemiskt bränsle för att driva dem.
"3: Om vi börjar projektera kärnkraft idag kommer vi lagom att ha dem färdiga när vi kan använda dem.
Svar: Det spelar ingen roll när vi börjar projektera kärnkraft. Vi kan ändå inte använda dem förrän de är färdiga."
Idag har vi en lätt brist på elkraft, inte så fruktansvärt allvarlig, men tillräcklgi för att vi konternuerligt måste importera en ganska stor mängd fosilkraft. Idag använder vi ca 150TWh/år el, ca 100TWh/år värme och runt 100TWh/år fordonsbränsle. Om du vill ha din vila igenom, vist bara några procent av elkraften är fosilkraft, men å andra sidan blir då en majoritet av värmen fosilkraft, och värmeproduktionen är avsevärt mycket större än värmekraftsdelen av elen. Bränsle använder idag till över 95% fosilkraft, än värre av de 5% som är biobränsle är stor del importerad.
Man kan inte trolla med energi, tydligen är du en av de som gått på kraftvärme bluffen, eller så spelar du helt enkelt med.
Du är duktig på att läsa innantill, du är däremot inte lika duktig på att undersöka var sifforna kommer ifrån, något jag gör.
Detta är även orsaken att jag inte lägger källor på allt, de blir helt eneklt för mycket. Vill du ha 20MB uträkningar att gå igenom? Ditt försök att kräva källor på allt ser jag mer som ett uppenbart försök att omöjliggöra diskution. Eller vill du ha källor på bokföringsfusket? Hur har du tänkt att ta källor på något när de är sjäva grundkällan som är förvanskad.
Exempel.
SvaraRaderaDe klustrar biobränsle med torv och avfall, två saker som inte är biobränsle. Majoriteten är trots allt biobränsle, ca 100TWh.
Det kommer in 200Twh olja i systemet, men de kommer bara ut ca 120Twh på andra sidan... var har de andra tagit vägen.
"Omvandlings- och distributionsförluster i raffinaderier, el- och värmeproduktion m.m. 49"
Jasså, de kallar ALLA elnätsförluster, som förluster i kol och olje driften. Vips har vi 100% verkningsgrad på biobränslet, medan verkningsgraden för oljan blir mycket låg och man helt enkelt kan skriva av den som förlust. Notera att de är MER olja in än biobränsle, trots de hävdar de senare att delen biobränsle är mer än dubbelt så stor som delen olja.
Summerar vi ihop kol, olja och gas blir det 119TWh för dem, medan biobränslet med torv (vilket även de är ett fossilt bränsle) är 120TWh. Om man flyttar över torv till fossilbränsle blir fossilbränslet överlägset störst. Och då har vi inte ens räknat med transporter som är lika mycket till.
Så trollar vi lite till så har vi "icke energiändamålsmässig förbrukning", "förluster i kärnkraft" och "ovanldnings och distrubutionsförluster" som är över 200TWh som de "miljövänliga" kraftslagen "slipper"... trolla går bra på pappret, men på riktigt fungerar de inte lika bra.
Sedan har vi värmepumpar med som "trollar" fram energi,medan de i praktiken går energikvalitetsmässigt back.
Andel förnybart bränsle: 44%
Faktisk mängd 186TWh (inklusive torv och avfall)
total mängd energi: 660Twh
Faktisk mängd förnybart bränsle: 28%
Ganska skapligt fusk där, men om man tilldelar alla förluster på alla energislag man försöker dölja är de lätt gjort.
Snacka om politiskt vinklad rapport. Man behöver inte kunna speciellt mycket om energi för att genomskåda skiten.
Faktisk mängd energi:
Jag hoppas att vi kan reda ut det här.
SvaraRaderaNär jag talar om att jag vill se källhänvisningar så menar jag inte på att du ska hänvisa till din simulering. Däremot så skulle jag vilja få en uppfattning om vilka in-data du har valt. Alla simuleringar kräver någon form av information för att köras igång. Det är den informationen jag är intresserad av. Jag skulle också kunna köra en simulering om jag ville och baserat på vilka in-data jag väljer så kan jag få fram i stort sett vilket resultat som helst.
”Min” statistik för svensk kärnkraft var kanske dåligt vald i form av att jag gick till Wikipedia för att hitta den. I de artiklarna jag hittade (”Forsmarks kärnkraftverk”, ” Oskarshamns kärnkraftverk” och ” Ringhals kärnkraftverk”) så fanns det uppgifter på ”årsproduktion” för alla tre verken och ”medelproduktion på fem år” för två av verken. Jag valde att använda ”årsproduktion” som grund i mina beräkningar, dels för att det var högre än ”medelproduktion på fem år” och dels för att jag inte visste när (och hur mycket) kapaciteten hade ökat de senaste åren. När jag nu har jämfört med de siffror som kom med i ”Energiläget 2008” så verkar det som om 84-85% verkar mer ”normalt” än de 81% som jag fick fram från Wikipedias siffror. Att jag sedan valde (i mitt förra svar) att anta 91% verkningstid för dina tre nya reaktorer på 2000 MW vardera är kanske en helt annan sak?
Du säger att ”vad som är än viktigare här är att kärnkraften primärt stängs av under sommaren och industrisemestern när mindre el konsumeras”. Det är väl inte så konstigt? Eftersom det konsumeras mindre el under den tiden så väljer man att stänga ner reaktorerna för underhåll. Även en kärnkraftsreaktor kräver underhåll, sådant underhåll som inte går att utföra under tiden som reaktorn är igång. Det måste också tas med i beräkningen av verkningstid. Om du t.ex. jämför med gasturbiner så har de en extremt låg verkningstid, helt enkelt för att de står avstängda större delen av året på grund av att det inte finns ett behov för dem.
När det gäller verkningstid för vindkraftverk så ser jag att du återigen väljer att titta på siffror från GAMLA verk. Diskussionen handlade ju faktiskt om hur många NYA vindkraftverk som skulle krävas för att matcha dina tre NYA kärnkraftsreaktorer. De vindkraftverk som planeras för den närmsta framtiden är utvecklade så att de utnyttjar en större del av vinden (t.ex. uppnår toppeffekt vid lägre vindstyrkor) och de år planerade för platser med så bra vindförhållanden som möjligt. De är helt enkelt planerade för att ge så hög avkastning som möjligt. Ditt resonemang omkring vindkraft (och många andra saker för den delen) verkar vara att gammal teknik fungerar ju dåligt så då kan ju knappast den nya tekniken fungera bättre. En news flash för dig: UTVECKLINGEN GÅR FRAMMÅT!!!
Jag hänger inte riktigt med i ditt resonemang omkring flis som blandas med kol i värmekraftverk. Du säger att fliset används för att höja verkningsgraden. Det kan jag gå med på. En optimal blandning flis/kol kan förmodligen ge en mer optimal förbränning än att använda endast ett bränsle. Sedan hävdar du att de fuskar med bokföringen genom att säga att det ena bränslet går till värme och det andra till el. Det är ingenting jag har sett någon gång. De siffror jag har sett från värmekraftverk har mer liknat:
Energi in = A kWh kol + B kWh flis
Energi ut = C kWh el + D kWh värme
Verkningsgrad = (Energi ut) / (Energi in)
Det stämmer att det blir en högre verkningsgrad om man låter energin som kommer ut vara i form av både (högvärdig) el-energi och (lågvärdig) värme-energi. Hade kraftverket istället maximerat mängden el som kom ut och därmed inte producerat någon fjärrvärme, så hade verkningsgraden blivit lägre samtidigt som en större mängd högvärdig energi (el) hade producerats. Är det detta du syftar på med att ”de dumpar fjärrvärmen på marknaden”? Så länge det finns en marknad för fjärrvärme så ser jag inget fel i att maximera verkningsgraden genom att producera både el och värme på samma gång. Sedan hävdar du att fusket med bokföringen ger högre imaginära siffror, medan de reella siffrorna är lägre. Är det fortfarande verkningsgrad vi pratar om här?
Det är bl.a. i sådana här fall jag skulle vilja se källhänvisningar. När du hävdar att någon ljuger (fuskar med bokföringen) så kan det vara lämpligt att visa att det är sant, eller åtminstone trovärdigt.
När det gäller diskussionen om elbilar jämfört med bilar med förbränningsmotorer så känner jag att jag är för dåligt insatt för tillfället. Därför tackar jag för den förklaring jag har fått från dig och väntar med att kolla mer fakta tills det är mer aktuellt för mig själv.
Jag hoppar raskt vidare till de 15 TWh som du nu hävdar kommer från ”reservkraft”. Jag kan hålla med om att det ligger ganska nära de 13,6 TWh som jag sa kommer från ”förbränningsbaserad elproduktion”. Det jag inte gillar är att du i bloggen hävdade att det var 15 TWh från OLJA. Jag hävdar att endast 8% av mina 13,6 TWh kom från olja. Det har du iofs motbevisat nu genom att hävda att värmekraftverken ljuger. Eller?
Jag vill inte heller kalla det för ”reservkraft” utan snarare ”förbränningsbaserad elproduktion” eller ”värmekraft”. Det är alltså till stor del sådan el som kan utvinnas i samband med att man ändå bränner något för att skapa uppvärmning (t.ex. fjärrvärme). Det jag skulle vilja kalla för ”reservkraft” är snarare i form av kondenskraft och gasturbiner, alltså den kraft som stoppas in som reserv när elkonsumtionen är ovanligt hög och vattenkraften inte orkar med att kompensera. Den typen av elkraft ligger oftast omkring 0-0,5 TWh/år.
Du skrev ”Så du tror inte att omvandla biobränsle till el ger omvandlingsförluster... eller vad menar du?”
Jo, jag vet att det blir förluster i samband med att biobränsle används för elproduktion. I runda slängar så är det ungefär samma mängd förluster i att omvandla fast biobränsle till elenergi som det är i att omvandla flytande (eller gasformigt) biobränsle till rörelseenergi. Problemet är att det krävs ett flytande (eller gasformigt) biobränsle för att det ska kunna utnyttjas i en bilmotor. Det är omvandlingen mellan fast biobränsle till flytande (eller gasformigt) biobränsle som ger den där extra omvandlingsförlusten som ofta är totalt onödig. Det är viktigt att se hela bilden, inte bara titta på varje litet steg för sig själv.
”Du är duktig på att läsa innantill...”
Åh, tack! Ska jag ta det som en komplimang?
”... du är däremot inte lika duktig på att undersöka var sifforna kommer ifrån, något jag gör.”
Det är lite svårt att undersöka var dina siffror kommer ifrån när du aldrig ger oss några uppgifter på var du har hämtat dem ifrån.
”De klustrar biobränsle med torv och avfall, två saker som inte är biobränsle.”
Jag kan hålla med om att det är olämpligt att lägga in torv och avfall i samma kluster som biobränsle. Avfall består till stor del av biologiskt material (t.ex. matavfall, papper, textilier) men det består också av material baserat på fossila råvaror (t.ex. plast). Jag är inte riktigt beredd att kalla torv för ”fossilt”. Riktigt så gammalt är det inte. Däremot skulle jag vilja säga att det är ”icke förnyelsebart”, i alla fall inte inom en rimlig framtid. Det ger alltså ett nettotillskott till CO2-utsläppen.
När du sedan börjar snacka om att ”det kommer in 200Twh olja i systemet, men de kommer bara ut ca 120Twh på andra sidan” så gissar jag att du tittat på ”Figur 7: Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2007” på sidorna 54-55 i ”Energiläget 2008”. Då tycker jag att du ska titta en gång till, lite nogare. Det jag ser är:
In på vänster sida:
”Råolja och oljeprodukter” 199 TWh
Ut på höger sida:
”Oljeprodukter” 131 TWh (19+99+13=131)
”Bunkeroljor för utrikes transporter och icke energi ändamål” 47 TWh
För mig ser det ut som om 199-131-47=21 TWh ”saknas” på höger sida. Alltså tolkar jag det som att 21 TWh har omvandlats till ”Fjärrvärme”, ”El” eller ”Omvandlings- och distributionsförluster i raffinaderier, el- och värmeproduktion m.m.”. Hur tolkar du det?
Du säger ”Jasså, de kallar ALLA elnätsförluster, som förluster i kol och olje driften.”
NEJ! Omvandlingsförluster i raffinaderier är förmodligen endast i form av olja, men för övriga förluster i el- och värmeproduktion så fördelas det på alla energislag som ingår i el- och värmeproduktionen.
Sedan säger du ”Notera att de är MER olja in än biobränsle, trots de hävdar de senare att delen biobränsle är mer än dubbelt så stor som delen olja.”
Här har du återigen gjort en missuppfattning. I figur 7 (som jag tror att du fortfarande talar om) så illustreras den TOTALA mängden energi som tillförs och används i Sverige. Det innefattar alltså inte bara elproduktion utan också bränsle för transporter, uppvärmning osv. En relativt stor del av oljan används faktiskt som bränsle för transport (bensin, diesel). Jag gissar att du har blandat ihop det här med det som kommer senare, nämligen vad som används inom ELPRODUKTIONEN. Inom elproduktionen används det mer än dubbelt så mycket biobränsle som olja. Som sagt så var det bara en gissning från mig, eftersom jag inte vet vilken figur eller vilka siffror du syftar på (källhänvisning).
Efter det så lyckas förvilla mig ytterligare.
”Summerar vi ihop kol, olja och gas blir det 119TWh för dem, medan biobränslet med torv (vilket även de är ett fossilt bränsle) är 120TWh. Om man flyttar över torv till fossilbränsle blir fossilbränslet överlägset störst. Och då har vi inte ens räknat med transporter som är lika mycket till.”
Är vi fortfarande kvar i figur 7, eller har vi gått vidare till en annan figur/tabell som jag inte har hittat? Om jag summerar ihop kol, olja och gas i figur 7 (på vänster sida) så får jag ihop 28+199+11 = 238 TWh och då har vi visst det räknat med transporterna. I slutändan så blev resultatet ganska exakt dubbelt så mycket som din ursprungliga summa på 119 TWh. Det var just det du sa att det skulle bli, men hur du kom fram till det förbryllar mig fortfarande.
”Sedan trollar vi lite...” Eller hur var det nu? Jag skulle snarare definiera det som att vi INTE trollar. Vi trollar inte bort förlusterna på något sätt. Figur 7 (som jag antar att vi fortfarande är kvar på) visar den TOTALA tillförseln av energi och vart all den energin tar vägen. Den visar t.ex. att det har utnyttjats 191 TWh termisk energi i svenska kärnkraftsreaktorer, varav 124 TWh gick ut i form av värmeförluster. Den visar också att vi tillförde 199 TWh råolja och andra (färdiga) oljeprodukter. Då råoljan omvandlas i raffinaderiet så går en del ut som bensin, diesel, eldningsolja och en del annat som klassas som ”oljeprodukter” på högersidan. Det kommer även ut en del som används för att tillverka plast och andra saker som har ”icke energi ändamål”. Som en restprodukt kommer det också ut bunkerolja som bl.a. används inom sjöfarten, vilket klassas som ”oljeprodukter” om det används för inrikes transporter och som ”bunkeroljor för utrikes transporter” om det används för utrikes transporter.
Om vi skulle låta bli att räkna med dessa faktorer i den här figuren vore det som att gå in i en affär för att köpa en banan och sedan vägra att betala för skalet. Skalet vill man ju ändå inte äta. Eller hur?
Som jag sa tidigare så är ALLA kraftslagen medräknade i ”omvandlings- och distributionsförluster i el- och värmeproduktion”. Eller, åtminstone alla kraftslag som utnyttjas i el- och värmeproduktion.
De enda förluster jag kan komma på som kanske har ”trollats bort” från de förnyelsebara energikällorna skulle i så fall vara: all form av nederbörd som faller över Sverige men INTE används i vattenkraften, all den vindenergi som blåser in över Sverige men INTE fångas upp av vindkraften, all den solinstrålning som faller över Sverige men INTE utnyttjas i form av fotosyntes, solceller eller solfångare. Då det skulle bli lite för svårt att räkna på det (och siffrorna skulle bli extremt stora) så anser jag det vara korrekt att utelämna dessa siffror. Om det är några andra förluster som du anser borde vara med så får du gärna berätta det för mig.
När det gäller ”Andel förnybart bränsle: 44%” och ”Faktisk mängd förnybart bränsle: 28%” så får du förklara en gång till, lite tydligare. Jag kan inte hitta dessa siffror någonstans. Förklara för mig var du hittade siffrorna!
Jag hoppas att vi har kommit till någon insikt efter det här.
1: indatan står med i texten, på några ställen har jag även skrivit indatan i kommentars fältet. Nästan samtlig indata är skriven i texten eller kommentars fältet. Det verkar som att du bara tramsar i detta fallet.
SvaraRadera2: Att skriva om fossilbränsle till förluster är vanligt i branschen, tyvärr något som myndigheten håller på med för att de ska se bra ut. Det är lättare att sälja vindkraft elen och tillskriva förlusterna till oljekraften om man ändå kan göra som man vill.
3: Skulle vara bra om du förstår själv hur det fungerar innan du försöker förklara för någon som vet hur de fungerar
Jag har redovisat alla beräkningar här klart och tydligt. Sluta påstå att de inte finns redovisade.
Det verkar som ditt enda mål är att disskreditera mig med falska påståenden, eller så är du helt enkelt så dåligt påläst att du inte vet bättre.
Dessutom har du postat 100-tals rader utan att på ett enda ställe bevisat att jag har fel. Jag har presenterat all data du har frågat efter, och när de väl kommit upp till bevis har jag haft rätt varenda gång.
SvaraRaderaDet stora problemet för dig verkar snarare vara att jag råkar ha ett par grafer på min sida som sticker stenhårt i ögonen på dig.
I framtiden får du helt enkelt hålla dig till att kommentera det FAKTISKA innehållet i artiklarna i stället för att hävda att de finns en rapport som säger något helt annat som inte alls har med saken att göra. En rapport som i många punkter är felaktig, eller i bästa fall vinklad.
Exempelvis att det inte märks en tydlig puckel när B1 och B2 lades ner på den riktiga statistiken relativt till min är helt enkelt att B1 och B2 stängdes ner mitt i året och förändringen blev mer gradvis i kombination med naturligt produktionsbrus, något som saknas i min simulering i det fallet.
Men att dra slutsatsen att de inte märktes en tydlig puckel i sin tur leder till att vi inte drar någon nackdel av att stänga ner Barsebäck är ju fullständigt absurd.
Jag har redovisat vilka siffror jag har för
Vindkraft
Vattenkraft
Kärnkraft
Solkraft
Reservkraft
För bränsle till bilarna
För el till bilarna
Detta var i princip all indata jag använda, resten är iterativa beräkningar.
Det du håller på med heter på engelska Filibustering, vet inte om de finns något svenskt ord för det.
Vem är det som håller på med Filibustering sa du?? Enligt min mening är Lassessons argumentation starkare än Sveddes. Jag tycker tex. att ordentlig källhänvisning är ett rimligt krav om man vill visa något. Men det känns av någon anledning som diskussionen har kommit in i en återvändsgränd.. synd att det inte går att föra vettiga diskussioner om sådana här viktiga frågor.
SvaraRadera/Lars
Lars:
SvaraRaderaDiskutionen blir lätt en återvändsgränd om man har fel, det är nämligen då omöjligt att bevisa att man har rätt, en situation som Larssons råka ut för.
Om du ska kritisera kritisera kärnpunkten i stället för att kasta skit. Du kan inte använda åsikter som argument.