Jag är evigt trött på en sak. Folk som gnäller och gnäller och gnäller på att just de är så underbetalda och alla andra tjänar så våldsamt mycket mer än vad de själva gör.
Min misstanke är att hela diskutionen grundar sig att ingen annan vet vad någon annan har betalt. Faktum är att många av de som klagar i praktiken har väldigt hög lön.
Två källor som har lite med saken att göra:
http://www.regionfakta.com/dynamiskPresentation.aspx?id=3315
http://www.scb.se/Grupp/valfard/BE0801_2004K04_TI_07_A05ST04.pdf
Här är kruxet, källa A visar förvärvsinkomst, källa B visar faktiskt inkomst. Vad som skiljer är div skatteavdrag och bidrag. Bidraget i Sverige är ungefär 8000kr/person i Sverige, Nu är de dock så att bara ca hälften av bidraget går direkt till privatpersoner. Detta gör ca 4000kr/per person. Nu redovisas dock inkomsterna som brutto, medan bidraget (mestadels) är skattefritt. I praktiken motsvarar det ca 5700kr/månaden motsvarande.
Detta gör att den genomsnittsinkomsten normerat till föreskatt med förvärvsinkomst+bidrag då blir 24 870kr/månad före skatt. Ovanpå detta tillkommer dock avdrag för reducerad inkomst. Det är dock en ganska liten del av befolkningen som har reducerad inkomst, och detta är endast de som faktiskt har lön. Reducerad inkomst för ROT/RUT eller räntor räknar jag inte mer, då jag inte anser att lönen faktiskt reduceras, detta är bara ett sätt för staten att styra folket.
Vad som däremot räknas är reducerad inkomst för saker som har med arbetet att göra, exempelvis kläder eller resor till och från eller inom arbetet, detta måste räknas eftersom de är nödvändiga för att personen i fråga ska få ut sin lön. Medelreduktionen är ca 1500kr (grundavdraget räknas inte med).
Jag har plockat ut siffrorna för fördelningen från SCB och matat in dem i inkomstfördelningen.
Tror de liknar originalgrafen ganska mycket. Kan noterat att de på SCB har fuskat genom att använda utjämning som inte finns med i original datan.
Lönefördelningen blir då på följande sätt (efter alla normeringar)
De rikaste har alltså en inkomst på 51 400kr/månaden brutto efter reduktion. Så vad ligger jag på då?
För att visa de hela lite snyggare vänder jag på grafen så man får en lite tydligare bild.
Jag ligger ganska bra till. Dock ska vi ha i åtanke att en av orsakerna att jag ligger bra till är att jag har en utbildning. Dessutom har jag inte dragit min milreduktion.
Utbildning
Hur mycket kostar utbildningen. Först ska vi ha i åtanke att medelsvensken har 2 års utbildning. Så om du har mer utbildning får du dra bort pengar, om du har mindre så får du lägga på. Detta kompenserar för den lägre inkomsten under utbildningstiden.
Hur mycket då? Tja, ett års utbildning kostar 8% lönereduktion. Så så här mycket blir det.
| År |
| Avdrag | Lön |
| 0 | Högstadie | 6123.22 | 13046.78 |
| 1 |
| 5079.48 | 14090.52 |
| 2 |
| 3952.24 | 15217.76 |
| 3 | Gymnasie | 2734.81 | 16435.19 |
| 1 |
| 1420 | 17750 |
| 2 | Kandidat | 0 | 19170 |
| 3 | Högskoleingenjör | -1533.6 | 20703.6 |
| 4 | Magister | -3189.89 | 22359.89 |
| 5 | Civilingenjör | -4978.68 | 24148.68 |
| 6 |
| -6910.57 | 26080.57 |
| 7 | Lic | -8997.02 | 28167.02 |
| 8 |
| -11250.38 | 30420.38 |
| 9 | Doktor | -13684.01 | 32854.01 |
Okej, jag har 8års universitetsutbildning så jag får dra bort 11250kr på min bruttolön.
Körandet till jobbet då? Ja eftersom man redan drar 30% på skatten kan man bara reducera de andra 70%. Dessutom räknas inte de första 8000kr med. Så här blir det.
| 1 | 0 |
| 2 | 511 |
| 3 | 1029 |
| 4 | 1547 |
| 5 | 2065 |
| 6 | 2583 |
| 7 | 3101 |
| 8 | 3619 |
Totalt reducerar jag min lön alltså från 24500kr/månad till 11185kr/månad. Kan dock notera att mitt arbete bara kräver 5års utbildning, så om man räknar bort 3 år blir det ju i stället 17457kr/månad. Var hamnar jag på grafen då?
Well, jag var bland de 30% rikaste, nu är jag bland de 30% fattigaste i stället.
Hur blir de med hela hushållet då? Kom ihåg att alla barn under 16 år inte räknas med i genomsnittslönen, men inkomsten de har räknas till förädlarna. Exempelvis räknas barnbidraget på förädlarna, men studiebidraget (från 16års ålder) räknas på själva 16åringen.
Min sambo har en inkomst på 2600kr/månad, har gymnasieutbildning och drar 0kr på skatten. Så hon har en normerad inkomst på 5334kr/månad. Vår genomsnittliga inkomst är alltså 11395:50kr/månad. Detta puttar faktiskt ner oss till de 15% fattigaste i detta landet.
Orättvist?
Har du ingen utbildning och tycker de är orättvist att jag drar 11000kr på mig medan du kanske får lägga på 2700kr på din lön? Testa att ta ett lån på 2 200 000kr, kasta bort pengarna, och betala ränta. Det är nämligen så mycket pengar man går miste om ifall man studerar i 8 år. Dessutom är de en del ränteeffekter och annat som gör att de blir mycket pengar varje månad. Kan även noteras att studiebidraget är medräknat som inkomst.
fin artikel. här mina åsikter i ämnet status och pengar för den som är intresserat:
SvaraRaderaför att kunna bli rik behövs det framförallt fokus på utgiftssidan snarare än intäktssidan. det finns tecken som tyder på att höjd månadsinkomst ökar benägenheten att ta större lån. på så sätt drar folk på sig ett hel drös av fixa utgifter för konsumtion som långt överstiger grundbehovet och som egentligen inte behövs och tom. kan vara skadlig ur samhällsperspektiv.
jag tror att det i samband med alla dessa finansbubblor/-kriser i västvärlden håller på ske en värdeförändring från pengar=konsumtionsvaror=status till utbildning=kunskap=statur.
Jag ser fram emot den fina nya världen.
Att ha status och vara rik är två helt olika saker. Jag har tidigare skrivit en artikel om att vara rik, precis som du säger handlar de främst om utgifter.
SvaraRaderaDen här artiklen (kommer att expandera den senare i veckan) handlar inte om att vara rik, utan den handlar snarare om hur man ska identifiera sig själv i samhället. Dvs vad man har att jämföra med.
Finns ett uttryck, "Allting är relativt", men om man inte har något att jämföra med, så vet man ju inte vad något är.
Kan även säga att status behövs, för annars kommer de i framtiden att bli omöjligt att motivera elever att gå på universitet. Kan se exempelvis hur statusen för ingenjörer har minskat på sista tiden, på precis samma sätt har antalet sökande minskat.
En annan sak som folk ofta gnäller om är rättvisa. Men frågan är om ens någon av de som gnäller överhuvudtaget vet vad rättvist är. 100% av alla som vill ha ett mer "rättvist" samhälle, verkar i praktiken vara ut efter mer lön till sig själva. Ironiskt nog är många av dessa personer redan idag de som har relativt god inkomst.
På ett tidigare jobb berättade en kollega att dom hade den ovanliga ideen på hennes förra jobb att öppet redovis och jämföra sina löner.
SvaraRaderaHelt absurt tänkte många - men enligt henne funkade det mkt bra - framförallt blev det lätt att jämföra sin lön med likvärdiga kollegors och sedan kunde man då mha värdering av sin arbetsinsats under året gå rätt välrustad in i löneförhandlingen.
Du har helt klart en poäng vad gäller utbildningen - istälelt för att jobba efter gymnasiet så pluggar man och förlorar ett antal års inkomster samtidigt som man drar på sig studielån...
Dock finns det iof dom som har pluggat men ändå inte tjänar speciellt bra - även dom som inte bara har pluggat "på kul" ämenen utan faktiskt ämnen med målinriktning.
Var biltransporter kommer in i det hela förstår jag dock inte.
Jag har 2 mil ToR till jobbet men åker inte bil - då "tjänar" jag alltså mindre än om jag hade åkt bil !??
/K
Nu får du ge dig! Hur mycket kostade inte din utbildning igentligen? Har du tänkt på hur mycket du fick gratis av staten när du pluggade? Tror du skolorna är gratis? Och bidraget du fick?
SvaraRaderaKlas:
SvaraRaderaNär man pendlar får man en lönereduktion, de som man normalt sett kallar för "dra av på skatten". Denna lönereduktion innebär i praktiken att man räknar ner lönen vilket är orsaken att skatten blir lägre. Även om man åker kollektivt räknar man ner lönen, men inte med samma grad. Så faktiskt, om man åker bil tjänar man mindre än om man åker tåg. Nu är de dock så att man inte får åka bil om man kan åka tåg.
Anonym:
Inte alls, Universitetet kostar ungefär en halv miljon för en civilingenjör, de kan tyckas låta mycket men faktum är att staten tjänar på det, eftersom de då har en person mindre som går på Soss, folk som pluggar måste låna pengar.
Detta har dock inget att göra med vad de kostar för staten, utan endast hur mycket de kostar för enskilda individen. En 5årig utbildning för enskilda individen kostar runt 1 200 000kr. Om man skulle betala terminsavgift skulle kostnaden öka med ca 500 000kr ytterligare och lägga den totala kostnaden på 1700 000kr. Nu är de dock så att man i Sverige har valt att lägga denna ytterligare kostnad på skatten. En civilingenjör betalar normalt sett betydlgit högre skatt än en golvarbetare.
Detta har inget att göra med hur mycket skatt eller bidrag man får, utan bara rätt och slätt hur mycket pengar man får över. De 8% extra de kostar att utbilda sig per år inkluderar studiebidraget men så även en genomsnittlig marginalskatt för överskjutande beloppet.
Faktum är att de inte är exakt 8%, Första åren är de närmare 6%, efter 2-3 år börjar de närma sig 8% och framåt 5år är de närmare 10%.
Folk som helt saknar utbildning eller har mycket lite utbildning har ofta mycket svårt att sätta sig in i den extra kostnaden de är associerat med att ha en extra utbildning. Men jämför med att du själv skulle ha både en stor lägenhet OCH en villa att betala så kommer vi i närheten av vad en 5årig utbildning kostar för privatekonomin, och de studiebidraget till trots.
Exakt vad är de som kostar så mycket pengar i din utbildning?
SvaraRaderajesper.broberg@mvv.se