Visar inlägg med etikett Solvärme. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Solvärme. Visa alla inlägg

söndag 9 augusti 2009

Sol, värme och kraft

För en tid sedan publicerades det en artikel på nyteknik.se om en solfångare som koncentrerade sol via speglar för att landa på en konventionell solcell som i sin tur vattenkyldes. Idéen om än sofistikerad hade en del uppenbara brister. Efter lite funderade och arbete med solvärme kraft kom jag fram till en lösning som eliminerar en hel del av dessa problem.

Disclaimer
Härmed deklarerar jag att detta arbetet publiceras första gången 2009-08-09 i ett offentligt arkiv, alla försök att patentera teknik som bygger på hela eller delar av denna publikation är därför ogiltig enligt gällande patentlagstiftning. All parentering av denna teknik kommer att ogiltigförklaras, om någon som tidigare läst denna artikel försöker patentera tekniken efter läsandet av artikeln kommer det att betraktas som bedrägeri och polisanmälas. Den här tekniken är från dags datum fri att användas utan skyldigheter för alla.. Denna artikeln får endast i del eller som hel publiceras med källanvisning till originalkällan, dvs den här sidan.

Tekniken går precis som sin förlaga ut på att koncentrera solstrålar. Men i stället för att använda en 3 dimensionell spårningsutrustning används här en 2dimentionell. Denna utrustning görs som en 2 dimensionell panel som kan vara mellan 10 och 20cm tjock.
I praktiken är panelen mer eller mindre identisk med en 1dimentionellt spårade 2 dimensionell panel vilket är de som normalt användas i koncentrerad solvärmeanläggningar världen över idag. När solen faller in i rät vinkel som konverteras den i en bråkdel bred mottagare som är lika lång som hela tråget som koncentrerar strålarna.

Så länge solen faller in i rät vinkel mot panelerna så är de inget problem, men detta är vid fast installation något som sker bara två gånger per år.

I stället för att flytta hela panelen för att följa solen så ligger de paraboliska trågen på en räls inuti panelen som tillåter dem att flytta sig i sidled. På detta sätt kan man med upp till 80graders vinkel få all den infallande solen att träffa det tänkta målet.

Här uppstår dock ett nytt problem, eller rättare sagt två nya problem. Ju länge man flyttar panlerna i sidled ju mer ut ur fokus kommer mottagaren. För att få den åter i focus så måste man ändra avståndet även i Z-led, dvs djupet, från och emot mottagaren.

Denna lösning räddar situationen för solavvikelse i X-led, dvs från sida till sida. Men med denna lösning så blir fokus endast optimal 2 dagar per år.

För att ändra fokus i Y-led läggs sonika bara till en axel till. Genom att flytta paraboltrågen längs med mottagaren så finns en avlänkning som ändrar avståndet i djup så att fokus alltid blir optimalt. Detta betyder att man 12 timmar om dagen teoretiskt sett (i praktiken närmare 10 timmar) kan få optimalt fokus.

I praktiken kan fokus området göras betydlgit mindre än här. I teorin skulle man kunna göra en fixerad fokus punkt som är upp till 100gånger mer koncentrerad än vanligt solljus. Vid denna solkoncentration är kylning, exempelvis vattenkylning ett krav. I praktiska tillämpningar kan nog 20-30gånger koncentration det som är teoretiskt optimalt.

Den faktiska nyttan av det här i verkligheten kan bli relativt stor. I praktiken minskar man behovet av kisel och photovoltage-celler med över en 10-potens. Detta betyder i sin tur att återbetalningstiden ändras radikalt. Förvisso blir de en merkostnad för övrig apparatur, men denna merkostnad är något som vid massproduktion kan minskas betydligt.

Förlagan har även samma fördelar. Men till skillnad från förlagan kan den här lösningen användas i fast mottager, samt att de inte stör ut varandra. Med en 3D så kommer man ofta i lägen där panelen skuggas av andra paneler. Dessutom behöver man utrymme emelan för att minimera skuggande faktorerna.


Den största fördelen med koncentrerad sol på detta vis har ännu inte utforskats fullt ut. Om man minskar ytan på photovoltage-cellerna så ökar betalnings underlaget linjärt med ökad utnyttjande grad. Eftersom behovet av att pressa priset på cellerna nästan helt elimineras kan man investera i celler med mycket hög kvalitet och verkningsgrad. Celler som kan använda fulla spektrumet av solen gör att man kan utnyttja celler med verkningsgrad över 40% vilket annars är kostnadsineffektivt.

I praktiken betyder det att i stället för celler med 16-20% verkningsgrad som de flesta som säljs kommersiellt idag, kan man använda de som används i rymdindustrin med upp till 40% verkningsgrad.

Teoretiskt sett så minskar detta kostnaden för ett solceller på ett sydsluttande tak från ca 800 000kr till uppskattningsvis 150 000kr samtidigt som man närma nog dubblar den faktiska energin ur systemet, detta i kombination till att nu får värme ur samma system samtidigt.


Detta betyder att man inte bara får tillräckligt med energi för att försörja hushållet med värme och el under 8 av årets månader och mer än hälften under de övriga 4 månaderna utan att man i genomsnitt under ett år får ett bruttoöverskott som är nästan lika stort som hela förbrukningen.

Aspekten av de okända finns alltid, om du sitter där och har någon tanke om något problem som kan döda teorin, så håll den inte inne, problem är till för att elimineras, men jag kan inte låta bli att fråga mig om detta är slutet på början av småskalig solenergi......

söndag 22 februari 2009

Solvärme och vinkel

De flesta som instalerar solvärme instalerar dem på ett befintligt tak på den befintliga lutningen. Detta är inte alltid den bästa lösningen. Faktum är att i de flesta fall är de inte en effektiv lösning alls.
Börjar med ett exempel på en ytterst normal instalation. 18m^2 på ett "normalt" hus som drar 24MWh/år med en normal fördelning på förbrukningen (hög förbrukning på vintern, låg på sommaren).

Klicka för större bild
Den blå kurvan visar effekten från solvärme panelen, den röda behovet, den gröna teperaturen i värmeresovaren, samt den gula behovet av ytterligare energi. Som syns tydligt på bilden så ger solvärmen mest energi när de behövs som minst. Resultatet blir att man av de 24MWh/år fortfarande får addera 12,6MWh/år. Solvärme panlerna producerar 22MWh/år, så i praktiken producerar man 10MWh/år som man måste kasta bort då de kommer vid fel årstid.

Om man har ett brutet tak finns de en brantare del av taket. Säg ett normalt tak med 60grader på den branta delen, då blir resultatet följande.

Klicka för större bild
Som synes blev effekten från solvärmen flakare. Mer effekt på vintern, mindre på sommaren. Effekten på sommaren är fortfarande mycket högre än på vintern. Detta beror inte på, som man lätt kan tro, att de är varmare på sommaren eller att solen är uppe fler timmar. Utan den primära faktorn är att de helt enkelt är mindre molningt. Efter vårdagjämningen går nämligen solen upp norr om 90grades kompassvinkel. Vid den vinklen så kommer solen inte åt solvärmepanlernena vilket gör att soltimmarna efter vårdagjämningen och före höstdagjämningen endast påverkas av molnigheten. Mängden sol som hamnar på panelerna påverkas dock fortfarande av vinklen.
Tydligt är att att de går åt mindre adderad energi. Mängden adderad energi som nu behövs är endast 10,8MWh/år, en förbättring på nästan 2MWh/år, det bara igenom att ändra vinklen.
Eftersom de i 60grades konfiguration hamnar solen på sommaren över optimal vinkel vilket gör att mängden energi som kommer in vid klart väder faktiskt är mindre än på vårdagjämningen under en hel dag. Detta kompenseras dock av att molnigheten avtar. Det är molnstatestiken som gör att grafen ser hackig ut, jag har helt enkelt bara molnstatestik för hela månder och inte alla dagar på året.

Om man av någon orsak hellre vill ha solvärme panelerna moterade vertikalt, t.ex. på en väg så går de utmärkt. Då ser grafen ut på följande sätt.


Det kanske förvånar att mängden energi som produceras i mars och april är högre än juni och juli. Detta är dock inte specielt konstigt. Vid 90 grader är panelerna helt eneklt bättre optimerad för infallande sol tidigt på året.
Mängden energi som behöver tillföras till systemet är nu precis som i 60grades fallet 10,8MWh/år, dock så producerar solvärme panelerna mindre energi bara 19,4MWh/år realtivt till 22,6MWh/år tidigare. Detta beror helt enkelt på att mängden energi som samlas in under sommaren och inte kan användas minskar kraftigt.

Optimal vinkel beror på var man bor i landet. Jag har här räknat med att man bor strax söder om mälardalen (58grader nord) och även till stor del vilken fördelning man har av energiförbrukning. Optimal vinkel för de räkneexempelt jag har här blir 77graders vinkel. Man behöver då med 18m^2 solpaneler addera runt 10,5MWh/år. Examt behov varierar naturligvis beronde på effektiviteten hoss panelerna, naturligvis behöver man välisolerade paneler (t.ex vakumpaneler) som leverar värme även på vintern.

Grafen visar hur mycket minskning i övrig energikonsumtion som varige enskild m^2 extra panel ger (har multiplicerat värdet med 10 för att få en lättare graf att läsa av). Hur mycket som är optimalt beror helt enkelt på hur mycket ens energi kostar att köpa in. Om man kör på elvärme kan 38m^2 vara lönsamt, kör man med värmepump som komplement kan mycket väl 22m^2 vara de som är optimalt.

Tillägg:

Exempel på hur de blir med en 10 000liter vattentank och 25M^2 paneler i ett skapligt isolerat hus (12kwh per år). Vad händer om de blir ovanligt kalt en vinter.

Kyla är inget större problem.Solen ger inte mycket effekt, men de den ger kompleteras lätt av ganska liten mängd tillförd energi. Redan i mars börjar man nå normal läge. Även en kall vinter ger mycket sol i Mars. Kan man minska energiförbruknignen billigt?

I grafen är volymen ökad från 10m^3 till 15m^3. Detta gör att värmen räcker betydligt längre på vinter. De tar längre tid att ladda upp den, men fortfarande finns de marginal kvar. Med 25m^2 paneler så kan verkar 15m^3 vatten kunna värmas upp under en säsong utan problem. Även 20m^3 går bra, men är de börjar närma sig 25m^3 (1m^3 vatten per 1m^2 panel) så börjar man komma farligt närma att inte hinna ladda fullt.

Någon möjlighet att skicka in extra energi är nödvändigt, med bra dimensionering kanske bara behöver göra de var 5:e år. Och inte ens 10års vinter kommer att bli dyr.