De här kanske blir lite av en analys av redan "frälsta". Men lite spridning gör de intressant. De flesta personerna som bor i Sverige har inte ens tagit ställning till järnvägsutbyggnad, och ännu färre har överhuvudtaget någon åsikt om maglev. Maglev idag är knatat av missförstånd som jag hållas kunna klarna upp.
Denna omröstning är därför till stor del gjord med röstdeltagarnas eget omdöme vad som de kan tänkas tro vara bäst.
Gröna tåget: 3 röster, 10%
Tämligen få personer som tycker att endast en investering i nya tåg är tillräcklig.
HSR: 4 röster, 13%
Något fler som föredrar en lite mer omfattande utbyggnad av svenskt järnvägsnät, fortfarande trots allt ganska få. Denna omröstning gjordes i majoritet före artikeln om den ekonomiska analysen skrevs.
Maglev (2 prioritetsnivåer): 7 röster, 24%
Den något billigare lösningen med 2 prioritets nivåer har ett relativt många anhängare.
Maglev (3 prioritetsnivåer): 13 röster, 44%
Den lite dyrare modellen med fler prioritetsnivåer har flest supporters, varför? Ja jag vet inte, lämna gärna en kommentar.
Flyg: 0 röster, 0%
I mitt tycker förvånansvärt få som föredrar flyg, men å andra sidan, om jag ser till mig själv, om jag kan välja tåg före flyg så gör jag hellre det.
Går bra som de är idag: 2röster, 6%
Brukar alltid vara 15-20% som är nöjda med status quo. Något färre i denna omröstningen visar väll på att ni som har röstat helt enkelt är lite mer intresserade än genomsnittet.
Visar inlägg med etikett omröstning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett omröstning. Visa alla inlägg
söndag 18 april 2010
söndag 31 maj 2009
Del 1: Solkraft till verklighet
Få personer inser skillnaden på att bygga en enstaka prototyp relativt till att massproducera komplicerade produkter. Exempelvis byggde Volvo en hybrid bil redan 1991 vid namn ECC som aldrig på marknaden, den var helt enkelt för komplex att producera.
På samma sätt finns det idag stora solfångarfällt. Dessa är subventionerade och i praktiken prototyper.
Solkraft är av typen area kraft. Detta betyder att ytan av kraftverket begränsar effekten. Detta skiljer sig mot Vattenkraft, kärnkraft och värmekraft där volymen begränsar effekten. Även fast de kanske låter som en liten skillnad gör de enorma implikationer. En volymkraftverk är mer lönsamt ju större man bygger det, medan ett areakraftverk blir mer lönsamt ju mindre man bygger det. Detta är orsaken att det finns solceller på miniräknare och inte kärnkraftverk. Detta är även orsaken till att de går att bygga en solcellerdriven leksaksbil men de är mycket svårt att bygga en solcellerdriven personbil.
Nu blir de riktigt knepigt, för ett kraftverk på grund av sättet de är konstruerat behöver vara ganska stort för att bli lönsamt. Så vi har något som måste vara väldigt stort men samtidigt väldigt litet. Detta är ett problem som enklast löses genom klustring, dvs man använder många små för att tillsammans gör ett arbete för en stor.
Till höger finns det ett kluster på 12 solfångare, i centrum en processanläggning och till vänster en kyldamm. Har här jag valt solkraft av termisk typ, orsaken till detta är att solceller uppför sig väldigt dåligt i stora areor. Det finns dessutom ett flertal andra orsaker som jag kommer till senare.
Solfångarna på bilden är helt enkelt speglar.
För att minimera priset ligger speglarna i en bana. Speglarna är gjutna i skumplast för att minska vikten och priset, och framsidan är helt enkelt försilvrad och lackerad. Dessa speglar ligger i en delcylindrisk bana så att de kan följa solen i en riktning. Motagar huvudet är upphängt med jämna mellanrum med glest avstånd för att minimera skuggeffekten. Speglarna är sektionerade om övre och undre spegel samt i längsintervaller för lätt service. Den biten där huvudet skuggar banan finns ingen spegel.
I huvudet är där magiken sker.
Konstruktionen ser ganska enkel ut, vilket är naturligt då den behöver vara billig. Huvudet består av två kraftigt isolerade sidor samt två isolerglas på vardera sida om rören som samlar in energin. Hela utrustningen är vakuumförpackad för att minimera läckage av energi. Medan de flesta system tillför energi genom att öka temperaturen på vätskan i systemet till skillnad från de flesta idag kommersiella systemen.
Detta är av flera orsaker. För att kunna få optimal verkningsgrad behöver temperaturen vara så hög som möjligt. Men teperaturen in i systemet begränsar. Genom att tillföra energin utan att öka temperaturen, är temperaturen in och ut ur systemet de samma. Denna lösning uppnås genom att ha ett sådant tryck i systemet att kokpunkten är exakt de samma som optimala temperaturen. När energi tillförs omvandlas mer och mer av vättskan i systemet till gas.
Den sista biten är ganska konventionell och realtivt enkel.
Ångan från solvärmepanelerna går in i ett saltlager där det smälter saltet och kondenserar vätskan som åter går till uppvärmningspanelerna. I systemet finns en tryckventil som håller trycket på en optimal nivå för att minimera förluster. Denna temperatur håller man strax över smälttemperaturen för saltlagret. Till saltlagret är en eller flera konventionella turbiner kopplade på ett snarlikt sätt som vilket kärnkraftverk eller värmekraftverk som helst.
Verkningsgraden för ett system som detta är mellan 30 och 45% beroende på ångtemperatur. Verkningscykeln är då den endast tilltar i en dimension strax under 25%. Marktäcknings graden är för sydligt belägna lägen (breddgrad mellan 45grader nord/syd) blir 72%.
Detta betyder att mellan 5,5% till 8% ljusets maximala infallande effekt blir genomsnitts energi. Med en ljudstyrka på ca 1,5kw/m^2 (rätt mig om jag har fel, har inte hittat någon exakt siffra på ortogonal effekt) behövs de följande yta för att ersätta respektive kraftverk.
150MW gaskraftverk: 1,2 till 1,8km^2
300MW kolkraftverk: 2,5 till 3,6km^2
800MW äldre kärnkrafts reaktor: 6,6 till 9,7km^2
1,6GW ny kärnkrafts reaktor: 13 till 16km^2
3,6GW, hela ringhals: 30 till 44km^2
16GW, hela Sveriges elkonsumtion : 130 till 200km^2
Problemet är att ett sådant system inte skulle fungera i Sverige. Dels är de för molnigt och dels ligger Sverige för långt norr ut, solen faller in för flackt , och sist men inte mins, är störst behov av kraft på vintern när de är som mörkast. Det finns öknar i både Italien och Spanien, men dessa lär ju de själva vilja utnyttja om möjligheten finns. Det närmaste stället annars att utnyttja det är i norra Afrika.
Att hitta en lämplig position i Nordafrika är lättare sagt än gjort. Sahara är inte bara sand som de visas på TV utan även stora delar berg. Det är förvisso bra att komma upp en bit i atmosfären på ett berg, men de tillför andra problem.
De tre första rutorna föreställer Sveriges kraftbehov, den fjärde och sista föreställer förlusterna vid överföring även med bästa teknik från Nordafrika. Som synes blir fälten enorma men inte fullkomligt orimliga.
Bara att börja bygga? Nja, inte riktigt så enkelt. För soliga länder söderöver med högt elpris kan de nog vara ett alternativ inom en ganska snar framtid. Problemen är dock flera, men lösningen i detta exemplet löser ett otal av de som varit de största problemen för solkraft hittills.
Uppdatering:
Har uppdaterat solens effekt från 1500W/m^2 till 1050W/m^2 vilket enligt de bästa källor jag har sett skall vara ett bra närmevärde.
De andra 3 delarna kommer inom kort.
På samma sätt finns det idag stora solfångarfällt. Dessa är subventionerade och i praktiken prototyper.
Solkraft är av typen area kraft. Detta betyder att ytan av kraftverket begränsar effekten. Detta skiljer sig mot Vattenkraft, kärnkraft och värmekraft där volymen begränsar effekten. Även fast de kanske låter som en liten skillnad gör de enorma implikationer. En volymkraftverk är mer lönsamt ju större man bygger det, medan ett areakraftverk blir mer lönsamt ju mindre man bygger det. Detta är orsaken att det finns solceller på miniräknare och inte kärnkraftverk. Detta är även orsaken till att de går att bygga en solcellerdriven leksaksbil men de är mycket svårt att bygga en solcellerdriven personbil.
Nu blir de riktigt knepigt, för ett kraftverk på grund av sättet de är konstruerat behöver vara ganska stort för att bli lönsamt. Så vi har något som måste vara väldigt stort men samtidigt väldigt litet. Detta är ett problem som enklast löses genom klustring, dvs man använder många små för att tillsammans gör ett arbete för en stor.
Till höger finns det ett kluster på 12 solfångare, i centrum en processanläggning och till vänster en kyldamm. Har här jag valt solkraft av termisk typ, orsaken till detta är att solceller uppför sig väldigt dåligt i stora areor. Det finns dessutom ett flertal andra orsaker som jag kommer till senare.
Solfångarna på bilden är helt enkelt speglar.
För att minimera priset ligger speglarna i en bana. Speglarna är gjutna i skumplast för att minska vikten och priset, och framsidan är helt enkelt försilvrad och lackerad. Dessa speglar ligger i en delcylindrisk bana så att de kan följa solen i en riktning. Motagar huvudet är upphängt med jämna mellanrum med glest avstånd för att minimera skuggeffekten. Speglarna är sektionerade om övre och undre spegel samt i längsintervaller för lätt service. Den biten där huvudet skuggar banan finns ingen spegel.
I huvudet är där magiken sker.
Konstruktionen ser ganska enkel ut, vilket är naturligt då den behöver vara billig. Huvudet består av två kraftigt isolerade sidor samt två isolerglas på vardera sida om rören som samlar in energin. Hela utrustningen är vakuumförpackad för att minimera läckage av energi. Medan de flesta system tillför energi genom att öka temperaturen på vätskan i systemet till skillnad från de flesta idag kommersiella systemen.
Detta är av flera orsaker. För att kunna få optimal verkningsgrad behöver temperaturen vara så hög som möjligt. Men teperaturen in i systemet begränsar. Genom att tillföra energin utan att öka temperaturen, är temperaturen in och ut ur systemet de samma. Denna lösning uppnås genom att ha ett sådant tryck i systemet att kokpunkten är exakt de samma som optimala temperaturen. När energi tillförs omvandlas mer och mer av vättskan i systemet till gas.
Den sista biten är ganska konventionell och realtivt enkel.
Ångan från solvärmepanelerna går in i ett saltlager där det smälter saltet och kondenserar vätskan som åter går till uppvärmningspanelerna. I systemet finns en tryckventil som håller trycket på en optimal nivå för att minimera förluster. Denna temperatur håller man strax över smälttemperaturen för saltlagret. Till saltlagret är en eller flera konventionella turbiner kopplade på ett snarlikt sätt som vilket kärnkraftverk eller värmekraftverk som helst.
Verkningsgraden för ett system som detta är mellan 30 och 45% beroende på ångtemperatur. Verkningscykeln är då den endast tilltar i en dimension strax under 25%. Marktäcknings graden är för sydligt belägna lägen (breddgrad mellan 45grader nord/syd) blir 72%.
Detta betyder att mellan 5,5% till 8% ljusets maximala infallande effekt blir genomsnitts energi. Med en ljudstyrka på ca 1,5kw/m^2 (rätt mig om jag har fel, har inte hittat någon exakt siffra på ortogonal effekt) behövs de följande yta för att ersätta respektive kraftverk.
150MW gaskraftverk: 1,2 till 1,8km^2
300MW kolkraftverk: 2,5 till 3,6km^2
800MW äldre kärnkrafts reaktor: 6,6 till 9,7km^2
1,6GW ny kärnkrafts reaktor: 13 till 16km^2
3,6GW, hela ringhals: 30 till 44km^2
16GW, hela Sveriges elkonsumtion : 130 till 200km^2
Problemet är att ett sådant system inte skulle fungera i Sverige. Dels är de för molnigt och dels ligger Sverige för långt norr ut, solen faller in för flackt , och sist men inte mins, är störst behov av kraft på vintern när de är som mörkast. Det finns öknar i både Italien och Spanien, men dessa lär ju de själva vilja utnyttja om möjligheten finns. Det närmaste stället annars att utnyttja det är i norra Afrika.
Att hitta en lämplig position i Nordafrika är lättare sagt än gjort. Sahara är inte bara sand som de visas på TV utan även stora delar berg. Det är förvisso bra att komma upp en bit i atmosfären på ett berg, men de tillför andra problem.
De tre första rutorna föreställer Sveriges kraftbehov, den fjärde och sista föreställer förlusterna vid överföring även med bästa teknik från Nordafrika. Som synes blir fälten enorma men inte fullkomligt orimliga.
Bara att börja bygga? Nja, inte riktigt så enkelt. För soliga länder söderöver med högt elpris kan de nog vara ett alternativ inom en ganska snar framtid. Problemen är dock flera, men lösningen i detta exemplet löser ett otal av de som varit de största problemen för solkraft hittills.
Uppdatering:
Har uppdaterat solens effekt från 1500W/m^2 till 1050W/m^2 vilket enligt de bästa källor jag har sett skall vara ett bra närmevärde.
De andra 3 delarna kommer inom kort.
måndag 25 maj 2009
Solkraft, elbilar, fusion och magnettåg omröstning
Solkraft: 29
Elbilar: 31
Fusion: 12
Magnettåg: 11
Alla de olika sakerna har ett par saker gemensamt. Alla finns idag, både komersiellt och i stor skala. Men ingen av dem finns i kombination.
Solkraft finns t.ex. på fritidsbåtar, miniräknare det finns även i stor skala i form av kraftverk i Nevada och Spanien framförallt, men då offentligt finansierat.
Elbilar finns som leksaker men även i form av mopeder. Det finns även elbilar i större skala som Th!nk men främst offentligt finansierat. Både Tesla och Th!nk säljs privat men än så länge i extremt liten skala.
Fusion finns faktiskt i stor skala, något de flesta vet, men få tänker på. Kärnvapnena som finns i arsenalerna världen över är främst fusionsbaserade. Fusion finns även i mycket stor liten skala i form av ITER reaktorerna. Dessa är patetiskt små till effekten men extremt stora anläggningar.
Magnettåg finns dels komersiellt i tyskland och dels privat och ofentligt finasierat i Shainghai.
Så rent tekniskt finns tekniken redan för allt. Fusion behöver helt klart mest utveckling för att nå komersiel status. Problemet fusion har är lite binärt. Fusion finns redan idag i kraftverks form, men endast för patetiskt små effekter, att skala upp det är tekniskt utmanande men inte specilet vetenskapligt advancerat. I dagsläget ligger reaktorn på 60watt vilket inte går att använda till något vettigt alls, i praktiken är den bara till för att bevisa teorin. Nästa reaktor som planeras att komma online 2018 kommer att ha en effekt på 500MW vilket är på tok för lite för en kommersiell reaktor men tillräcklgit för att testa hur reaktorn fungerar i en verklig situation. Beräknad kostad är runt €10miljarder vilket är ungefär 30gånger dyrare än en konventionell kärnkrafts reaktor. För att få ekonomiskt lönsamhet i det behöver man helt enkelt göra reaktorn gigantisk. Runt 10-50GW behöver en fusionsreaktor vara för att kunna bli ekonomisk lönsam. Det är nämligen så att kostanden inte ökar i närheten så fort som effekten. Teoretiskt sett skulle den första fusions reaktorn i full skala kunna börja byggas 2025 och vara färdig runt 2035, i praktiken sätter politiken käppar i hjulen, i stället för att investera i långsiktig kraft investerar man i kortsiktig populism.
Solkraft på andra sidan är redan tekniskt tillgängligt, vilket antagligen är de som är orsaken att många har röstat på det. Solceller tekniken är i praktiken mycket enkelt. Bara sätta upp en glasskiva och samla in elen, enkelt. Problemet är inte tekniken utan den kommersiella kostnaden och den indirekta miljöpåverkan. Problemet är flera. Dels så är effekten förvisso god när solen skiner, men i genomsnitt under årsbasis blir det inte lika bra. Ett annat problem är att verkningsgraden är högst begränsad. Ytterligare ett problem är att bästa solen inte finns där kraften behövs, och transporterna blir långa och förlusterna höga. Det allvarligaste problemet är dock att kraften bara kommer på dagtid och dessutom något irrationellt.
Även fast de är lätt att sätta upp en solceller anläggning är problemen mycket stora innan man får någon praktisk nytta av dem. De anläggningar som finns idag tillför mer problem än effekt. Det finns dock sätt att lösa detta, men då blir de genast mer komplicerat.
Elbilar finns med i dag. I praktiken är problemen de samma som för solceller. De är grymt enkelt att bara kasta i några batterier i en bil och en elmotor. Att bygga något som ser ut som en elbil och verkar fungera i praktiken är inget problem. Det har under åren funnits många olika bilar som har varit ganska billiga, men i slutändan blivit dyra.
Problemet med elbilar är precis som för solkraft flera. De vanligaste problemet är att räckvidden är mycket kort, detta problem görs värre av de ytterligare problemet av de faktum att det tar tid att fylla på. Hinderna till lång räckvidd är faktiskt inte tekniska utan precis som för solceller, rent ekonomiska. Man kan utan problem göra en elbil som har räckvidd på över 50mil med LiPo batterier utan att fordonet blir nämnvärt tyngre än en vanlig konventionell bil. Problemet är att priset blir enormt högt. Inte nog med det, som de flesta kanske har upptäckt är att en normal mobiltelefon blir trött efter ett par år och behöver laddas oftare. Det beror primärt på att batterierna slits och blir sämre. Resultatet blir de samma i en elbil, men 2-5 gånger snabbare eftersom en bil behöver laddas oftare. Utveckling för att få bättre batteri som hanterar detta problem är i startgroparna. men att utveckla nya batterier tar tid. När Litium Ion och polymer batterierna började utvecklas tog de 10år innan de första kom på marknaden. Sedan tog de ytterligare 5 år innan kvalitén var tillräcklig.
För tillfället finns de litium järn fosforoxid batterier som delvis avhjälper problemet, kapaciteten är dock inte tillräcklig annat än till att ersätta förbränningsmotorer i specialapplikationer.
För magnettåg är problemen varken ekonomiska eller tekniska. Tekniken finns idag och kan köras utan problem. Men precis som 9fots rälsen som introducerades under 1870-talet så konkurrerar magnettågen med ett betydligt mer väl utbyggt system. Det är dock inte så ojämnt som de kan tyckas. Exempelvis behöver den främsta konkurrenten TGV även specialräls som inte är 100% kompatibel med vanlig räls.
I framtiden kommer jag att skriva en artikel om varje del och beskriva lite hur vägen framåt är, vilka fallgropar som finns och vilka tekniska lösningar som kan vara framtiden.
Elbilar: 31
Fusion: 12
Magnettåg: 11
Alla de olika sakerna har ett par saker gemensamt. Alla finns idag, både komersiellt och i stor skala. Men ingen av dem finns i kombination.
Solkraft finns t.ex. på fritidsbåtar, miniräknare det finns även i stor skala i form av kraftverk i Nevada och Spanien framförallt, men då offentligt finansierat.
Elbilar finns som leksaker men även i form av mopeder. Det finns även elbilar i större skala som Th!nk men främst offentligt finansierat. Både Tesla och Th!nk säljs privat men än så länge i extremt liten skala.
Fusion finns faktiskt i stor skala, något de flesta vet, men få tänker på. Kärnvapnena som finns i arsenalerna världen över är främst fusionsbaserade. Fusion finns även i mycket stor liten skala i form av ITER reaktorerna. Dessa är patetiskt små till effekten men extremt stora anläggningar.
Magnettåg finns dels komersiellt i tyskland och dels privat och ofentligt finasierat i Shainghai.
Så rent tekniskt finns tekniken redan för allt. Fusion behöver helt klart mest utveckling för att nå komersiel status. Problemet fusion har är lite binärt. Fusion finns redan idag i kraftverks form, men endast för patetiskt små effekter, att skala upp det är tekniskt utmanande men inte specilet vetenskapligt advancerat. I dagsläget ligger reaktorn på 60watt vilket inte går att använda till något vettigt alls, i praktiken är den bara till för att bevisa teorin. Nästa reaktor som planeras att komma online 2018 kommer att ha en effekt på 500MW vilket är på tok för lite för en kommersiell reaktor men tillräcklgit för att testa hur reaktorn fungerar i en verklig situation. Beräknad kostad är runt €10miljarder vilket är ungefär 30gånger dyrare än en konventionell kärnkrafts reaktor. För att få ekonomiskt lönsamhet i det behöver man helt enkelt göra reaktorn gigantisk. Runt 10-50GW behöver en fusionsreaktor vara för att kunna bli ekonomisk lönsam. Det är nämligen så att kostanden inte ökar i närheten så fort som effekten. Teoretiskt sett skulle den första fusions reaktorn i full skala kunna börja byggas 2025 och vara färdig runt 2035, i praktiken sätter politiken käppar i hjulen, i stället för att investera i långsiktig kraft investerar man i kortsiktig populism.
Solkraft på andra sidan är redan tekniskt tillgängligt, vilket antagligen är de som är orsaken att många har röstat på det. Solceller tekniken är i praktiken mycket enkelt. Bara sätta upp en glasskiva och samla in elen, enkelt. Problemet är inte tekniken utan den kommersiella kostnaden och den indirekta miljöpåverkan. Problemet är flera. Dels så är effekten förvisso god när solen skiner, men i genomsnitt under årsbasis blir det inte lika bra. Ett annat problem är att verkningsgraden är högst begränsad. Ytterligare ett problem är att bästa solen inte finns där kraften behövs, och transporterna blir långa och förlusterna höga. Det allvarligaste problemet är dock att kraften bara kommer på dagtid och dessutom något irrationellt.
Även fast de är lätt att sätta upp en solceller anläggning är problemen mycket stora innan man får någon praktisk nytta av dem. De anläggningar som finns idag tillför mer problem än effekt. Det finns dock sätt att lösa detta, men då blir de genast mer komplicerat.
Elbilar finns med i dag. I praktiken är problemen de samma som för solceller. De är grymt enkelt att bara kasta i några batterier i en bil och en elmotor. Att bygga något som ser ut som en elbil och verkar fungera i praktiken är inget problem. Det har under åren funnits många olika bilar som har varit ganska billiga, men i slutändan blivit dyra.
Problemet med elbilar är precis som för solkraft flera. De vanligaste problemet är att räckvidden är mycket kort, detta problem görs värre av de ytterligare problemet av de faktum att det tar tid att fylla på. Hinderna till lång räckvidd är faktiskt inte tekniska utan precis som för solceller, rent ekonomiska. Man kan utan problem göra en elbil som har räckvidd på över 50mil med LiPo batterier utan att fordonet blir nämnvärt tyngre än en vanlig konventionell bil. Problemet är att priset blir enormt högt. Inte nog med det, som de flesta kanske har upptäckt är att en normal mobiltelefon blir trött efter ett par år och behöver laddas oftare. Det beror primärt på att batterierna slits och blir sämre. Resultatet blir de samma i en elbil, men 2-5 gånger snabbare eftersom en bil behöver laddas oftare. Utveckling för att få bättre batteri som hanterar detta problem är i startgroparna. men att utveckla nya batterier tar tid. När Litium Ion och polymer batterierna började utvecklas tog de 10år innan de första kom på marknaden. Sedan tog de ytterligare 5 år innan kvalitén var tillräcklig.
För tillfället finns de litium järn fosforoxid batterier som delvis avhjälper problemet, kapaciteten är dock inte tillräcklig annat än till att ersätta förbränningsmotorer i specialapplikationer.
För magnettåg är problemen varken ekonomiska eller tekniska. Tekniken finns idag och kan köras utan problem. Men precis som 9fots rälsen som introducerades under 1870-talet så konkurrerar magnettågen med ett betydligt mer väl utbyggt system. Det är dock inte så ojämnt som de kan tyckas. Exempelvis behöver den främsta konkurrenten TGV även specialräls som inte är 100% kompatibel med vanlig räls.
I framtiden kommer jag att skriva en artikel om varje del och beskriva lite hur vägen framåt är, vilka fallgropar som finns och vilka tekniska lösningar som kan vara framtiden.
lördag 2 maj 2009
Omröstning maj
Så här blev omröstningen, eller om man hellre vill se de som en tårtbit.
Nu kunde man rösta på flera alternativ i denna omröstning, något som ganska många tycks ha missat. Totalt var det 75 röstaktioner, betydligt mindre än vad aftonbladet får, men trots de någorlunda tillräckligt för att få en hyfsad statistisk säkerhet bland minna läsare. Av dessa 75 röstaktioner beräknar jag att mellan 50 och 55 var individuella väljare. Jag antar 50 väljare.
Minskat beroende av andra länder
Var 11 personer som tyckte detta var viktigt. Känns som en ganska förväntad siffra, vad som möjligen förvånar är att fler inte tycker detta är viktigt i en instabilare värld.
Förbättra bytesbalans och ekonomi
Det var 6 personer som tyckte detta var viktigt, detta är faktiskt en av de första och största bidragande orsakerna till att energi är så hårt beskattat som det är idag. I början handla det överhuvudtaget inte om miljön, utan helt enkelt ekonomin.
Minska utsläppen och föroreningar i närmiljö
16 personer tyckte detta var viktigt. Något jag undrar varför varför inte alla tycker. Vad är viktigare än att kunna andas frisk luft? Slippa cancer på grund av luftföroreningar. Faktum är att cancer på grund av föroreningar på grund av regionala utsläpp är mer än 1000 gånger vanligare än på grund av radioaktivt sönderfall.
Minska påverkan på klimatförändringar
Den kanske viktigaste frågan ur ett rent undersöknings tekniskt sammanhang. Det var 27 personer som rösta på denna. Det finns alltså minst 11 personer som tycker att den flummiga obevisade AWG teorin som helt saknar vetenskapligt stöd är viktigare än att slippa kvävas tills döds på grund av lokala föroreningar. Utsläpp från kraftverk är något de flesta har sett, luktat och märkt av. Men AWG finns det ännu inte en människa på jorden som sett något av, trots det är de fler som tror på det än vad man ser och märker.... underligt.
Minska straffbeskattningar på energi
Ganska få som tycker att detta är viktigt, bara 5personer. På sätt och vis har straffbeskattningen många fördelar i form av styrbart energibehov och tillskotts pengar till staten. De har å andra sidan nackdelar med sämre konkurensfördelar mot 3:e världs länder som är helt utan skatter på energi.
Vill inte minska kol/olje beroendet
Bara 5 personer som tycker att detta är en bra idé. Något underligt tycker jag, att vara beroende kan väll aldrig vara bra?
Annan orsak
Det verkar finnas viktiga punkter jag har missat, 5 personer tycker att något annat än minna alternativ har varit viktiga. Om du är en av dem, posta en kommentar!
måndag 2 mars 2009
Omröstning och ego
I informationen står det att bloggen inte handlar om mig. Ska dock göra ett undantag idag, dock har jag en poäng.
Långt upp till höger finns det alltid en omröstning, och de kommer så att fortsätta göra även när den här går ut.
Den här månadens omröstning handlar om vad jag ska skriva om. Orsaken att jag valt följande områden är på grund av vem jag är och vad jag har gjort tidigare. Jag har främst gått två ingenjörsutbildningar, en som elektronikingenjör och en som byggingenjör. Jag har även varit arbetslös under en längre tid. Jag har även läst extra kurser i energi och kommunikation.
Som elektronikingenjör och energikurser så blir energi en central roll. Därför något jag skriver om.
Som byggingenjör blir boende en central roll. Därför något jag skriver om
Som kombinerad elektronik och byggingenjör med inriktning på energi och komunikation, blir transport en central roll, därför något jag skriver som.
Som tidigare arbetslös, blond, normal, välvårdad, välspråkig dubbelingenjör, så undrar man hur skjutton man kan vara arbetslös när media hävdar att industrin skriker efter folk. Därför skriver jag om politik.
Som bloggare är alltid Bella en central figur, därför blonda bella.
Om du vill påverka bloggen kan du rösta, om du inte bryr dig, låt bli. Du kan välja allt från 1 till 6 alternativ att rösta för. Valfrihet är fullständig (bland alternativen). Rösta nu!
Långt upp till höger finns det alltid en omröstning, och de kommer så att fortsätta göra även när den här går ut.
Den här månadens omröstning handlar om vad jag ska skriva om. Orsaken att jag valt följande områden är på grund av vem jag är och vad jag har gjort tidigare. Jag har främst gått två ingenjörsutbildningar, en som elektronikingenjör och en som byggingenjör. Jag har även varit arbetslös under en längre tid. Jag har även läst extra kurser i energi och kommunikation.
Som elektronikingenjör och energikurser så blir energi en central roll. Därför något jag skriver om.
Som byggingenjör blir boende en central roll. Därför något jag skriver om
Som kombinerad elektronik och byggingenjör med inriktning på energi och komunikation, blir transport en central roll, därför något jag skriver som.
Som tidigare arbetslös, blond, normal, välvårdad, välspråkig dubbelingenjör, så undrar man hur skjutton man kan vara arbetslös när media hävdar att industrin skriker efter folk. Därför skriver jag om politik.
Som bloggare är alltid Bella en central figur, därför blonda bella.
Om du vill påverka bloggen kan du rösta, om du inte bryr dig, låt bli. Du kan välja allt från 1 till 6 alternativ att rösta för. Valfrihet är fullständig (bland alternativen). Rösta nu!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)