Raketbil, del 2

Jag har ännu inte fixat hela simuleringen. Den ballistiska delen fungerar inte fullt ut, men för flyg och scram-jet delen är allt färdigt.

Hela simuleringen har jag gjort på traditionellt sätt i ett kalkylverktyg. Jag hade i stället kunnat göra simuleringen med hjälp av programmering, men den metoden erbjuder inte lika stor insyn i vad som faktiskt händer. Kalkylarket ser ut på följande sätt.

Klicka för att se något överhuvudtaget

Första testerna, jetmotor mot bränslecell.

Tydligt förbrukar bränslecellen betydligt mindre bränsle, bara ca 1/4 av jetmotorn, tiden är kortare, men på de här korta avståndet och då bilen har möjlighet att köra på motorväg blir inte skillnaden speciellt stor.

Hur bra klarar sig raketmotorn då? Och vad händer med jetmotorn på högre höjd.

Raketmotorn klarar sig uselt, orsaken till de är enkel, en raketmotor fungerar mycket dåligt i låga hastigheter, detta är faktiskt huvudorsaken till att jag vill kombinera jet och raket drift. Jetmotorn på högre höjd klarar sig bra, men på detta korta avstånd är de mer eller mindre meningslöst, majoritet av tiden ägnar man åt att glidflyga åter till marken.

Uppenbarligen är det korta avståndet ingen fördel för ett flygande fordon, hur blir de då på längre avstånd, och hur blir de då om man kör med en konventionell förbränningsmotor.

Helt plötsligt blir förbrukningen för ett konventionellt fordon inte speciellt fördelaktigt. Orsakerna är främst två. En bilmotor är helt enkelt inte speciellt effektiv, och en bil är inte lika aerodynamisk som ett flygplan, bara de faktum att man fäller in landningsställen påverkar aerodynamiken betydligt. Att flyga på 1000meter eller 8000meter på denna sträckan gör praktiskt taget ingen skillnad. Att flyga högre ger både tidsmässiga och bränslemässiga fördelar, men bara marginellt.

Hur blir de då om man flyger ännu längre och ännu högre, om vi pratar pendling så fungerar ju 30-45minuter bra, så hur långt kan man pendla?

Att flyga fortare börjar kosta bränsle, men ännu bara mycket lite. Skillnaden i tid börjar bli ganska märkbart. Att flyga ännu längre går bra och även på högre höjd, den motsvarande förbrukningen är 0,15kg/mil, 0,16kg/mil respektive 0,17kg/mil. Skillnaden mellan olika höjder/hastigheter och avstånd börjar nu jämnas ut. Flyger man högre, går de fortare, men man de kostar lite bränsle extra för att komma upp. Ett kg väte motsvara ungefär 4,1liter diesel i samma mängd energi.

Detta är ungefär samma som för ett kommersiellt jetplan, orsaken till detta är att jag har optimerat flyghastigheten ytterligare. Hastigheten planet flyger på är fullständigt optimerat till höjden, men kan alltså flyga fortare, men jag har då valt att flyga högre i stället. Att flyga på 24 000meters höjd är knappast vanligt, men fullt möjligt.

Hur går de med scramjet? Vist de går fortare, men de bränner betydligt mer energi, tydligt att detta bara är lönsamt på längre avstånd.
Här kommer de hemliga vapnet in. Att stråla upp energin via koncentrerad solkraft, detta ökar verkningsgraden rejält, för nu går de att använda netto energi. Dvs man behöver bara konvertera energin 1 gång i stället för normala 3 gånger.

Bil till rymden

Jag påstod att man med hjälp av trådlös energiöverföring kan bygga en bil som kan flyga till rymden.

Det hela är intressant ur flera perspektiv, dels är de svårt att få upp en bil i luften överhuvudtaget, dels är de svårt att komma upp på tillräckligt hög höjd, och dels att överhuvudtaget komma ut i rymden. Vad jag använder är en rad upptäckter, misstag, gamla och nya konstruktioner. Alla material och utrustningar som används är saker som finns att köpa, eller iaf som prototyp.

Fordonet, eller bilen fungerar i tre steg, eller tre och ett halft steg om man vill så.
Bil (mark fordon), flygplan och raket.

Bilen
Börjar från marken.

En högeffektiv 40% solceller panel täcker stora delar av bilen, bilen är ovanligt bred (2200cm jämfört med normalt 1800cm för en vanlig bil) och tämligen lång (6600cm jämfört med normalt 4500cm). Detta lämnar gott om yta, hela 9m^2 för solceller paneler, med högeffektiva 50% verkningsgrad lämnar de upp till 4,5kw effekt som max, genomsnitt under en solig dag blir troligen närmare 2kw. Solcellernas funktion har inte som avsikt att driva fordonet framåt, utan att leverera kraft till de interna elnätet i fordonet.

De interna elnätet består förutom av solceller av ett 2,3/11kwh laddningsaggregat, 20kwh batteripack för nöd energi, kondensor som kondensor vatten ur luften, 15kw bränslecell, väteelektrolys enhet och 200kg flytande vätgas, motsvarande 8000kWh, motsvarande 830liter bensin. Detta ger en räckvidd på en tank på närma 3000mil rullande som bil. I fullt dagsljus tar de 5timmar att ladda batteriet, men 5 månader att fylla vätgas tanken, att ladda via eluttag tar en månad. Eluttaget och solcellerna är inte till för att tanka fullt, uppenbarligen, utan främst som nödlösning ifall man inte har en vätgas mack i närheten.

Den första Audi TT modellen var ett misstag som var en dold revolution. Bilen var designad med så lite downforce så att den vid höga hastigheter kunde lyfta. Jag har tagit fasta på det, vilket är orsaken att bilen ser ut som en mix mellan en Amerikans 60-talare och en Citroën från 70-talet, kanske inte snygg, men funktionsduglig. Principen är helt enkelt den att man ersätter all normal downforce, med upforce.

Det sägs att en formel 1 bil kan köra på taket eftersom downforcen är så hög att den helt enkelt trycks mot taket, denna effekten utnyttjar jag för att få bilen att lyfta från marken.

Flyget
När bilen börjar lyfta fälls två stabilisatorer ut, när bilen lyfts dras hjulen in i kroppen för att öka den aerodynamiska effekten

Med en kombination av "lifting-body" och "flying-wing" konstruktion är den inte den mest lättflugna skapelsen, med med hjälp av elektronik blir den lättflygen och om man så vill, helt flugen per automatik.

I luften drivs flyget av en turbojetmotor, motorn drivs av antagligen vätgas eller via mottagen energi.

Energin överförs trådlöst i form av fotoenergi (ljus) och projiceras direkt in i brännkammaren. Brännkammaren brinner på 100% fotoenergi, dvs bara energi, ingen låga, inga avgaser. Med en lägre verkningsgrad på ca 30% relativt till 75% på marken blir räckvidden kortare, men eftersom den flyger på mycket hög höjd kompenserar lägre luftmotstånd till viss del. Medan den bränner 0,06kg/mil vätgas på marken drar den 0,15kg/mil i marschfart när den flyger, men då i mycket högre hastighet. På grund av designen behöver flygplanet flyga på mycket hög höjd för att upp nå max effektivitet, ca 25 000meter. Med en max hastighet i detta läge på runt 2000km/h förbrukar den alltså 1200kW (1,2MW), för att driva den på fotoenergi behöver man koncentrera energin från ca 40*40m^2 exklusive förluster i systemet. Min tanke är att energin skall samlas upp i stora system 6000-7000m över havet i system som liknar spärrballonger från första världskriget, för att på så sätt undvika molnighet. Solljuset koncentreras till en punkt datorstyrt på mottager. Om ljuset missar så kommer det att spridas och bli ofarligt.

Scram-Jet
Om 25 000meter inte duger så växlar man till scram-jet motorn. Med denna motor så ökar man höjden och hastigheten ytterligare, runt 10 000km/h, ironiskt nog innebär detta att verkningsgraden åter igen ökar, de experiment som hitintills gjorts på scram-jet (vilket inte är så många) tyder på att bränsleförbrukningen skulle kunna bli så låg som 0,05kg/mil.

Idén här är att pressa topphastigheten på 40-50km höjd till närmare 15-20 000km/h, vid denna hastighet börjar centrifugalkraften från att rotera runt jorden och gravitationen ta ut varandra. Detta innebär att man kan "hoppa" ut från jordens atomsvär i en parabel för att ramla ner på ett annat ställe på jorden. Med väl uträknad precision kan man landa i princip var man vill. Även i scram het läge är de tänkt att man ska kunna välja mellan fotoenergi eller vätgas drift.

Rymdraket

I rymden konverteras bilen för en sista gång, från bränslecell, till turbojetmotor till scram-jet, nu blir det en raket i stället. Åter igen igen använder man en kombination av vätgas och fotoenergi. Men när man i samtliga tidigare versioner kunnat välja det ena eller det andra, så används de här på ett förvånande sätt.

Raketmotorn använder inte vätgasen som bränsle, utan snarare som barlast. Fördelen här är att eftersom man tillför energin utifrån så kan man skicka iväg barlasten i princip obegränsad hastighet bakåt. Motorer av denna typ används redan av NASA, de erbjuder relativt dålig verkningsgrad, men eftersom energin tillförs externt spelar de ingen roll. Vad de däremot gör är att använda ballasten 10 gånger effektivare än en vanlig raket. De 200kg vätgas räcker därför ganska långt även i rymden.

Bara fantasi?
Det kanske låter som ren fantasi, men den här tekniken är närmare än vad man kan tro. 1958 byggdes den första redstone raketen som skjöt upp den första astronauten i rymden, den vägde 28ton, varav nyttolasten var 2,8ton och 17 ton bränsle. Av denna 16,5ton bränsle var 11,5ton oxidator, dvs syre, som man kan ta från luften. Dvs 10% nyttolast, 18% bränsle och 41% syre. Redstone kunde nätt och jämt nå ut i rymden.

Space ship one byggdes 2003 väger netto 1,2ton och använder ca 2 ton bränsle. Trots att det handlar om en konventionell raket har den till trots bantats ner till storleken för en större bil och har trots detta motsvarande prestanda som redstone.

X-43 flög 2005 i 12100km/h med hjälp av oxidator från luften. X-51, teknikdemonstrator för Falcon Project bevisade övergång från jet till scramjet drift är fullt möjligt. Projektet lades ner på grund av brist på pengar.

Framtiden
Vad jag vill visa är att tekniken finns idag, vad som saknas är pengar för att förfina den till en sådan nivå att den blir praktiskt användbar. Inte helt omöjligt kan vi i framtiden se fordon som vi sett i så många komedier där de har rymdraketer som ser ut som helst vanliga bilar.

Kanske kan vi 2030 köpa en bil som man kan köra till rymden med när kineserna har tjänat tillräckligt mycket pengar för att driva utvecklingen vidare.

Vad till jobbet

Ska man cykla eller gå, bil eller buss? De hela beror på en mängd olika faktorer, vilket i sin tur beror på ännu fler faktorer.
Jag har tagit med ett antal olika sätt att ta sig. Delat upp det i en milkostnad och fasta kostnader. För de motionsbaserade transportsätten har jag dragit 1500kr/år eftersom man troligen blir i mindre behov av att träna då.

Följande varianter finns med.
Gång, där skokostnaden är den enda fasta kostnaden och ökad matintag är den ända icke fasta. För driftkostnaden står pasta vilket jag har värderat till ett pris av 2:50kr/kwh. I praktiken ger detta mycket liten effekt på totala kostnaden, men de faktum att de går så långsamt att gå innebär att man hinner bränna relativt mycket energi trots allt, och de faktum att mat kostar mer än både bränsle och el påverkar.
Cykel, med och utan elhjälpmotor. Elhjälpmotor drar 250W och bidrar till att cyklen med elmotor går i 25km/h snitthastighet i stället för 20 för en cykel utan elmotor, de dyrare inköpspriset påverkar kapitalkostnaderna betydligt.
Go-One3 är såvida jag vet den ända kommersiella 3hjuliga recubent cyklen med kaross. Den ökade aerodynamiken gör att man kan cykla 45km/h utan elmotor och 55km/h med. Det är dock troligen olagligt att använda elmotorn i denna hastighet.
Moped för 30km/h respektive 45km/h, drivs med bensin, inga konstigheter. De drar dock förvånansvärt mycket bränsle, en moped drar faktiskt mer bränsle än motsvarande motorcykel.
Motorcykel för 70 respektive 100km/h beroende helt enkelt på hur fort de går att köra.
Bil med bensin respektive diesel motor. Båda bilarna är 3år begagnade Volvo S40 med minsta motor. Valt den av den enkla orsaken att de är en populär långpendlingsbil i Sverige. För långa pendlingsträckor ger en mindre bil mycket små om knappt några fördelar.
Buss för stads och landsbyggs miljö. Inga konstigheter, väntetid och månadskort.
Teleportering.... öööö.. ja, de finns ju inte än, men de kan va kul att jämföra med.

För att inte göra de hela fullständigt ogreppbart delar jag in det i en stads/kortdistans version för 2,5-15km och en långdistans/landsbyggs version för 10-60km

Uppdaterad, den gammla innehöll ett fel.
Så här blir det:
Gå är en helt okej lösning, upp till ca 1,5km, sedan sticker kostnaden snabbt ifrån de andra. Vanlig traditionell cykel klarar sig bra ända upp till 5km och slår nästan samtliga andra typer på fingrarna. Elcyklen har en kort ledning framför alla andra mellan 3,5 och 4km. Go-One3:an med eller utan elhjälp verkar inte göra så stor skillnad. En 30km/h moped har i princip ingen existensberättigande, bara på mycket korta sträckor så ligger den bra till, men då är de t.o.m billigare att gå. EU mopeden däremot är en annan historia. Trots att en moped drar relativt mycket bränsle så slår den bilen rejält på kapital kostnaderna. Åka buss i stan finns det i praktiken ingen som helst nytta med (medelstor stad) oavsett sträcka.
Eftersom Go-one3:or är grymt svåra att få tag på i Sverige deklarerar jag EU-mopeden vinnare på längre sträckor samt cykel och el-cykel delad plats på kortare sträckor. Jag måste dock pointera att i de svenska klimatet med regn och slask skulle jag definitivt hellre åka Go-One3:a än moped eller cykel.
Man inser snabbt att med ett så lågt vinstutrymme på så här korta sträckor så klarar sig en elbil mycket dåligt mot en Go-one3:a eller EU moped. Även fast driftkostnaderna är något lägre än för en bil är kapitalkostnaderna betydligt mycket högre.

Rättning, fordonet heter Go-One^3 och är t.o.m något dyrare än vad jag tidigare skrev. Den säljs bara i USA och är därför beroende på dollar kursen, men runt $10 000 för en med elhjälpmotor.

Den tidigare felskrivningen av Go-One^3 är nu uppdaterad, även priset är uppdaterat mot dagens dollarkurs.

Vi ha en läsare med oss, han har en mycket speciell situation som jag hoppas att få delar. Dels så verkar han inte få någon lön på sitt jobb (han kanske går i skolan, vad vet jag), och dels så måste han jobba varje dag förutom skottdagen, han har varken ledigt på helger, semester eller julafton, vi kan kalla honom Johan. Dessutom joggar han till jobbet, en transportform jag hade förbisett. Så här ser Johans situation ut.

Jag ändrar gå från jogga och uppdaterar förbränningen från 500W brutto till 1000W brutto samt ändrar hastigheten från 6km/h till 12km/h ändrar nettolönen från 100kr/timme till 0kr/timme samt ändrar antalet arbetsdagar från 230 till 365.

Mycket riktigt är de tämligen billigt att jogga till jobbet om man inte får någon lön. Men i praktiken gör de ingen större skillnad, man bränner faktiskt inte speciellt mycket mer mat per km om man joggar än man går, skillnaden är att man bränner den fortare, man hinner helt enkelt bränna mer mat på samma tid. För en joggare med dyra skor är matkostnaden något högre än kostnaden för skorna
Det är trots det relativt billigt att jogga, detta beror till hög grad på att joggaren precis som cyklisten slipper skaffa gymmkort eller motionera på fritiden vilket gör att de börjar på en negativ kostnad.

Joggning är de fakto en bättre lösning för folk med lön än folk utan lön. Om man inte får betalt kan man lika gärna gå. Vi kan ta ett exempel med en sommarjobbare som jobbar 60dagar på sommaren och kanske ytterligare 30dagar på lov och helger och har 55kr/timme i netto lön. Då borde jogging vara lönsamt.

Ser tydligt för korta avstånd är de definitivt lönsamt att gå men att cykla tar snabbt ifatt situationen.

Sista exemplet, en långpendlare som har lite högre lön. Räknar med 120kr/timme i nettoinkomst bortfall.

På längre avstånd dödar motorcykel nästan alla andra alternativ. Trots att bränsleförbrukningen för motorcykel faktiskt inte är mycket lägre än för dessa relativt snåla bilar så gör kapitalkostnaderna stora skillnader. Motorcykel har dock akilleshälen av att vara otroligt olämplig på vintern, såvida jag vet finns det inte dubbdäck på motorcyklar, men de finns t.o.m till cykel. En Go-One3 fungerar alldeles utmärkt även på vinntern (förutsatt att vägen är någorulnda skrapad). På lite kortare sträckor kämpar moped, Go-One3 och landsbyggs bussen om placeringar. Detta förutsätter dock att de finns en buss med skaplig sträckning. Cyklen kan känna sig utklassad efter så lite som 20km. Go-One3 med elhjälp motor är nästan exakt parralel med landsbyggs bussen. Go-One3 vinner dock på att trots att den är grymt dyr i inköp på att den trots de är billigare än bussen.

Sammanfattning för detta blir.
Om du har en motorcykel, använd den så ofta de går.
Om du har möjlighet att komma över en Go-One3 med elhjälpmotor eller som kan utrustas med det, slå till avsett om du har 1mil eller 5mil till jobbet!
Vanlig cykel eller med hjälpmotor? Nej inte över 2mil.
Buss/tåg, om du inte har behov av ett annat privatfordon så är de ett utmärkt alterantiv förutsatt att linjesträckningen matchar dig skapligt.
EU-moped, upp till 2½-3 mil går det bra, sen blir de knepigt.
Bil? Om hushållet har behov av bil och man ändå har en, är då resesträckan över 2 mil kan man lika gärna använda bilen. Vid resor på över 4 mil kan de vara lönt att ha en bil bara för att pendla om kollektivtrafiken är bristfällig.

Detta kanske låter som reklam for Go-One3, de är det dock inte. De är tvärt om en artikel i syfte att dissa FIA som för många år sedan beslutade att tävling med muskeldrivna fordon annat än cykel inte är tillåtna. Detta fokuserade tillverkarna att bygga vad vi idag kallar cyklar i stället för att använda en mer optimal design. Genom att lägga cyklisten ner ökas snitthastigheten från 20km/h till 30km/h, om man sedan täcker in cykelramen ökas hastigheten till 35km/h, om man även täcker in cyklisten ökas den till 45km/h.
Om någon hittar en tillverkare av fordon av denna typen som är billigare än en Go-One3 (dvs under 60 000kr) har bra aerodynamik, lägg in en kommentar, de är nog fler än jag som
är intresserad.

Videon är stulen från nätet och har inget med mig att göra

Vet någon något sätt att serva en ODF fil enkelt å smidigt?

Volvo, bilar och bränsleförbrukning

Om man vill ha en bränslesnål bil, vad bör man helst då spara på. Jag har analyserat alla bilar som Volvo idag säljer genom att lägga in dem i ett gigantiskt ekvations system sedan lösa ut följande parametrar. Orsaken att jag valt Volvo är att de har ett brett sortiment, det har bra siffror på sin sida och de enligt oberoende undersökningar visat sig ha relativt korrekta siffror. (Mindre än 5% avvikelse)

Storlek
Karossform
Drift (framhjul eller fyrhjulsdrift, så kallad AWD)
Storlek
Motortyp (Diesel eller bensin)
Hästkrafter
Cylinder Volym
Växelåds typ

Fakta från:
http://www.volvocars.com/

Eftersom ekvationssystemet har betydligt många fler parametrar än variabler så är det inte exakt lösbart utan det blir variabla lösningar. Därför får jag även ett konfidens intervall, ett intervall som man kan lita på avvikelserna.

De blå staplarna står för stadskörning och de röda står för landsvägs körning. Om staplarna är minus så betyder det att bilen med den specifika funktioner har lägre. Om den ena stapeln är över noll och den andra är mindre än noll betyder det att man tjänar på den ena men går back på den andra. Vilken stapel som är viktigast beror helt enkelt på om man kör mest i stan eller på landsbygden. De gröna och gula linjerna är bredden på konfidentiell intervallet. Alla värden utanför de linjerna kan betraktas som säkra, medan värden innan för linjerna kan betraktas som osäkra.

Klicka för större bild Storlek
Vad som förvånar här är att stora bilar (specialitet med diesel motor) faktiskt inte är bränsle törstigare än små bilar till någon märkbar grad. Att folk i allmänhet tror att stora bilar förbrukar mer bränsle beror troligen främst på att stora bilar i regel har stor slagvolym. Intressant nog har Volvo upp till 2.4 liters motor i sin minsta bil, vilket tydligt exemplifierar detta.

Kaross Typ
Karosstypen spelar stor roll för både vikt och aerodynamik. För kupé och halvkombi blir siffrorna lite inte exakta då Volvo helt enkelt bara har en bil av varlige modell. För kombibilar blir det ingen märkbar skillnad i stan, på landsbygden märks det dock desto mer, den sämre aerodynamiken märks tydligt. För SUV karosser blir skillnaden större, speciellt i stan. Den högre vikten från den höga karossen och rullmotståndet från de kraftigare däcken märks. På landsbygden blir skillnaden tämligen liten relativt till en kombi.
SUV:ar fungerar bra på landet, men i stan är de inget vidare, smeknamnet stadsjeep är helt enkelt inget vidare.
Om man skulle göra en liten SUV i storlek med S40 eller C30 skulle bränsleförbrukningen inte bli speciellt mycket mindre än för en stor SUV med samma motor. Idén med mini-SUV:ar är helt enkelt korkad, förstår inte varför biltillverkare envisas med den.

Motor
Motor är tveklöst den delen som påverkar bränsleförbrukningen mest.
Slagvolymen har jag valt att dela in i intervaller om 0,4L slagvolym. Detta beror helt enkelt på att de är den vanligaste intervallen. Volvos motorer finns i 1.6, 2.0, 2.4, 2.8 och 3,2liter. Förutom de finns det 2.5, 3.0 och 4.4 liter som faller utanför. Vissa biltillverkare har motorer så små som 1.2liter, detta är den primära orsaken att Volvo får stryk i bränsleförbrukning gång efter gång. För en 1,6L motor i stadsmiljö till en 3,2 liters motor skiljer de totalt 1,07^4=31%. För en C30 med 1,6 liters bensinmotor som förbrukar 9,3L i stan så hamnar vi på hela 12,2Liter för en 3,2Liters motor, det utan att göra bilen större! Faktum är att verkligheten är ännu värre, C30 med 2,4liters motor och geartronic växelåda drar 14,1L i stan medan en S80 med motsvarande motor fast manuell växelåda drar 13,6L i stan.
Hästkrafterna har jag valt att dela upp de i intervall om 50hp. Här är skillnaden på diesel och bensin enorm. Medan en bensinbil knappast förlorar något på 50hp mer så går en dieselbil runt 10% back! Detta beror antagligen på hur de fungerar, en diesel motor går som bäst på hög belastning, medan för en bensin motor spelar det ingen större roll. Den stora skillnaden på diesel beror troligen även på att Diesel motorer har lägre effekt då de har en flackare moment kurva. Man utnyttjar helt enkelt effekten effektivare.
Diesel motorer förbrukar reält mycket mindre bränsle än bensinmotorer. På hela grafen är det den stapeln som utmärker sig mest. När folk snackar om att små bilar är miljövänligare och SUV:ar är hemska så verkar de helt hamnat brevid verkligheten fullständigt. Skillnaden för diesel är nästan 6 GÅNGER (dvs 600%) större än för en liten bil och ca 3 gånger (300%) större än för SUV:ar. En XC90, den största bilen i Volvos sortiment, stor bil, SUV kaross, AWD med Diesel drar 10,6/6,8L medan en C30, den minsta och mest strömlinjeformade bilen i Volvos sortiment drar 12/6,3L med en bensinmotor som är klenare!
Det finns bara en orsak till att diesel straffbeskattas, de rör sig helt enkelt om pengar till staten.

Växelådan
Hur många växlar man har och vilken typ av växling som sker påverkar bränsleförbrukningen i en relativt hög grad.
Manuell växelåda är här referens helt enkelt för att det är den vanligaste typen.
Power shift är en ny typ hos Volvo som funnits en period hos VW. Växelådan sägs ge högre prestanda och lägre bränsleförbrukning. Men några tecken på det hitta jag inte. Jag hitta inte en enda siffra där power shift fick lägre förbrukning på landsbygden. I stadsmiljö var skillnaden försumbar i nästan samtliga fall.
Geartronic är i praktiken en variant av den gamla klassiska automatlådan. Växelådan är förbättrad för att ge längre förbrukning än tidigare lådor, men detta hjälper ringa. I praktiken ökar en automatlåda förbrukningen mer än att byta från en sedan till en SUV. Automatlåda ökar förbrukningen mest av alla typer av tillägg.
6 växlar ger en väntad och märkbar minskning på landsbygden, men även i stan minskar det förbrukningen något. Nu finns för tillfället bara 6 växlade lådor med motorer med större slagvolym vilket gör de olönsamt att satsa på 6 växlad låda såvida man inte köper en stor bil som inte finns med motorer med lägre slagvolym, eller om man behöver bilen för att dra större släp och en större slagvolym krävs

AWD
Fyrhjulsdrift finns att få med vissa modeller och är obligatoriskt på alla SUV modeller. Jag rekommenderar inte fyrhjulsdrift om såvida man verkligen är i behov av det. För SUV-ar är man dock så illa tvungen.

DRIVe
Med DRIVe paketet får man genomsnitt 11% bränsleförbruknings minskning, detta är den största skillnaden förutom diesel skillnaden. DRIVe har uppnåtts med bland annat bättre aerodynamik, lägre vikt och lågfriktions däck. Lågfriktions däck kan vara lite vanskligt, men bättre aerodynamik och lägre vikt är alltid bra. I dagsläget finns bara DRIVe paketet på C30, S40 och V50. En koncept version av S60 visades nyligen upp med DRIVe koncept ett steg längre. Troligen kommer vi se konceptet som standard på alla Volvo bilar innom några år. Nästa model av S80 och XC90 har som mål att minska bränsleförbrukningen märkbart.
I dagsläget är DRIVe konceptet begränsat av en politisk gräns. För att få skattesuvention så krävs det att bilarna ska komma under en viss specifik gräns. I dagsläget ligger V50 och S40 precis under gränsen, medan den lilla skilnaden på 3% upp till mellanklass bilar är tillräckligt för att dagens teknik inte ska komma ner till gränsen. Den politiska gränsen gör alltså att vi inte kan minska förbrukningen med 11% för våra bilar som drar 3% mer bränsle.

Sammanfattning
Vad som är tydligt är att storpolitik styr mer än verkligheten. Diesel och DRIVe är de saker som minskar förbrukningen mest, men storpolitik gör de olönsamt att satsa på teknikerna fullt ut. I stället gynnas bränsletörstiga bensinbilar.

Mitt tips
Köp gärna en bil som är ett steg större än vad du tänkt dig, det påverkar inte förbrukningen märkbart. Om du köper en Volvo undvik dock S60, den är den överlägset sämsta bilen i deras sortiment, faktum är att t.o.m V70 är snålare och XC60 (som är en mycket stor bil) bara förbrukar aningen mer bränsle. S80 är rakt av med samma motor i vissa fall snålare.
Sedan, halvkombi eller kombi spelar ingen större roll, SUV bör undvikas om man inte har särskilt behov.
För motor gå på lägsta möjliga slagvolym, skillnaden i acceleration är ofta liten. Bli inte lurad av att små bilar är små, de är trots de ganska tunga.
Om du kör mycket långa sträckor (typ pendling 50km/dag enkel resa) är de diesel som gäller, för sträckor under 40km blir då bensin, mitt emellan spelar ingen större roll med dagens skatt. För DRIVe bilar blir gränsen i stället runt 30km. Bli inte lurad av den låga förbrukningen, skatten svider hårt.
Köp aldrig en automat eller Geartronic växelåda, de suger både bränsle och skatt.

Att skatten sätts godtyckligt av politiker gör att de är svårt att förutse framtiden. DRIVe ser ut som ett bra val idag, men troligen kommer skatteförmånerna att försvinna i framtiden.

Antagligen ljuger våra politiker om miljön eller så är de helt enkelt inkompetenta, inget av de ser jag som något vidare. Vad som gör mig mörkrädd på riktigt är att vi har två block, borgliga och socialistiska blocket, som båda säger exakt samma sak som uppenbarligen är felaktig.

Hur man undviker fortkörnings böter.

Ännu en del i min serie om hur man gör saker.

Detta handlar inte om hur man till 100% slipper fortkörningsböter utan snarare hur man minimerar risken för dem. Varje enskild metod kanske bara har 20-25% effektivitet, men om man kombinerar dem blir effekten mycket god.

Farthållare:
Använd alltid farthållare om det är möjligt. Detta gör att hastigheten inte glider. En vanlig orsak till att folk kör mycket fortare än vad de har tänkt sig är helt inte tittar på hastighetsmätaren och hastigheten driver.
Använd farthållaren även på ställen där folk normalt inte använder farthållare t.ex. vid lätt köbildning, jobba aktivt med plus och minus knapparna, vid ryckig körning så håll lite längre avstånd till föraren framför än vanligt.
Räkna i förväg ut vilken hastighet du max vågar köra på olika vägsträckor.

Kalibrera hastighetsmätaren:
Många bilar har hastighetsmätare som visar fel, dessa visar i nästan samtliga fall för hög hastighet. Med hjälp av t.ex. en GPS kan man märka ut var på hastighetsmätaren som den riktiga hastigheten finns. I 110km/h så kan de på vissa bilar skilja så mycket som 15km/h, så när du tror att du kör i 110km/h kanske du kör i 95!

Respektera särskilt nedsatta sträckor:
Om du kör på en väg med 90 och en speciell sträcka är nedsatt till 70km/h eller de är 70 och en sträcka är nedsatt till 50km/h, så är den troligen de av en orsak. Respektera ALLTID dessa sträckor. Men du kan naturligtvis köra på den riktiga hastigheten. Om din hastighetsmätare visar 75km/h vid 70km/h är de den högsta hastigheten att köra så att hastighetsmätaren visar 75km/h

Prutmån:
Polisens drar normalt sett bort 3km/h på hastigheten som extra säkerhetsmarginal. De får nämligen inte bötfälla en för exakt den uppmätta hastigheten. Dessutom säger tumregeln att de inte stoppar någon som kör mindre än 3km/h för fort utöver de 3km/h som redan dragits bort. Detta betyder att man kan köra 6km/h för fort utan att riskera att få böter. Dock respektera trots det speciellt nedsatta sträckor, de kan vara nedsatta på grund av ökad olycksrisk.
Om skyltningen är 90km/h, din hastighetsmätare visar 105km/h då du kör i 96km/h kan du alltså köra i 105km/h enligt hastighetsmätaren utan att riskera böter. I detta fall rekommenderas dock en digital hastighetsmätare så som GPS för direkt avläsning, GPS:er visar hastigheten mycket exakt.

Minimera böter:
Om du någon gång trots allt skulle få böter, försök minimera dem. Om hastighetsbegränsningen är 100km/h och då som max kör 113km/h (verklig hastighet) blir böterna som max 1500kr, men om du kör i 114km/h får du 2000kr böter.

Pruta på böter:
Om en polis stoppar dig och trots de hävdar att du kört i 111 eller 112km/h (då de redan dragit av de 3 km/h "rabatten". Så hävda att du vet att du körde exakt 110 eller 109km/h då eftersom du programmerat farthållaren från GPS:n. Detta bör normalt sett leda att polisen går med på din vad du säger. Om inte så driv fallet till domstol, du har inget att förlora, högst troligen kommer domstolen bara att lägga ner fallet eftersom de inte finns poäng att driva ett sådant fall. Var tydlig till polisofficeren att du inte accepterar siffran på 111 eller 112km/h då du är helt säker på att du inte körde i den hastigheten och att du tänker driva fallet till domstol. Detta kommer höst sanolikt att resultera i att polisen ger sig och skriver ner böterna.
Metoden fungerar lika bra vid 4km/h (enligt polisen) ovan hastighetsbegränsningen, det är dock orsaken att polisen normalt sett inte ens försöker stoppa personer som kör så ringa över hastighetsbegränsningen.

Var beredd på att få böter:
Om du regelbundet kör för fort kommer du någon gång att få böter. Skriv av 200-400kr/månad i fortkörnings budget. Om du inte fått några böter när budgeten kommit upp i 2000kr så kan du skriva ner budgeten.

Undvik fällorna:
Polisen har sina vanliga ställen där de står och skjuter med laser. Ta reda på var de är.

Varna dinna medpendlare:
Om du pendlar dagligen och du ser en fartfälla i motsatt riktning, varna personer som möter dig med den traditionella "varning-för-fartfällor-blikningen". Vana så många som möjligt. Oddsen för att någon kommer att varna dig då fällan är i andra riktningen är god.

Undvik Fartkameror:
Fartkameror finns de i princip bara två sätt att undvika.
1: Veta var de är
2: Skaffa en GPS med varning.
Förvisso finns de normalt sett skyltar framför fartkamerorna, men dessa skyltar kan i vissa fall sitta långt från kamerorna.
Det finns ett 3:e mindre seriöst sätt, sätt på en rånar luva. Detta sätt är såvida jag vet helt lagligt, men inget jag rekommenderar.

Undvik polis med laser:
Polisen som har laser står nästan regioner av vägen som har lägre hastigheter än övriga vägen. Många lockas att bara sänka hastigheten något, exempelvis om man kör 60 på en 50 väg sänker man till 50 på 30 sträckan. Sakta ner till strikt 30, eller möjligen max 35km/h på 30 sträcka. Kör ALDRIG mer än 35km/h på en kort sträcka som är 30. De samma gäller för alla sträckor, från 90 eller 100 till 70 och från 110 eller 120 till 90. Aldrig mer än 5km/h för fort.
Tänk på att polisen mycket väl kan ta dig med lasern i ryggen när du kör därifrån. Kör inte därför inte i hög hastighet innan du passerat en krön eller sväng.

Var försiktig i stan:
Kör alltid försiktigt i stan, dels är polisen mer nitisk i stan, dels är de hårdare böter och striktare gränser. Försök att hålla under 55km/h på alla 50 sträckor. För sträckor med planfri dubbelfilig väg är risken dock betydligt mindre.

Dubbelfilig väg:
Alla väga med dubbla filer är mycket svåra att övervaka för polisen. Polisen försöker därför att förlägga sin övervakning till delar som inte har dubbla filer. I princip all övervakning på dubbelfilig väg sker med civilpolisbil. Risken att bli stoppad med laser eller hastighetskamera på dubbelfilig väg är mycket liten.

Undvik Civilpolisen:
Civilpolisen är den som tar de flesta av de som kör mycket fort, speciellt på motorväg och större vägar.
Civilpolisen känner man igen på att de har en tämligen stor och kraftfull bil av dyrare märke. Typiskt Audi, BMW, Mercedes, Volvo eller liknade med kraftigaste motorn, dvs lite lyxigare crusing bil. Civilpolisen håller i princip alltid hastighetsbegränsningen. Att folk med stor motor och lyxigare bilar håller hastighetsbegränsningen är mycket ovanligt, om du ser någon som matchar beskrivningen så dra ner hastigheten när du passerat bilen. Kör på 6km/h regeln. Kör helt enkelt 6km/h över hastighetsbegränsningen till du lämnat den misstänkta bilen bakom dig, paserat ett krön eller en sväng.

Var Artig!
Var artig i trafiken. Blinka alltid, både när du svänger ut OCH in, även vid omkörning på enkelfilig väg. Håll goda marginaler då du svänger in och håll lämpligt avstånd. Visa att du är en duktig chaufför och VAR en duktig chaufför. Blinka i god tid, bromsa inte in för hastigt efter du kört om någon.
Oddsen är att om en polis ser dig köra för fort (med en rimlig hastighet) men hantera bilen väl och ha goda marginaler, helt enkelt inte kommer att kommer att bry sig om att stoppa dig, de är med människor.

Var artig igen!
Om polisen trots de bestämmer sig för att stoppa dig, ingen panik. Släpp gasen något, spana in ett lämpligt ställe att stanna. Blinka in när du funnit ett lämpligt ställe, parkera väl ut i kanten. Polisbilen kommer då att ställa sig ca 3-5meter bakom dig en halv bilbredd ut med blåljusen på.
Polisen kommer att säga något i stil med "det gick vist lite fort här, vet du hur fort det gick" och fråga dig hur fort du tror att du körde. Om du ställt med avsikt farthållaren på exempelvis 113km/h på en 100km/h sträcka alternativt 118km/h svarar du något i stil med.
"Jag ber om ursäkt, jag blev lite stressad för att jag är sen till jobbet (eller vad som är lämpligt), jag tror jag körde strax över 100km/h"
Varvid polisofficeren svarar något i stil med "Jag mätte dig på 110km/h". Poliser drar vanligen bort några km/h gör att man ska hamna på övre delen de aktuella bötesbeloppet för att slippa diskussion. I detta fallet om så händer det faktiskt relativt ofta att polisen säger "Ja det får väll vara för den här gången, men du får försöka hålla hastighetsbegränsningen bättre nästa gång"
Om man kört väldigt mycket för fort. Säg 150km/h uppmätt hastighet på en motorväg (gäller främst på motorvägar, men även dubbelfiliga vägar) kan man ofta genom att vara artig eller beklaga sig (artigt)
Något i stil med "suck, och det här med, jag som fick en saftig räkning från tandläkaren, jaja, köra fort gillar jag iaf att göra så de är väll en böter jag får betala".
Polisen som normalt sett har blivit polis för att de gillar att köra bil, men normalt sett inte gillar oväntade utgifter får normalt sett medlidande, resultatet blir ofta en nedskrivning av hastigheten till en hastighet där böterna är signifikant lägre. Tacka och ta emot, 1500kr böter är bättre än 4000kr

Jag själv har blivit stoppad av polisen 3 gånger, hittills bötesbelopp 0kr

Hur fort till jobbet

En intressant tanke som slog mig härom dagen var "Hur fort ska jag åka till jobbet för att förlora minimalt med pengar".
Mitt arbete är flexibelt på så vis att jag kan arbeta mer eller mindre enligt beroende på behov. Om jag kommer tidigare till jobbet får jag mer betalt, åker jag hem tidigare får jag mindre.

Vad man ser tydligt är att om jag kör fortare så hinner jag tjäna mer pengar, men om jag kör långsammare så drar bilen mindre bränsle.

Förhållandet påverkas främst av två faktorer, bilens bränsleförbrukning samt lönen. För att simulera detta och ha möjlighet att variera biltypen använder jag ett mått för förbrukning vid jämn hastighet närma optimumpunkten, dvs linjärregrigering.

Vid given hastighet så blir körningen optimal relativt till lönen.

Sammanband är relativt komplex, optimum punkten gäller vid varje enskilt tillfälle oavsett andra faktorer. Dock tänkt på att för hög hastighet kan leda till fortkörningsböter som inte är medräknade i ekvationen.

Om man vid något tillfälle är tvungen att sakta ner så lönar det sig inte senare att öka hastigheten för att ta igen tiden, de förlorade pengarna är redan förlorat, finns inget sätt att ta igen det. Om man saktar ner hamnar man under optimalpunkten och det kostar mer på grund av löneförlust, om man sedan kör fortare blir det dyrare på grund ökad bränslekostnad.

Så om du någon gång blir stoppad av exempelvis ett vägarbete, sätt farthållaren på lämplig hastighet, slappna av och var nöjd med att du faktiskt förlorar minst pengar genom att åka i en medioker hastighet även fast du är sen.