Högskole provet

Detta är en kopia från ett inlägg jag skrev i NyTeknik.se för ett par dagar sedan om högskoleprovet.

Läsförståelse är i princip 90% av provet, resterande är främande ord.
Både matte och statestikuppgifterna är matematiskt så enkla att vem som helst som klarat Högstadiet någorlunda väl kan få alla rätt utan att plugga. Men de gäller att inte missförstå frågorna. Nästan alla jag sett som gått natur eller teknist som haft fel på statestik och matte frågorna har haft fel på de enklaste frågorna, och av den enkla anledningen att de helt enkelt inte läst ordentlgit då de tyckt att frågorna varit enkla.

På Engelska och Svenska biten är de mer uppenbart att de handlar om läsförstålse. Kan heller inte komma på något generelt tips, man bör helt enkelt vara duktig på att läsa och söka i materialt.
1: Läs texten
2: Titta på frågan
3: Leta upp delen i texten som frågan handlar om, läs den flera gånger, minst 5.
Ta det lungt och metodiskt, om du inte klarar hittar en fråga innom ca 1 minut, gå vidare, chansen är att du hittar den när du gör de övriga.
Mycket viktigt i denna delen, ta de lungt, men jobba metodiskt, många stressar för att de tror att de inte ska hinna, i praktiken har man gott om tid på sig, om man inte fastnar på en uppgift.

Ord delen är den del jag sjäv tycker är enklast (fick full pott båda gångerna jag skrev). Nästan alla ord i denna delen är en sammanslagning av två ord. Orden kan ibland vara på svenska, men i de allra flesta fall på Engelska, Tyska, Franska eller Latin. I vissa fall kan ena delen av ordet vara på engeksla och andra vara på latin..
Om du Läst Tyska och/eller Franska (främst franska) så har du en stor fördel här.
På de latiska orden är de knepigare, men ofta kan man dock hitta någon annan del där ordet finns. Exempelvis ordet:
MicroLån
Den andra delen är uppenbarligen ett svenskt ord, Lån. Den första delen är latin. Ordet Micro används även i t.ex. Microskop, där micro betyder liten, eller i mer exakt miljontedel, och ordet skop betyder se. Alltså kan man dra slutsatsen att microlån betyder litet lån.

Min Pentax del 1

Jag köpte en Vattentät pentax för några år sedan. Filma och fota i och över vattnet. Kameran ser ut som en helt vanlig kompaktkamera. Vad folk ofta tycker är något i stil med.

-Den lilla kameran kan ju inte ge något vidare bilder om den dessutom är vatten tät, och filma med en kompaktkamera går då absolut inte!

Jag har i vilket fall tagit ett par tusen bilder och filmat några timmar med den, och tänkte lägga upp lite exempel här.


Insekt i extrem närbild. Insekten är ca 3mm lång och fotograferad från 2cm avstånd med en kombination av optisk och digital zoom samt manuel focus inställning.

Testar att närbilds fotta mobiltelefonen utan blixt. Bilden är tagen innomhus med manuelt focus. Man kan se kameran reflekteras i telefonen något.

Bild taken i mörker. Den enda belysningen är från ett hotell en halv km bort. Bilden är tagen med sjävutlösare och 4sekunder exponeringstid.
Ännu en mörker bild. Lång exponeringstid. Denna bilden fick jag ta 5 gånger innan jag lyckades då det flera gånger paserade bilar under exponeringen.

Vanlig utomhus bild, klarar den naturligvis utmärkt med.
Bilden är med mest för att den är cool. Inte varige dag man skjuter .45 halvautomat.

Nettan fick med skjuta, men hon fick nöja sig med en "ladys gun", dvs en .38

Vi har tröttnat på jänkar vapen och skaffat var sin 9mm i stället.

Filmat med samma kamera.

Pentaxen på max zoom. 3X optisk, 3X digital totalt 9X. Man kan se att digitalzoomen börjar äta upp pixlarna, men bildkvaliten är fortfarande acceptabel. Notera att där de står "pattaya center hotel inte gick att läsa med blotta ögat.

Vattenkraftverket över floden kuwei, till skilnad från bron över samma vattendrag. Denna bild är fottat från "höften" ut genom rutan på en bil. Den långa focustiden gorde tyvär att jag här missa centrum på bilden något.

De 7 vattenfallen i Thailand. Något man absolut inte ska missa om man är där. Är de coolaste stället jag varit på. Detta är från den 7:e och övesta bassängen

Även här från de 7 vattenfallen, detta är från den 2:a bassängen i ordning.

Mörkt och rörigt, knepig bild. Centrala akvariet i bangkok.

Bilden som har efterfrågats. Bilden är fullständigt 100% orginal. Den är kopierad rakt ur kameran och inte ens ompackad.

En till bild från samma serie.

Ytterligare en bild från samma serie.

Ännu en från "höften" bild. Här ifrån gumball 3000 starten i london 2007

Bild med liv i. Många tycker att detta är en av de bästa bilderna jag har tagit.

Två bilder från keewgarden i London. Bilden visar hur automat exponeringen fungerar. Enkelt och smidigt.

Nettan har hittat en nalle.

Någon gillar rosa och vapen. Den begränsade storleken för kompaktkameror märks tydlgit i den här bilden. Den lilla linsen klarar helt enkelt inte av att ta in tillräckligt mycket ljus för att bilden ska bli helt skarp.

Det är allt vad jag orkar lägga upp idag. Jag ska lägga upp ett gäng bilder till någon dag, här är ett smakprov av vad som finns att komma.


Från en spansk levande historisk järnväg.

Bildskärmar

Om du någon gång tittat på en skärm kanske du undrar hur den fungerar. Nästan alla skärmar fungerar på samma sätt. Datorn (eller grafikkortet) börjar att rita upp första raden, ritar sedan rad för rad. För en gammal tjockskärm så finns de ett kemiskt lager som håller kvar ljuset till nästa gång datorn skriver över det. För en plattskärm sker det i stället elektroniskt. För OLED och LED matris skärmar så är varige rad helt enkelt avstängd till nästa gång datorn går förbi. För att lura ögat vrider man i stället upp effekten så att ögat luras att tro att den är tänd hela tiden.

I mobiltelefoner är ännu LCD skärmar populärast.

Hur fungerar då en skärm. Den vanligaste typen är idag LCD. Hjärtat i en LCD skärm är en kristal som har förmåga att ändra polaritet. Det blir som en kran, om man kör in lite ström är den öppen och ljuset kommer igenom, kör man in mycket så stängs den och det blir mörkt. Som synes på bilden ovan så delas bilderna upp i punkter eller fyrkanter (pixlar).

Visa LCD skärmar låter solen lysa igenom och reflekteras mot bakgrunden, dessa behöver ingen belysning, denna typ av skärm är vanlig i miniräknare och klockor. På datorer har skärmarna normalt sett belysning bakom vilket gör att de tar betyldigt mer ström. På vissa mobiltelefoner så fungerar de som på bilden under. Ljuset kan komma både uteifrån och från bakgrunden vilket gör att man utan problem både kan använda den ute och inne.
Till varije pixel går det två trådar. Dessa trådar är organsierade på så sätt att alla trådar påvertikal och horisontel sidan korsar varandra, men endast en gång. På så vis kan man genom att skicka strömen från en tråd till en annan tråd bestämma vilken specifik pixel som ska ändras. Detta görs normalt genom att man räknar på ena sidan och för varige steg skriver in en färg i respektive tråd på andra sidan. LCD, OLED, plasma, LED-matris fungerar alla enligt den principen, medan tjockskärmar fungerar något anorlunda, den grundlägande principen är dock den samma. Skriv en rad i taget.

Problemet med denna metoden är att alla bilder blir svartvita. För att göra en bild i skärm delar man upp varige punkt i 3 underpuniter för de olika grundfärgerna (subpixlar). På LCD har man löst detta genom att helt enkelt lägga på ett färgat filter övanför de enskilda pixlarna. För OLED , plasma och tjockskärmar har man löst de genom att låta de olika pixlarna lysa i olika färg. Så kallade CRT-projektorer och vissa OLED använder en 3:e teknik där man skapar varige färg för sig och sedan lyser dem ovanpå varandra.

Som synes ger de olika sätten olika resultat. Den ena metoden blir väldigt randig medan den andra blir mycket mörk. Man får helt enkelt kompensera detta genom att öka upplösningen och/eller göra skärmarna ljusare. Detta är orsaken att färgskärmar drar mycket mer energi än svartvita, de behöver helt enkelt med belysning. För CRT och OLED har man dock löst detta problemet genom att bara låt rätt färg lysa på rätt ställe, detta är inte möjligt för LED eftersom sjäva LED-skicktet i sig inte kan skilja på de olika färgerna. Detta är även orsaken till att färg-LCD nästan alltid har bakgrundsbelysning, de behövs helt enkelt för att bilden ska synas.

En mer komplicerad teknik är att använda prismor för att sortera upp de infallande i respektive färger. Denna metod är teoretiskt sett lika effektiv som en svartvit skärm, problemet är att det i praktiken blir lite svårare än så. Så här fungerar de i vilket fall som helst i teorin.


Det finns dock ett 3:e sätt att göra en färg bild. Helt enkelt genom att snabbt växla färg på bagrundsbelysningen och samtidigt synka det här med att LCD skicktet byter färg. Då reducerar man behovet av färgfiltret och sparar energi.


Detta leder dock till en flimrig bild om man inte kan byta tillräckligt fort. Denna metod har fördelen att den kan hantera både bakgrundsbelysning och ambient belysning (dagsljus). Problemet är att med ambient belysning blir skärmen svartvit då de är belysningen som avgör färgen.
OLED har nästan alla fördelar av de övriga teknikerna till sammans. Det behöver inget färgfilter. De behöver inte lysa med full styrka, de behöver ingen bakgrundbelysning (eftersom de lyser sjäv) det är möjligt att lägga subpixlarna övanpåvarandra så att de inte syns.

Halmisolerat slott

Något söderut har det bilivigt allt populärare att bygga "ekohus" som isoleras av halm. Orsaken till detta är mycket enkelt. Halm är lätt att få tag på, billigt och dessutom sjävbärande. Halm sämmre isolerande förmåga än t.ex. mineralull. Detta är i Tyskland, Frankrike och Storbritanien inget problem, man kan helt enkelt isolera tre gånger så tjockt. I sverige är det dock inte lika enkelt. Om man isolerar tre gånger så tjockt blir väggarna ca en meter tjocka.

Vilka hus har över en meter tjocka väggar? Jo slott, där föddes idén. Eftersom man i fallet med halm nästan är nästan gratis att isolera försvinner behovet att bygga smått. Man kan helt enkelt bygga ett gitantikst hus utan att oroa sig för kostnaden. Uppvärmningen är heller inget större problem, bara att öka isoleringen ytterligare.

Här är ett exempel på hur ett sådant slott skulle kunna se ut.

Ytterst ett lager med stenar murade direkt på halmen mitten 1meter halm, inners gips alternativt sten beronde på vad man vill ha för känsla i rummet. Genom hamlen går bärnade pelare i trä och övererst bjälkarna som bär upp golvet.

Så här skulle lösningen kunna se ut i en byggnad.

14meter långt och 12 meder djupt med 2 meter avfasningar i varige hörn. 4 våningar.

Man kan lätt få en känsla av att ett hus med 1 meter tjocka väggar kan kännas instängt, men de är inte nödvändigt. Har här valt försäkna karmarna på fönsterna in i väggarna och fasa av väggarna för att kunna släppa in mer ljus. Denna lösning är även optimal för isoleringen av fönsterna. Fönsterna i detta fallet tillför mer värme en klar vinterdag än vad de förlorar.


På understa våningen finns entre, grovutrymme. Den slotslikande designen möjlggör inga fönster på bottenvåningen, men ljus kommer ner till våningen via en stor atrium mitt i huset. På andra våningen finns ett stort öppet rum med hög takhöjd. Bjälkarna har avsiktligen lämnats öppna för att få mer "slottskänsla".

Tredje våningen är snarlik andra våningen. Den enda större skilnaden är något mindre fönster och något lägre takhöjd.

Översta våningen består av 5 rum. Ett centralt rum med snedtak utan fönster, och 4 små rum som med hjälp av snedtaket får ilusionen av att vara torn. För att förstärka tornilusionen finns inga fönster i centralrummet på 4:e våningen, men då de är öppet ner till våningarna under är detta inget problem.

Tornrummen är runt 14m^2 var, vilket är ganska normalt för ett sovrum. Väggarna här är mycket tunnare än längre ner i huset av praktsika skäl, annars blir de helt enkelt för små.

Tillbaka till framtiden

För 10 år sedan var jag med i ett projekt där vi skulle designa framtidens mobiltelefon. Inte många tog oss på alvar, vi var bara några tokiga studenter som hade helt galna idéer.

Vår konstruktion bestod av främst 3 delar.
En PDA (ordet smartphone existerade inte då) liknade huvudenhet med en microhårddisk, W-Lan, och BT. 7 år senare kom det en telefon med de huvudsakliga funktionerna, N95, Höger.

Ett armbandsur som visar viktiga data så som batteri tid, vem som ringer och annan viktig information så som nyhets ticker. Kom 6 år senare, vänster.

Ett BT stereo headsett som möjlgjorde att man lysna på musik från PDA:n utan en enda sladd. Detta var en extrem idé på den tiden de flesta inte ens viste vad mp3 var. A2DP standarden existerade inte då, men nu finns det många produkter av den typen. Exempel till höger.

Tillhörande stereo hörlurarna skulle de även finnas en funktion så att man kunde fälla fram en bildskärm för ögonen för att se video. Sådan produkt finns ännu idag inte till fullo. Den skulle dessutom vara trådlös. Vid perioden trodde vi inte att de skulle finnas protokoll som kunde hantera video paketbaserat trådlöst ens under en längre tid framåt. Så vi valde ett enklare streemande protokoll som mer liknar det som används vid TV säningar. Produkten till vänster liknar inte alls vad vi tänkte oss, men den har samma grundläggande funktion med undatag av trådlösheten.

Att ladda alla prylarna var och en försig insåg vi ganska fort var orealtisikt. Vi kom på att induktivladdning skulle vara perfekt för den stora mängden prylar. Palm inc var väldigt stolta år 2009 att de lyckas bygga en induktiv laddplatta för sin smartphone, bara 10 år efter vårt projekt. Deras produkt är ful, stor och klumpig relativt till den enheten som konstruerades för 10 år sedan, men principen är den samma.

Om man inte har några kontakter för överföring och inga kontakter för laddning så finns det längre ingen anledning att ha någon öppning på telefonen alls. Det är därför ganska lätt att göra den vattentät. Iofs ingen ny idé vid tillfället, men trots allt en ganska extrem idé för en så komplicerad produkt. Hitils har inget företag vågat föra en vattentät konsumet smartphone. Faktum är att vattentäta telefoner överhuvudtaget är mycket ovanliga.

Idag finns alla bitarna för att bygga ihop vår produkt. Vårt mål ursprungligen var att det skulle vara möjligt att markandsföra en produkt som den som utvecklades redan 2005. Tekniskt sett skulle de nog vara möjligt, och personligen tror jag faktiskt markaden skulle vara mogen redan då.

Alla bilder i artiklen är stulna från web:en. Bildmaterialet från de ursprungiga projektet har jag tyvär inte kvar. Ursäktar den dåliga kvaliten.