Visar inlägg med etikett privatekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett privatekonomi. Visa alla inlägg

söndag 25 april 2010

Rätt fordon i traifken

Vilket fordon man ska välja handlar inte bara en ekonomi och miljö, även att göra att trafiken flyter smidigare.

För korta sträckor är cykeln överlägsen, men de är alltid inte möjligt att cykla. Att använda en liten bil kan vara smidigt i stan, men inte lika stabil i högre hastigheter. Om man ska dra ett tyngre släp så fungar inte moped.

Många personer tar bilen även på mycket korta sträckor, men ärligt talat, på mindre än 5km, går de nästan fortare att cykla än att parkera bilen.

Cykel: Enkelt och billigt fortskaffningsmedel, lämpar sig främst för korta sträckor
Moped/Elcykel/EU-moped: Relativt billigt, men inte fullt lika enkelt. Färdas ungefär dubbelt så fort som en cykel, lämpar sig därför bra på sträckor upp till dubbelt så långt.
Mopedbil/ATV: Lika snabb som en moped, men med ökad möjlighet att bära last och med bättre skydd för chaufför och last.
Halvkombi: Mindre bil, lämplig i stan då den är lätt att manövrera och fickparkera.
Liten Sedan: Medelstor bil, fungerar väl både i stan och i högre hastigheter
Stor Sedan: Större bil, mindre lämplig i stan, fungerar bra på landet. Kan ta skapligt med last, men inga större mängder.
Kombi: Större bil, liknade fördelar som stor sedan, men kan ta mer last och är lämplig som drag bil.
Minibuss: Större bil, på grund av mer uppsittande ställning klarar den mer passagerare utan att kompromissa med lastkapacitet, men de gör den olämplig både i stan och på landet.
SUV: Större bil, kapacitetsmässigt likvärdig med minbuss, men lägre och grövre. Fungerar därför bättre i hårda förhållande och på landet än minibussen.

Vad välja?

Uppifrån och ner:
Jämn väg/bra förhållande (1-4)
Ojämn väg/dåliga förhållande (5-6)

Från vänster till höger:
Ensamstående
Par
Ensamstående med barn
Kärnfamilj
Kärnfamilj med extra transportbehov (typ husvagn)
Kärnfamilj med barnöverskott

söndag 10 maj 2009

Spara och slösa, och spara mer och spara absurt.

Har ska jag gå igenom vilka olika prylar i hemmet som tar ström och hur man sparar på dem.
Jag kommer bara gå igenom de värsta strömtjuvarna. Förvisso drar en kaffekokare väldigt mycket effekt, men man använder den oftast bara 10 minuter per dag så totalt gör de inte speciellt stor skillnad.

Inställningarna är följande:
Tid för film: 2 timmar/dag, Film i HD 1timme/dag, Spel 3timar/dag, Datoranvädning (utöver spel) 3timmar/dag. Elpris 1:20kr/kwh, ränta 5%. För apparater som inte klarar HD körs de som vanlig uppspelning.

Så här kan de tänkas se ut. För de olika PC modellerna räknar jag med en som kostar 15kkr, en för 10kkr och en för 5kkr. Som synes drar kaffekokaren betydligt mycket mer el än vad den kostar i inköp, men å andra sidan är de väldigt lite jämfört med allt annat.

Som synes är standby elen inte så extremt stor som de ofta hävdas. Orsaken till att de får så groteska siffror i propaganda artiklar om standby el är att de räknar ofta med gammla TV apparater som har förvärmning. Denna värmning gör att TV:n startar fortare, men tar mellan 10 och 20 Watt konternuerligt. Denna metod förbjöds på 90-talet och nu finns ju knappt CRT TV apparater kvar så problemet är ett minne blott. Det finns dock en brasklapp för moderna spelkonsoller som i halvavslaget läge kan uppdatera sig sjäv och då dra väldigt mycket ström.

Den här grafen var inte specielt intressant egentligen. Tänk att vi i stället lever offgrid och elen produceras via vindkraftverk med backup på diesel av ett genomsnittligt pris på 5kr/kwh samt att man har 4 barn i tonåren som sitter och surfar, tittar på film och spelar all ledig tid. 8 timmar spel, 8 timmar dator, 6timmar film och 2 timmar HD film.

Här ser man tydligt exempel på när olika effekter tar ut varandra. För en bärbar DVD spelare drar mindre ström, men den kostar mer. För denna användning tar de nästan exakt ut varandra. Om man ändå ska ha en bärbar DVD spelare, kan man köpa en, om man inte behöver en, kvittar det.

Nu har jag inte alls räknat med synergi effekter. Om man ändå har en PS2-slim liggande är de onödigt att köpa en DVD spelare, man kan ju lika gärna visa film på den. Däremot visa film på en PS3:a som inte är HD är mycket olönsamt. Visa film från skiva i en Xbox360 är olönsamt i samtliga kombinationer då den inte kan köra BD. En standalone BD spelare drar mindre el till sån grad än en PS3:a så att man kan köpa en för bara mellanskilnaden.

För nästan all utrustning utom de nya konsollerna och vissa köksmaskiner som är extremt billiga, är driftkostnaden nästan försummbar brevid inköps kostnaden. Samma senario som innan.

Eftersom en dator kan användas som både filmvisare, spelmaskin och kontrosmaskin så är borde priset kompeseras av dess mångsidighet. Faktum är att man både kan surfa och titta på film på samma dator samtidigt om man har ett modernt grafikkort. Teoretiskt sett finns de inget hinder från att ha en dator som gör alla typer av spel/surf/film visningar i hushållet samtidigt, dock sätter de flesta operativsystem gränsen vid att man max kan ha en inputt samtidigt. Med virutuel PC mjukvara kan man teoretiskt sett köra flera stycken användare på samma dator. Eftersom de flesta operationer som inte är spel drar mycket lite prestanda är detta inget större problem rent prestanda mässigt. Jag har aldrig testat de sjäv och vet inte hur bra de fungerar i praktiken.
Att köpa en begangad PS2:a är ingen bra idé, de drar väldigt mycket ström relativt hur mycket de kostar. Även att köpa begangade PS3 eller Xbox360 är en dyr historia, men skilnaden är betydligt mycket mindre. Men med ett högt elpris kan man bränna hela inköps priset i elförbrukning redan på ett år!
En top off the line PC förbrukar enorma mängder energi. En medium PC förbrukar märkbart mindre energi. En slimmad PC förbrukar mindre energi än de flesta konsoller, den kan trots det spela motsvarande spel i PC portningar (om än med något reducerad grafik).
Min lösning för den lite större familjen är att koppla en slimmad PC till husets filmvisnings skärm i ena ändan och till en surf terminal i andra ändan så kan 2 eller flera personer använda den samtidigt. Om man har riktigt många familjemedlemmar som vill surfa samtidigt så kan de vara lämpligt att satsa på virutuel PC lösningen, då får man extremt mycket datakraft per kwh el. Med ett modernt grafikkort kan man utan problem koppla 4 skärmar till samma dator. Genom att exempelvis köra en mediacenter lösning till filmvisnings skärmen kan styra allting från en vanlig fjärkontroll.

Vi behöver visa bilderna med. Jämför de vanligaste lösningarna med en ovanlig lösning. Fortfarande samma situation med mycket filmtittande, spelande och surfande fast med normalt elpris. Här ser man att en netbook eller notebook kan spara 400kr/år på en skärm, men besparingen blir till lidande erognonomi, något jag inte rekomenderar. Ha alltid en riktig skärm till om datorn används stationärt!

Som kanske är tydligt för filmvisare så är priset redan med normalt elpris en ganska liten del av kostanden. Detta beror på att livslängden är lång och att TV-aparater helt enkelt tar mycket el. Kom ihåg med nuvarande konfiguration behöver man minst 3 skärmar totalt.

Men de här är inget kul, vi skruvar upp elpriset till off grid pris och ser vad resultatet blir.

Glöm plasman säger jag bara! (den fortsätter långt utanför bilden) Ha ett gigantisk film rum med 72" duk är med dyrt, men något som är teoretiskt möjligt. Tjock-TV eller Platt-TV spelar ingen roll. Att platt-TV skulle dra mer ström är även det en myt. 20" köks-TV? Ja varför inte, faktum är att om de hindrar någon från att slå på 32":aren kan de bli en ren besparing! Orsaken att TV-apparater börjat bli mer energi krävande är helt enkelt för att de blivit större. En LCD drar i många fall mindre än en CRT. Ett köpa en monitor, eller återvinna en gammal är de absolut bästa alterantivt. En gammal 19" TFT skärm kan köpas begangad för nån hundralapp och ny för under 1000kr, den drar mycket mindre energi än en TV i samma storlek. Om man ändå har en DVD-spelare, PS3, dator eller digitalbox som källa kan man lika gärna använda en monitor (man får dock trixa med adapterkablar å så).

Om man väljer mellan en CRT och en TFT skärm till datorn är valet sjävklart. TFT är bättre på alla vis. För samma kostand som en 19 CRT kan man köra en 24" TFT. Även på 24" är en monitor för Off-grid fullt möjlgit. På 32" blir de dock inget vidare, bättre att ha 2 stycken 24":are eller ännu bättre en kombination av en 24":are och något annat energisnålare.

Utmanaren här är diod projektorn. Med upp till 100 Ansi Lumen ger den lika bra ljus som en konventionell projektor för 10år sedan. Man kan utan problem ha en 28" bild med en Diod projektor i fullt dagsljus eller en 42" bild i dämpad belysning. Tänk på att använda en duk med bra kvalite. En projektorduk är inte bara en vit duk. Den är behandlad med ett specielt reflekterande skikt som förstäcker ljuset upp till de dubbla och dämpar ljus inkommande från fel vinkel. Detta gör att även en ljussvag projektor kan användas i fullt dagsljus. Med en upplösning på 800*600 är upplösningen 10% bättre än vanliga TV signaler. Innom kort kommer de även diodprojektorer med upplösning på 1024*768 vilket i praktiken innebär att man får HD-likande kvalité.

Mitt förslag till folk som vill vara energisnåla. 19" monitor till barnen, inget problem, bra arbetställning är viktig. Plasma TV, glöm det. Storibilds projektor, vist men bara energi snåla modeller i mörka rum. Köks-TV, absolut! 24" monnitor att sitta och jobba på, inget problem. Diodprojektor, överallt där de är lämpligt, förbrukar extremt lite energi. Även med absurt högt elpris kostar de bara några kronor per år att driva en med flera timmar om dagen anvädning.

tisdag 5 maj 2009

Vad till jobbet

Ska man cykla eller gå, bil eller buss? De hela beror på en mängd olika faktorer, vilket i sin tur beror på ännu fler faktorer.
Jag har tagit med ett antal olika sätt att ta sig. Delat upp det i en milkostnad och fasta kostnader. För de motionsbaserade transportsätten har jag dragit 1500kr/år eftersom man troligen blir i mindre behov av att träna då.

Följande varianter finns med.
Gång, där skokostnaden är den enda fasta kostnaden och ökad matintag är den ända icke fasta. För driftkostnaden står pasta vilket jag har värderat till ett pris av 2:50kr/kwh. I praktiken ger detta mycket liten effekt på totala kostnaden, men de faktum att de går så långsamt att gå innebär att man hinner bränna relativt mycket energi trots allt, och de faktum att mat kostar mer än både bränsle och el påverkar.
Cykel, med och utan elhjälpmotor. Elhjälpmotor drar 250W och bidrar till att cyklen med elmotor går i 25km/h snitthastighet i stället för 20 för en cykel utan elmotor, de dyrare inköpspriset påverkar kapitalkostnaderna betydligt.
Go-One3 är såvida jag vet den ända kommersiella 3hjuliga recubent cyklen med kaross. Den ökade aerodynamiken gör att man kan cykla 45km/h utan elmotor och 55km/h med. Det är dock troligen olagligt att använda elmotorn i denna hastighet.
Moped för 30km/h respektive 45km/h, drivs med bensin, inga konstigheter. De drar dock förvånansvärt mycket bränsle, en moped drar faktiskt mer bränsle än motsvarande motorcykel.
Motorcykel för 70 respektive 100km/h beroende helt enkelt på hur fort de går att köra.
Bil med bensin respektive diesel motor. Båda bilarna är 3år begagnade Volvo S40 med minsta motor. Valt den av den enkla orsaken att de är en populär långpendlingsbil i Sverige. För långa pendlingsträckor ger en mindre bil mycket små om knappt några fördelar.
Buss för stads och landsbyggs miljö. Inga konstigheter, väntetid och månadskort.
Teleportering.... öööö.. ja, de finns ju inte än, men de kan va kul att jämföra med.

För att inte göra de hela fullständigt ogreppbart delar jag in det i en stads/kortdistans version för 2,5-15km och en långdistans/landsbyggs version för 10-60km

Uppdaterad, den gammla innehöll ett fel.
Så här blir det:
Gå är en helt okej lösning, upp till ca 1,5km, sedan sticker kostnaden snabbt ifrån de andra. Vanlig traditionell cykel klarar sig bra ända upp till 5km och slår nästan samtliga andra typer på fingrarna. Elcyklen har en kort ledning framför alla andra mellan 3,5 och 4km. Go-One3:an med eller utan elhjälp verkar inte göra så stor skillnad. En 30km/h moped har i princip ingen existensberättigande, bara på mycket korta sträckor så ligger den bra till, men då är de t.o.m billigare att gå. EU mopeden däremot är en annan historia. Trots att en moped drar relativt mycket bränsle så slår den bilen rejält på kapital kostnaderna. Åka buss i stan finns det i praktiken ingen som helst nytta med (medelstor stad) oavsett sträcka.
Eftersom Go-one3:or är grymt svåra att få tag på i Sverige deklarerar jag EU-mopeden vinnare på längre sträckor samt cykel och el-cykel delad plats på kortare sträckor. Jag måste dock pointera att i de svenska klimatet med regn och slask skulle jag definitivt hellre åka Go-One3:a än moped eller cykel.
Man inser snabbt att med ett så lågt vinstutrymme på så här korta sträckor så klarar sig en elbil mycket dåligt mot en Go-one3:a eller EU moped. Även fast driftkostnaderna är något lägre än för en bil är kapitalkostnaderna betydligt mycket högre.

Rättning, fordonet heter Go-One^3 och är t.o.m något dyrare än vad jag tidigare skrev. Den säljs bara i USA och är därför beroende på dollar kursen, men runt $10 000 för en med elhjälpmotor.

Den tidigare felskrivningen av Go-One^3 är nu uppdaterad, även priset är uppdaterat mot dagens dollarkurs.

Vi ha en läsare med oss, han har en mycket speciell situation som jag hoppas att få delar. Dels så verkar han inte få någon lön på sitt jobb (han kanske går i skolan, vad vet jag), och dels så måste han jobba varje dag förutom skottdagen, han har varken ledigt på helger, semester eller julafton, vi kan kalla honom Johan. Dessutom joggar han till jobbet, en transportform jag hade förbisett. Så här ser Johans situation ut.

Jag ändrar gå från jogga och uppdaterar förbränningen från 500W brutto till 1000W brutto samt ändrar hastigheten från 6km/h till 12km/h ändrar nettolönen från 100kr/timme till 0kr/timme samt ändrar antalet arbetsdagar från 230 till 365.

Mycket riktigt är de tämligen billigt att jogga till jobbet om man inte får någon lön. Men i praktiken gör de ingen större skillnad, man bränner faktiskt inte speciellt mycket mer mat per km om man joggar än man går, skillnaden är att man bränner den fortare, man hinner helt enkelt bränna mer mat på samma tid. För en joggare med dyra skor är matkostnaden något högre än kostnaden för skorna
Det är trots det relativt billigt att jogga, detta beror till hög grad på att joggaren precis som cyklisten slipper skaffa gymmkort eller motionera på fritiden vilket gör att de börjar på en negativ kostnad.

Joggning är de fakto en bättre lösning för folk med lön än folk utan lön. Om man inte får betalt kan man lika gärna gå. Vi kan ta ett exempel med en sommarjobbare som jobbar 60dagar på sommaren och kanske ytterligare 30dagar på lov och helger och har 55kr/timme i netto lön. Då borde jogging vara lönsamt.

Ser tydligt för korta avstånd är de definitivt lönsamt att gå men att cykla tar snabbt ifatt situationen.

Sista exemplet, en långpendlare som har lite högre lön. Räknar med 120kr/timme i nettoinkomst bortfall.

På längre avstånd dödar motorcykel nästan alla andra alternativ. Trots att bränsleförbrukningen för motorcykel faktiskt inte är mycket lägre än för dessa relativt snåla bilar så gör kapitalkostnaderna stora skillnader. Motorcykel har dock akilleshälen av att vara otroligt olämplig på vintern, såvida jag vet finns det inte dubbdäck på motorcyklar, men de finns t.o.m till cykel. En Go-One3 fungerar alldeles utmärkt även på vinntern (förutsatt att vägen är någorulnda skrapad). På lite kortare sträckor kämpar moped, Go-One3 och landsbyggs bussen om placeringar. Detta förutsätter dock att de finns en buss med skaplig sträckning. Cyklen kan känna sig utklassad efter så lite som 20km. Go-One3 med elhjälp motor är nästan exakt parralel med landsbyggs bussen. Go-One3 vinner dock på att trots att den är grymt dyr i inköp på att den trots de är billigare än bussen.

Sammanfattning för detta blir.
Om du har en motorcykel, använd den så ofta de går.
Om du har möjlighet att komma över en Go-One3 med elhjälpmotor eller som kan utrustas med det, slå till avsett om du har 1mil eller 5mil till jobbet!
Vanlig cykel eller med hjälpmotor? Nej inte över 2mil.
Buss/tåg, om du inte har behov av ett annat privatfordon så är de ett utmärkt alterantiv förutsatt att linjesträckningen matchar dig skapligt.
EU-moped, upp till 2½-3 mil går det bra, sen blir de knepigt.
Bil? Om hushållet har behov av bil och man ändå har en, är då resesträckan över 2 mil kan man lika gärna använda bilen. Vid resor på över 4 mil kan de vara lönt att ha en bil bara för att pendla om kollektivtrafiken är bristfällig.

Detta kanske låter som reklam for Go-One3, de är det dock inte. De är tvärt om en artikel i syfte att dissa FIA som för många år sedan beslutade att tävling med muskeldrivna fordon annat än cykel inte är tillåtna. Detta fokuserade tillverkarna att bygga vad vi idag kallar cyklar i stället för att använda en mer optimal design. Genom att lägga cyklisten ner ökas snitthastigheten från 20km/h till 30km/h, om man sedan täcker in cykelramen ökas hastigheten till 35km/h, om man även täcker in cyklisten ökas den till 45km/h.
Om någon hittar en tillverkare av fordon av denna typen som är billigare än en Go-One3 (dvs under 60 000kr) har bra aerodynamik, lägg in en kommentar, de är nog fler än jag som
är intresserad.

Videon är stulen från nätet och har inget med mig att göra

Vet någon något sätt att serva en ODF fil enkelt å smidigt?

lördag 18 april 2009

Volvo, bilar och bränsleförbrukning

Om man vill ha en bränslesnål bil, vad bör man helst då spara på. Jag har analyserat alla bilar som Volvo idag säljer genom att lägga in dem i ett gigantiskt ekvations system sedan lösa ut följande parametrar. Orsaken att jag valt Volvo är att de har ett brett sortiment, det har bra siffror på sin sida och de enligt oberoende undersökningar visat sig ha relativt korrekta siffror. (Mindre än 5% avvikelse)

Storlek
Karossform
Drift (framhjul eller fyrhjulsdrift, så kallad AWD)
Storlek
Motortyp (Diesel eller bensin)
Hästkrafter
Cylinder Volym
Växelåds typ

Fakta från:
http://www.volvocars.com/

Eftersom ekvationssystemet har betydligt många fler parametrar än variabler så är det inte exakt lösbart utan det blir variabla lösningar. Därför får jag även ett konfidens intervall, ett intervall som man kan lita på avvikelserna.

De blå staplarna står för stadskörning och de röda står för landsvägs körning. Om staplarna är minus så betyder det att bilen med den specifika funktioner har lägre. Om den ena stapeln är över noll och den andra är mindre än noll betyder det att man tjänar på den ena men går back på den andra. Vilken stapel som är viktigast beror helt enkelt på om man kör mest i stan eller på landsbygden. De gröna och gula linjerna är bredden på konfidentiell intervallet. Alla värden utanför de linjerna kan betraktas som säkra, medan värden innan för linjerna kan betraktas som osäkra.

Klicka för större bild Storlek
Vad som förvånar här är att stora bilar (specialitet med diesel motor) faktiskt inte är bränsle törstigare än små bilar till någon märkbar grad. Att folk i allmänhet tror att stora bilar förbrukar mer bränsle beror troligen främst på att stora bilar i regel har stor slagvolym. Intressant nog har Volvo upp till 2.4 liters motor i sin minsta bil, vilket tydligt exemplifierar detta.

Kaross Typ
Karosstypen spelar stor roll för både vikt och aerodynamik. För kupé och halvkombi blir siffrorna lite inte exakta då Volvo helt enkelt bara har en bil av varlige modell. För kombibilar blir det ingen märkbar skillnad i stan, på landsbygden märks det dock desto mer, den sämre aerodynamiken märks tydligt. För SUV karosser blir skillnaden större, speciellt i stan. Den högre vikten från den höga karossen och rullmotståndet från de kraftigare däcken märks. På landsbygden blir skillnaden tämligen liten relativt till en kombi.
SUV:ar fungerar bra på landet, men i stan är de inget vidare, smeknamnet stadsjeep är helt enkelt inget vidare.
Om man skulle göra en liten SUV i storlek med S40 eller C30 skulle bränsleförbrukningen inte bli speciellt mycket mindre än för en stor SUV med samma motor. Idén med mini-SUV:ar är helt enkelt korkad, förstår inte varför biltillverkare envisas med den.

Motor
Motor är tveklöst den delen som påverkar bränsleförbrukningen mest.
Slagvolymen har jag valt att dela in i intervaller om 0,4L slagvolym. Detta beror helt enkelt på att de är den vanligaste intervallen. Volvos motorer finns i 1.6, 2.0, 2.4, 2.8 och 3,2liter. Förutom de finns det 2.5, 3.0 och 4.4 liter som faller utanför. Vissa biltillverkare har motorer så små som 1.2liter, detta är den primära orsaken att Volvo får stryk i bränsleförbrukning gång efter gång. För en 1,6L motor i stadsmiljö till en 3,2 liters motor skiljer de totalt 1,07^4=31%. För en C30 med 1,6 liters bensinmotor som förbrukar 9,3L i stan så hamnar vi på hela 12,2Liter för en 3,2Liters motor, det utan att göra bilen större! Faktum är att verkligheten är ännu värre, C30 med 2,4liters motor och geartronic växelåda drar 14,1L i stan medan en S80 med motsvarande motor fast manuell växelåda drar 13,6L i stan.
Hästkrafterna har jag valt att dela upp de i intervall om 50hp. Här är skillnaden på diesel och bensin enorm. Medan en bensinbil knappast förlorar något på 50hp mer så går en dieselbil runt 10% back! Detta beror antagligen på hur de fungerar, en diesel motor går som bäst på hög belastning, medan för en bensin motor spelar det ingen större roll. Den stora skillnaden på diesel beror troligen även på att Diesel motorer har lägre effekt då de har en flackare moment kurva. Man utnyttjar helt enkelt effekten effektivare.
Diesel motorer förbrukar reält mycket mindre bränsle än bensinmotorer. På hela grafen är det den stapeln som utmärker sig mest. När folk snackar om att små bilar är miljövänligare och SUV:ar är hemska så verkar de helt hamnat brevid verkligheten fullständigt. Skillnaden för diesel är nästan 6 GÅNGER (dvs 600%) större än för en liten bil och ca 3 gånger (300%) större än för SUV:ar. En XC90, den största bilen i Volvos sortiment, stor bil, SUV kaross, AWD med Diesel drar 10,6/6,8L medan en C30, den minsta och mest strömlinjeformade bilen i Volvos sortiment drar 12/6,3L med en bensinmotor som är klenare!
Det finns bara en orsak till att diesel straffbeskattas, de rör sig helt enkelt om pengar till staten.

Växelådan
Hur många växlar man har och vilken typ av växling som sker påverkar bränsleförbrukningen i en relativt hög grad.
Manuell växelåda är här referens helt enkelt för att det är den vanligaste typen.
Power shift är en ny typ hos Volvo som funnits en period hos VW. Växelådan sägs ge högre prestanda och lägre bränsleförbrukning. Men några tecken på det hitta jag inte. Jag hitta inte en enda siffra där power shift fick lägre förbrukning på landsbygden. I stadsmiljö var skillnaden försumbar i nästan samtliga fall.
Geartronic är i praktiken en variant av den gamla klassiska automatlådan. Växelådan är förbättrad för att ge längre förbrukning än tidigare lådor, men detta hjälper ringa. I praktiken ökar en automatlåda förbrukningen mer än att byta från en sedan till en SUV. Automatlåda ökar förbrukningen mest av alla typer av tillägg.
6 växlar ger en väntad och märkbar minskning på landsbygden, men även i stan minskar det förbrukningen något. Nu finns för tillfället bara 6 växlade lådor med motorer med större slagvolym vilket gör de olönsamt att satsa på 6 växlad låda såvida man inte köper en stor bil som inte finns med motorer med lägre slagvolym, eller om man behöver bilen för att dra större släp och en större slagvolym krävs

AWD
Fyrhjulsdrift finns att få med vissa modeller och är obligatoriskt på alla SUV modeller. Jag rekommenderar inte fyrhjulsdrift om såvida man verkligen är i behov av det. För SUV-ar är man dock så illa tvungen.

DRIVe
Med DRIVe paketet får man genomsnitt 11% bränsleförbruknings minskning, detta är den största skillnaden förutom diesel skillnaden. DRIVe har uppnåtts med bland annat bättre aerodynamik, lägre vikt och lågfriktions däck. Lågfriktions däck kan vara lite vanskligt, men bättre aerodynamik och lägre vikt är alltid bra. I dagsläget finns bara DRIVe paketet på C30, S40 och V50. En koncept version av S60 visades nyligen upp med DRIVe koncept ett steg längre. Troligen kommer vi se konceptet som standard på alla Volvo bilar innom några år. Nästa model av S80 och XC90 har som mål att minska bränsleförbrukningen märkbart.
I dagsläget är DRIVe konceptet begränsat av en politisk gräns. För att få skattesuvention så krävs det att bilarna ska komma under en viss specifik gräns. I dagsläget ligger V50 och S40 precis under gränsen, medan den lilla skilnaden på 3% upp till mellanklass bilar är tillräckligt för att dagens teknik inte ska komma ner till gränsen. Den politiska gränsen gör alltså att vi inte kan minska förbrukningen med 11% för våra bilar som drar 3% mer bränsle.

Sammanfattning
Vad som är tydligt är att storpolitik styr mer än verkligheten. Diesel och DRIVe är de saker som minskar förbrukningen mest, men storpolitik gör de olönsamt att satsa på teknikerna fullt ut. I stället gynnas bränsletörstiga bensinbilar.

Mitt tips
Köp gärna en bil som är ett steg större än vad du tänkt dig, det påverkar inte förbrukningen märkbart. Om du köper en Volvo undvik dock S60, den är den överlägset sämsta bilen i deras sortiment, faktum är att t.o.m V70 är snålare och XC60 (som är en mycket stor bil) bara förbrukar aningen mer bränsle. S80 är rakt av med samma motor i vissa fall snålare.
Sedan, halvkombi eller kombi spelar ingen större roll, SUV bör undvikas om man inte har särskilt behov.
För motor gå på lägsta möjliga slagvolym, skillnaden i acceleration är ofta liten. Bli inte lurad av att små bilar är små, de är trots de ganska tunga.
Om du kör mycket långa sträckor (typ pendling 50km/dag enkel resa) är de diesel som gäller, för sträckor under 40km blir då bensin, mitt emellan spelar ingen större roll med dagens skatt. För DRIVe bilar blir gränsen i stället runt 30km. Bli inte lurad av den låga förbrukningen, skatten svider hårt.
Köp aldrig en automat eller Geartronic växelåda, de suger både bränsle och skatt.

Att skatten sätts godtyckligt av politiker gör att de är svårt att förutse framtiden. DRIVe ser ut som ett bra val idag, men troligen kommer skatteförmånerna att försvinna i framtiden.

Antagligen ljuger våra politiker om miljön eller så är de helt enkelt inkompetenta, inget av de ser jag som något vidare. Vad som gör mig mörkrädd på riktigt är att vi har två block, borgliga och socialistiska blocket, som båda säger exakt samma sak som uppenbarligen är felaktig.

onsdag 25 mars 2009

Hur man är rik

Vara känd är de många som vill vara, speciellt yngre personer.

De flesta personer som vill vara kända vill vara det helt enkelt för att de har fått intrycket att alla kända är rika, detta är långt från sanningen.

Vad är en rik person? De mätningar som görs regelbundet brukar de mäta hur många procent som är rika respektive fattiga i varje land. Så här kan de se ut på ett antal slumpmässigt valda personer.

Detta är de internationellt vedertagna sättet att räkna hur många rika som finns. Det har dock ett problem. I praktiken kan hälften vara fattiga eller hälften vara rika i extrema fall. Man kan få situationer där de är extremt stor skillnad och relativt medioker skillnad med likvärdiga resultat.

Här är 43% av befolkningen rika och 0% av befolkningen fattiga. Detta är en statistisk avvikelse, ett exempel som visar statistiken svaghet.

I de här fallet är de maximalt jämt, trots det är fortfarande precis som i förra exemplet 42% rika och 0% fattiga. I praktiken är de bara Greger och Allan som avgör vad gränsen går eftersom de i exemplet råkar vara medianpersoner.

Faktum är att både begreppet rik och fattig är ett relativt begrepp, i praktiken finns bara egenskapen rik och fattig i fantasin. Jag förenklar de här till att en rik person är någon som har en inkomst som är dubbelt så stor som din.

Den här gör de hela lite knepigt, om någon som är rik har dubbelt så mycket pengar som dig, så kan du aldrig bli rik, för om du blir de så blir resultatet bara att alla som har lika mycket pengar som du hade tidigare helt enkelt blir fattiga. Detta är i praktiken exakt vad som händer, detta är orsaken att man aldrig upplever sig själv som rik trots att de flesta personer faktiskt tjänar dubbelt så mycket pengar när de är 30 än vad de gjorde när de va 18.

Det är uppenbarligen omöjligt att bli rik, om du är 15 år och önskar att du blir rik, kan jag meddela dig om att du aldrig kommer att bli det, det enda som kommer att hända är att folk i din omgivning blir fattigare. Jag lovade dock inte att berätta hur man blir rik, om de är de ni önskar har ni hamnat på fel forum, vad jag ska berätta är hur man ÄR rik.

Det är alltså inte möjligt att bli rik, det är möjligt att få mer pengar eller högre inkomst, men detta gör en inte automatiskt rik. Att vara rik är en helt annan femma. Det finns fler sätt att uppnå detta.

Alternativ 1: Liten damm effekten

Båda smily gubbarna är lika stora, det som skiljer är storleken på dammen. Det gamla talesättet stor fisk i liten damm eller liten fisk i stor damm. Storleken på dammen ändras vilket får fisken att framstå olika stor.
Hur uppnår man detta i praktiken. Tja de är mycket enkelt, man omger sig med folk. Detta kan man göra exempelvis genom att bosätta sig i ett mycket fattigt område. Detta kan dessutom ge en del bonuseffekter i form av att boendet blir billigare, vilket gör att man inte bara blir rikare, utan samtidigt får bättre levnadstandrad. Ett enkelt och vanligt sätt att utnyttja detta på är att åka på semester till ett fattigt land, exempelvis Thailand. Det ger en omedelbar "jag är rik" effekt. Även i de fallet ger de den extra bonusen att saker blir billigare och levnadsstandarden ökar. Man kan dock inte lura ekonomin så mycket, så även fast man blir relativt sett 5 gånger rikare så ökar ofta levnadsstandarden bara 1,5-2gånger.

Att bli rik inom Sverige är svårt, man får helt enkelt leta upp den fattigaste kommunen man hittar och bosätta sig där, jag är rädd att de med de flesta lön inte ens hjälper, kanske om man bosätter sig i ett fattigt område i en fattig kommun.

Alternativ 2: Rikare genom besparing
Lyxfällan är ett program man kan lära sig mycket av. Personerna i programmet har ofta hög inkomst, men trots de ganska knapra levnadsomständigheter. Orsaken till detta är ofta en brist på planering. Om man gör tvärt emot så borde man rimligen få motsatt effekt.
De här tipset är mycket enkelt, gör precis som de säger på lyxfällan trots att du har god ekonomi.
Planera ekonomin in i detalj
Bygg upp en buffert för plötsliga utgifter (ju större desto bättre, 20 000kr minimum)
Planera ALLA inköp (även kläder) månader i förväg
Försök pressa priset på allt (tips compriser.se och prisjakt.nu)
Spara så mycket pengar som möjligt, vid behov låna av dig själv, betala ränta till dig själv.

Principen bakom det här är att man helt enkelt avsätter en viss budget. Säg att behöver köpa en bil. Du har 5000kr/månden för att äga bilen.
1: Låna pengar av dig själv, effektiva räntan sjunker från runt 6% till runt 3%
2: Pressa priset max, både räntan och amorteringen sjunker. Ägna tid åt att se hur priserna rör sig, köp vid bästa tillfälle, impuls köp INTE
3: Ta reda på hur försäkringen påverkas med olika motoralternativ, något som folk ofta inte märker.
4: Satsa på en lång bil, de ser stora ut, men drar relativt till sin volym lite bränsle. Exempelvis en S80 med en 2.0L motor drar bara 25% mer bränsle än en normal C30 i landsvägskörning, men kan absolut ses dubbelt så "lyxig" bil.
5: Skatten är dyr för vissa bilar
6: Små bilar har ofta högre trafikförsäkring än stora. På många försäkringsbolag så tjänar man helt enkelt tebax en del av de ökade kostanderna med större bil på billigare försäkrning.

Alternativ 3: Buddistiska sättet
Det här sättet är lite bakvänt, men otroligt effektivt. Speciellt vad de gäller statusprylar.
Lisa har köpt en D&G handväska för 5000kr
Stina har köpt en Prada handväska för 10 000kr
Mia köper ingen handväska alls.
Nu kan de lätt verka som att Mia är den fattigaste av dem, men så behöver de inte ses. De gäller att sälja konceptet med Buddism först. "Jag ligger över materiella ting"
Här kommer kruxet eftersom Mia inte köpt nån dyr handväska, dyra kläder eller dyr TV har hon helt plötsligt ganska mycket pengar över. Detta pengar ska placeras strategiskt i saker med mycket lång hållbarhet. Typ hus eller annan hårdvara med 30+år hållbarhet. Detta förankrar illusionen av att Mia har mycket pengar, men helt enkelt inte vill ha prylar. Om Mia har råd med ett gigantiskt hus för 3miljoner har hon självklart råd med en handväska för 10 000kr. De faktum att Mia har råd med huset för att hon INTE köpt skräpprylar är något som Stina och Lisa troligen aldrig ens kommer att förstå. Man kan inte köpa ett hus för 3 miljoner för en handväska för 10 000... men för 300 stycken kan man.

Alternativ 4: Rik genom ignorans
Denna metod är lite lika alternativ 3. Den har dock en tvist. Istället för att inte köpa något alls så köper man saker som är väldigt ovanliga. Ovanliga till den grad att de inte ens går att kolla vad de kostar. En skräddarsydd skjorta i Thailand kostar ca 100kr, en ovanlig mobiltelefon med pekskärm kostar ca 600kr. En falsk D&G kan man få för 20 spänn. Outlett center skall heller inte underskattas. Att en gång om året öka till ett Outlett center och köpa kläder för ett helt år kan både vara en ekonomisk investering och en statusmässig investering. De flesta personer kommer inte att förstå att plaggen, prylarna och accessoarerna är ett år gamla eller att de är billiga för att de helt enkelt är för ovanliga.

Denna metod är förvånansvärt effektiv. Ibland kan de dock vara ett alternativ att piffa upp sina utgångna och förfalskade artiklar med en och annan äkta för att bygga på illusionen ytterligare. Om man väljer rätt produkt kan detta göras till ett litet pris.

Sammanfattning
Ingen en lösning är den gyllene lösningen. Att kombinera är ett alternativ. I mitt hem dryper de av falska D&G, gutchi, iPhones och allt annat skräp. Eftersom folk TROR att jag är rik, så går de på illusionen! Och de tror att jag är rik för att de ser illusionen.
Att vara rik handlar inte om att skryta om vad man har, utan snarare att vara fullständigt ignorant till pengar. Någon som är rik behöver inte skryta, någon som är rik behöver inte bry sig om pengar.
Saker jag inte har:
TV
Fast telefon
Tidning
Faktum är att hela mitt hem nästan är kliniskt rent från elektronik artiklar förutom en dator i ett hörn. Jag har förvisso en hel del artiklar för att jag anser mig behöva dem, men de är alltid väl undangömda. Statusprylar är alltid ett tecken på att någon inte är rik, för de visar inte vad man har råd med, utan alltid vad man inte har råd med. Att gömma de resulterar i att personer inte kan göra bedömningen på det eftersom de inte ser det. Genom att bara visa upp sidorna man briljerar på tvingas folk att anta att de är så rakt igenom.

Jag tror inte att någon i en enda punkt kan framstå som dubbelt så rik. Men om man bara lyckas spara ihop 15% i varje sektion så blir resultatet för alla 4 sektionerna att framstår dubbelt gång rikare än vad man är!

Rikedom är alltid något relativt. De här är guiden för hur man blir rik, dvs hur man får folk att tro att man har mycket pengar. Om du däremot vill få så mycket som möjligt för pengarna du tjänar, så har jag andra artiklar om det.

söndag 8 mars 2009

Tur eller skicklighet

Vem tjänar mest, nån som har tur eller är skicklig. Den här miniartikel skall jämföra alternativ. Jag har en bekant som på högsta allvar bränner alla sina pengar på lotter i hopp om att bli rik.

Jag gör då 3 fall.
En som sparar alla pengarna på säkraste och bästa sätt.
En som spelar alla pengarna på lotter men sparar det personen vinner.

Båda fallen börjar när de lagligt får spela vid 18 års ålder.
För experimentet väljer jag triss, av den enkla orsaken att de var vad jag hitta vinstplan till.
https://svenskaspel.se/img/pdf/Triss_ordinarie_0706.pdf

Personen förväntas köpa en lott varje gång den handlar 3 gånger i veckan, en gång i veckan slår personen till med en dubbel triss. Totalt blir det då 125kr/vecka

Båda sätter in sina hårt ihopsparade respektive ihopvunna pengar på banken och försöker få bästa ränta möjligt, räntan efter inflation är smått patetisk och inte mycekt händer.


Vad som först blir uppenbart är att slump inte är så slumpmässig som många tror. Faktum är att slump är en av de mer förutsebara fenomenen. När spelaren är 21år gammal vinner han 750kr, ett rejält tillskott, problemet är att spararen sparar ihop samma mängd på 1½ månad utan att riskera något. Samtidigt ser spararen att högen pengar växer, men räntan ger just inte speciellt mycket.

När personerna fyller 23 hamnar de i en situation där deras arbete kräver att de har en privatbil. Båda köper en lätt begagnad bättre medelklass bil, de ska köra mycket så de behöver en bra bil. Men för det behöver de ta ett lån med en betydligt högre ränta än vad de får på sina pengar på banken.

Både spararen och spelaren kommer då fort underfund med att om de i stället använder sina egna pengar till så hög utsträckning som möjligt kan de lägga undan pengar till sig själv som en "virtuell" ränta i stället för att betala ränta till bilhandlaren. Detta resulterar i att den virtuella räntan blir dubbelt så hög som den de tidigare hade på banken.


Varenda krona läggs in för att betala resten av lånet. Efter ett par års tid börjar räntan att växa snabbare än de sparade pengarna.

Vad som är tydligt är att spararen trots att han haft tråkigt tidigare, nu får en enorm nytta av pengarna. Att slippa betala lika mycket ränta på bilen gör att ganska fort blir den virtuella räntan. Vid 27års ålder börjar räntan växa snabbare än de sparade pengarna. Spelaren börjar få de allt tråkigare, han vinner ungefär lika mycket varje månad, de händer just inte så mycket alls.

Tiden går vidare och båda fyller 30. Det skaffar familj och barn och har helt plötsligt behov av ett hus. Manövern med bilen visade sig tidigare vara lyckad. Om man köper ett hus för 2miljoner och man lägger in en insatts på 100 000kr så minskar man toplån, dessa lån har ännu högre ränta än vad bilhandlaren har, dessutom isolerar de pengarna från effekten av inflation.

Husinvesteringen var verkligen en investering. I detta fallet ger de enorma ränteeffekter. Redan när spararen är 35 så har han tjänat mer pengar på räntan än på pengarna han sparat själv. Faktum är att barnen till personen kommer att flytta hemifrån så kommer att han vara miljonär på bara de 125kr/månad i dagens penningvärde (eftersom inflationen är bortnormerad på räntan).

Spelaren har även haft det bra (faktum är att jag provocerade fram detta resultatet genom att köra ca 40 livstider). Spelaren har haft en ohygglig tur och vunnit i princip lika mycket pengar som spararen har sparat. Nu är de dock intressant att trots att han vunnit lika mycket, så har spelaren betydligt mindre pengar. Detta beror på att spararen har sparat sina pengar tidigare och helt enlet fått mer ränta.

Sammarfattar allt i två enkla grafer.

Nu har jag påverkat slumpen här än aning genom att helt enkelt köra till jag fick ett lämpligt resultat, spelaren hade i de här fallet en ovanlig tur.

Hur mycket pengar man får ihop på att spela varierar faktiskt ganska mycket. De flesta spelare får inte en enda storvinst (20 000 eller högre) under hela sin livstid, däremot får de flesta ett gäng 2000 och 1000kr vinster, samt ganska många en 10 000 under sin livstid. Vad som är viktigare än hur många vinster man får är hur tidigt man får dem. Av de som får flera större vinster före 23års ålder får betydligt mer pengar i slutändan än de som får samma mängd vinster efter 30års ålder.

Här kommer i vilket fall ett bildspel på 15 helt slumpmässiga livstider.
Image Hosted by ImageShack.us

OBS Ej klickbar OBS
Av de 15 är de faktiskt imponerande 3 stycken som trots allt får var sin riktigt stor vinst. Men ingen av dem vinner mer än vad sparare sparar ihop under sin livstid. Dock, när de sparar pengarna och får ränta på dem så generar ränta i sig, specielt för personen som får vinsten tidigt, en betydligt större mängd pengar än vad spararen får.

Vad lär man sig av de här? Dels att slumpen till stor del försvinner om man håller på tillräckligt mycket. Om man slår en tärning oändligt många gånger blir snittresultatet 3,5. Om man spelar trisslotter hela livet kommer de i 12 fal av 15 att resultera i att man kommer att ha mellan 120 och 160kr när man när man fyller 40.

Om du däremot sparar så har du 12/15 chans att kunna säga "in your face" nästa gång du träffar på någon som har spelat hela livet.

Vad mer är att jag tror att en person som vinner 20 000kr två gånger på 1 år tenderar att bränna dem ganska fort utan att innse att vinsterna har kostat personen motsvarande 50 000kr i förlorade sparpengar.