Det finns något som kallas hype kurva. Principen bakom detta är enkelt. Efterhand som en produkt mognar in i en marknad kommer de att nå olika faser med överdriven och underskattad potential. Trenden är nästan alltid identisk för alla produkter. Hype kurvan ser ut på följande sätt.
Även om om kurvan är den samma för olika produkter, är ofta inte skalan det. Medan en produkt kan ta sig igenom hela grafen på några månader , t.ex. nya mobiltelefoner, så kan de för andra produkter ta många år.
Den här kurvan används ofta för att visa hur marknadsmogen en produkt är, inget konstigt med det. Jag ska nu försöka lägga in några av produkter med hype eller besvikelse idag. Detta är ofta kontroversiellt då en produkt när den hypas, ofta inte upplevs som hypad av de som gör det, utan de tror ofta sjäva att de handlar om ren fakta.
När en produkt ligger på topp brukar det inte bara påstås lösa praktiska problem, utan löften om att lösa värdsvälten, skapa fred på jorden och bota canser är även ganska vanligt. Den tidigare meningen skulle kunna vara ett skämt, tyvär är den inte de den här gången.
När produkten når botten så är de som att ha en kombination av pest och kolera. Alla som råkar säga något gott om produkten vid detta tillfälle blir föremål för allmän bespottning. Det är många produkter som alldrig kommer igenom denna fasen, utan helt enkelt dör här.
Så va ska vi dela ut idag.
Nanoteknik
LiFePO4 Batteri
HDTV
BluRayDisc
BlueTooth
3G
4G
5G
Hybrid Bilar
PluginHybrid
Web2.0
Magnettåg
OffGrid
KlimatPanik
Elbilar
Solkraft
SolVärme
Allmänbildning
Pellets
Bränslecell
Kärnkraft gen4
Kärnkraft gen5
Lithium Nano
Vindkraft
WiMax
Al Gore
Saab
YouTube
Fildelning
MicroUSB
Induktionsladdning
USB3.0
UWB
DisplayLink
Bloggande
Så hur vet jag vad som ska vara var? Nja, det är svårt att säga. Men när någon produkt presenteras börjar den naturligvis till höger. Sedan får man tänka på om hypen är över eller under potensialen på vägen upp. Sedan när det är max hypat, de märker man, för då pratas de inte om något annat. På vägen ner gör man samma sak som på vägen upp. När de nått botten är de knepigaste. Det är i princip omöjligt att veta när en produkt når botten, men om de är under ren realistiska kapaciteten är de i vilket fall som helst halva vägen ner. På vägen upp fungerar de precis som första gången på vägen upp. Sedan kan en produkt ta skuggvägen med, vilket det gör om de aldrig realiserar något av sin potensial.
lördag 28 februari 2009
Elförsörjnign i framtiden
Många verkar gilla elbilar. Och trots alla bristerna har elbilar definitivt en tjusning. Att bara plugga in den när man kommer hem, aldrig behöva tanka i kombination med driftsäkerhet och en tystare bilfärd.
Om vi ersätter bensin och diesel med elkraft producerad från bensin och diesel har vi just inte vunnit så mycket. Förvisso generar ett kraftverk energi effektivare än en motor i en bil, men denna vinst äts till stor del upp av batteriproduktion, laddningsförluster och transfereringsförluster. Så vi behöver först och främst mer elkraft produktion. I Sverige idag ser fördelningen ut ungefär så här Vattenkraft: 53 TWh. Kärnkraft:. 65 TWh. Värmekraft: 13 TWh. Värmekraft är ett annat ord för kol, olja, gas och biokraft, dvs i praktiken ungefär samma saker man kan driva en bil på. Detta är även vad vi har som reservkraft. Om vi behöver mel kraft så är det dessa man ökar, de beror helt enkelt på att vattenkraften och kärnkraften redan går på max eftersom de är billigast.
Uppenbarligen har vi ett problem. Om vi börjar använda elbilar så är de enda som inträffar att vi slutar köra bilarna på oljam men i stället börjar köra oljan i ett kraftverk för att göra el till elbilen, fullständigt meningslöst.
Men först och främst kanske vi ska titta på hur mycket el vi kommer att behöva. För detta tankeexprimet räknar jag med att batterier kommer att bli "rimligt" billiga att köpa redan 2012, men de under en övergångsperiod fram till 2015 innan de blir billigare än konventionella bilar. Det är helt enkelt inte rimligt att alla börjar köpa elbilar samma år. För enkelhetens skull räknar jag pluginhybrider och elbilar på samma vis. Jag räknar med att bilarna är i "aktiv" tjänst i genomsnit 10år. Vist många bilar blir mycket äldre än så, men normalt sett körs nya bilar fler mil än gammla.
Som synes minskar den totala förbrukningen avsevärt. Detta beror elmotorer har högre verkningsgrad än förbränningsmotorer. Detta är dock primärt en skenbar minskning eftersom elkraft är mer komplicerat att tillverka än kemiskt bränsle. Den den delen bränsle som blir kvar är för hybridbilar för längre resor som då går på kemiskt bränsle.
Vad som är tydligt är att även om redan 2015 säljs 50% av alla bilar pluginhybrid så på grund av bilparken så sker ingen signifikant förändring för efter ett par år.
Hur mycket energi behöver vi då? Problemet är inte bara att vi får elbilar utan den totala energiförbrukningen ökar även den. Även med besparingar så växer ekonomin och befolkningen. Jag räknar dock med en minimal energiförbrukning i exemplet.
Om grafen ser konstig ut så beror de på att jag bara haft värden för specifika år och helt enkelt dragit en linje emellan. Fram i tiden har jag helt enkelt låtit trenden fortsätta på samma sätt som tidigare. Som man kan se så drar elbilarna betydligt mindre energi än resten av samhället. Problemet är att all ökning innebär en ökad förbrukning av kol och olja.
Så hur ser energiförsörjningen ut. Jag har gjort en beräkning efter kapacitet beroende när den installerades. Siffrorna för vattenkraften är ungefärlig, de andra siffrorna håller god precision.
Kärnkraften har tydligast brytpunkter där Barsebäck stängs. Notera att stor del av effekten som förlorades då Barsebäck stängdes har vunnits åter med hjälp av effektivisering i de andra reaktorerna (ljusblå linje). Däremot kan man inte påstå att de har ersatts med vindkraft vilket Göran Person påstod. Påståendet om att "en och annan droppe olja" verkar dock stämma väl ungefär 15TWh olja om året, ganska många droppar blir det. Vindkraften jag har ränkat med här är att den fortsätts byggas ut i samma hastighet som den byggts ut igenomsnitt de sista 5 åren. Om vi i stället bygger ut den med den högsta hastigheten vi gjort under de sista åren (även om de i praktiken är orimligt), vad händer då?
Vindkraften blev här kraftigt större än tidigare, men skillnaden är inte så stor som man skulle kunna tro. Vad som är än värre är att på grund av att gammal vindkraftverk måste pensineras redan efter 25 år så stagnerar utbyggaden tämligen fort, redan 2025.
Hur mycket vindkraft (eller solkraft om man nu hellre vill ha det) behover vi bygga varige år om vi ska klara av det här?
Det ser ju lösbart ut? Om vi tidigare lägger peeken så får stagneringspunkten där flackpunkten börjar, sedan behöver vi ju inte bygga några mer vindkraftverk?
Det visa sig inte alls fungera, för så fort man sluta bygga dem, så minskar produktionen på grund av åldring av äldre verk. Hur mycket måste vi bygga ut för att få detta resultatet då?
.... Oj oj, helt plötsligt såg B1 och B2 ganska stora ut (de 2 negativa kärnkraftverken). Vad innebär de här då? Det betyder att vi behöver bygga dubbelt så många vindkraftverk PER ÅR, som vi hittills har TOTALT.
Undrar lite smått om de bara är jag som tycker att de här verkar lite överdrivet. Har vi byggt 43 GÅNGER mer vindkraft än vad som finns idag. Och detta till trots har vi inte ersatt varken kol/olje kraften, kärnkraften utan enbart de tillskottet som elbilar kommer att ge.
Det här känns faktiskt ganska hopplöst. Men låt oss strunta i vindkraften då. Ett kärnkraft tar mellan 7 och 10 år att projektera driftsätta och fasa in på nätet.
Jej, oljeförbrukningen minskar. Men vänta nu, den har redan börjat minska... varför...? På grund av vindkraftverken?
Nej, faktum är att den huvudsakliga orsaken till trenden att oljeförbrukningen minskar beror på kärnkraften. Om man tittar så ser man att varige gång kärnkraften har byggts ut, har oljeimporten minskat. Här är de beräknat med en ganska optimistik 55% verkningsgrad. De flesta oljekraftverk ligger något lågre, mellan 40 och 45%.
Va händer om vi imorgon säger: låt oss bygga ett reaktor till i vardera kärnkraftverk på samma sätt som Finnland gör.... Låt oss säga att de blir en reaktor om 7 år, en om 9 år och en om 11 år vardera om 2000MW.
Tre kärnkraft reaktorer gjorde lika mycket nytta som 380 000 vindkraftverk, lustigt är det inte? Men de räckte inte riktigt hela vägen. Undra va som skulle hänt om barsebäck aldrig lagts ner.....
Wieee, de skulle alltså ha räckt. Med 15 reaktorer skulle vi i princip vara oljeoberoende. Orsaken att kurvan ser så lustig ut beror på att vi under perioder i grafen får elkraftöverskott som går på export. Denna elkraft hjälper att minska oljeberoendet i andra länder, däremot hjälper det inte oss eftersom vi idagsläget inte kan omvandla elkraft till bränsle, och ej heller så är det något önskvärt då de är väldigt ineffektivt.
De kvarvarande 35Twh bränsle som blir kvar som inte går att ersätta skulle vi i detta hypotetiska fall lätt kunna ersätta med biologiskt bränsle så som etanol, biogas, metanol.
Vad är lärdommen av de här.
1: Vindkraft kan inte lösa problemet, det GÅR helt enkelt inte
2: Vi kan inte använda biologiskt bränsle för att göra elkraft, vi behöver vi bättre på andra ställen.
3: Om vi börjar projektera kärnkraft idag kommer vi lagom att ha dem färdiga när vi kan använda dem
Kärnkraften skulle potensielt sett kunna ersättas av vilken primär energikälla som helst i exprimentet. Problemet är att kärnkraften är de enda som idag är rimligt att expandera i den hastigheten som behövs.
Om vi ersätter bensin och diesel med elkraft producerad från bensin och diesel har vi just inte vunnit så mycket. Förvisso generar ett kraftverk energi effektivare än en motor i en bil, men denna vinst äts till stor del upp av batteriproduktion, laddningsförluster och transfereringsförluster. Så vi behöver först och främst mer elkraft produktion. I Sverige idag ser fördelningen ut ungefär så här Vattenkraft: 53 TWh. Kärnkraft:. 65 TWh. Värmekraft: 13 TWh. Värmekraft är ett annat ord för kol, olja, gas och biokraft, dvs i praktiken ungefär samma saker man kan driva en bil på. Detta är även vad vi har som reservkraft. Om vi behöver mel kraft så är det dessa man ökar, de beror helt enkelt på att vattenkraften och kärnkraften redan går på max eftersom de är billigast.
Uppenbarligen har vi ett problem. Om vi börjar använda elbilar så är de enda som inträffar att vi slutar köra bilarna på oljam men i stället börjar köra oljan i ett kraftverk för att göra el till elbilen, fullständigt meningslöst.
Men först och främst kanske vi ska titta på hur mycket el vi kommer att behöva. För detta tankeexprimet räknar jag med att batterier kommer att bli "rimligt" billiga att köpa redan 2012, men de under en övergångsperiod fram till 2015 innan de blir billigare än konventionella bilar. Det är helt enkelt inte rimligt att alla börjar köpa elbilar samma år. För enkelhetens skull räknar jag pluginhybrider och elbilar på samma vis. Jag räknar med att bilarna är i "aktiv" tjänst i genomsnit 10år. Vist många bilar blir mycket äldre än så, men normalt sett körs nya bilar fler mil än gammla.
Som synes minskar den totala förbrukningen avsevärt. Detta beror elmotorer har högre verkningsgrad än förbränningsmotorer. Detta är dock primärt en skenbar minskning eftersom elkraft är mer komplicerat att tillverka än kemiskt bränsle. Den den delen bränsle som blir kvar är för hybridbilar för längre resor som då går på kemiskt bränsle.
Vad som är tydligt är att även om redan 2015 säljs 50% av alla bilar pluginhybrid så på grund av bilparken så sker ingen signifikant förändring för efter ett par år.
Hur mycket energi behöver vi då? Problemet är inte bara att vi får elbilar utan den totala energiförbrukningen ökar även den. Även med besparingar så växer ekonomin och befolkningen. Jag räknar dock med en minimal energiförbrukning i exemplet.
Om grafen ser konstig ut så beror de på att jag bara haft värden för specifika år och helt enkelt dragit en linje emellan. Fram i tiden har jag helt enkelt låtit trenden fortsätta på samma sätt som tidigare. Som man kan se så drar elbilarna betydligt mindre energi än resten av samhället. Problemet är att all ökning innebär en ökad förbrukning av kol och olja.
Så hur ser energiförsörjningen ut. Jag har gjort en beräkning efter kapacitet beroende när den installerades. Siffrorna för vattenkraften är ungefärlig, de andra siffrorna håller god precision.
Kärnkraften har tydligast brytpunkter där Barsebäck stängs. Notera att stor del av effekten som förlorades då Barsebäck stängdes har vunnits åter med hjälp av effektivisering i de andra reaktorerna (ljusblå linje). Däremot kan man inte påstå att de har ersatts med vindkraft vilket Göran Person påstod. Påståendet om att "en och annan droppe olja" verkar dock stämma väl ungefär 15TWh olja om året, ganska många droppar blir det. Vindkraften jag har ränkat med här är att den fortsätts byggas ut i samma hastighet som den byggts ut igenomsnitt de sista 5 åren. Om vi i stället bygger ut den med den högsta hastigheten vi gjort under de sista åren (även om de i praktiken är orimligt), vad händer då?
Vindkraften blev här kraftigt större än tidigare, men skillnaden är inte så stor som man skulle kunna tro. Vad som är än värre är att på grund av att gammal vindkraftverk måste pensineras redan efter 25 år så stagnerar utbyggaden tämligen fort, redan 2025.
Hur mycket vindkraft (eller solkraft om man nu hellre vill ha det) behover vi bygga varige år om vi ska klara av det här?
Det ser ju lösbart ut? Om vi tidigare lägger peeken så får stagneringspunkten där flackpunkten börjar, sedan behöver vi ju inte bygga några mer vindkraftverk?
Det visa sig inte alls fungera, för så fort man sluta bygga dem, så minskar produktionen på grund av åldring av äldre verk. Hur mycket måste vi bygga ut för att få detta resultatet då?
.... Oj oj, helt plötsligt såg B1 och B2 ganska stora ut (de 2 negativa kärnkraftverken). Vad innebär de här då? Det betyder att vi behöver bygga dubbelt så många vindkraftverk PER ÅR, som vi hittills har TOTALT.
Undrar lite smått om de bara är jag som tycker att de här verkar lite överdrivet. Har vi byggt 43 GÅNGER mer vindkraft än vad som finns idag. Och detta till trots har vi inte ersatt varken kol/olje kraften, kärnkraften utan enbart de tillskottet som elbilar kommer att ge.
Det här känns faktiskt ganska hopplöst. Men låt oss strunta i vindkraften då. Ett kärnkraft tar mellan 7 och 10 år att projektera driftsätta och fasa in på nätet.
Jej, oljeförbrukningen minskar. Men vänta nu, den har redan börjat minska... varför...? På grund av vindkraftverken?
Nej, faktum är att den huvudsakliga orsaken till trenden att oljeförbrukningen minskar beror på kärnkraften. Om man tittar så ser man att varige gång kärnkraften har byggts ut, har oljeimporten minskat. Här är de beräknat med en ganska optimistik 55% verkningsgrad. De flesta oljekraftverk ligger något lågre, mellan 40 och 45%.
Va händer om vi imorgon säger: låt oss bygga ett reaktor till i vardera kärnkraftverk på samma sätt som Finnland gör.... Låt oss säga att de blir en reaktor om 7 år, en om 9 år och en om 11 år vardera om 2000MW.
Tre kärnkraft reaktorer gjorde lika mycket nytta som 380 000 vindkraftverk, lustigt är det inte? Men de räckte inte riktigt hela vägen. Undra va som skulle hänt om barsebäck aldrig lagts ner.....
Wieee, de skulle alltså ha räckt. Med 15 reaktorer skulle vi i princip vara oljeoberoende. Orsaken att kurvan ser så lustig ut beror på att vi under perioder i grafen får elkraftöverskott som går på export. Denna elkraft hjälper att minska oljeberoendet i andra länder, däremot hjälper det inte oss eftersom vi idagsläget inte kan omvandla elkraft till bränsle, och ej heller så är det något önskvärt då de är väldigt ineffektivt.
De kvarvarande 35Twh bränsle som blir kvar som inte går att ersätta skulle vi i detta hypotetiska fall lätt kunna ersätta med biologiskt bränsle så som etanol, biogas, metanol.
Vad är lärdommen av de här.
1: Vindkraft kan inte lösa problemet, det GÅR helt enkelt inte
2: Vi kan inte använda biologiskt bränsle för att göra elkraft, vi behöver vi bättre på andra ställen.
3: Om vi börjar projektera kärnkraft idag kommer vi lagom att ha dem färdiga när vi kan använda dem
Kärnkraften skulle potensielt sett kunna ersättas av vilken primär energikälla som helst i exprimentet. Problemet är att kärnkraften är de enda som idag är rimligt att expandera i den hastigheten som behövs.
Referenser
Finns folk som klagar över bristen på referenser. Dessa personer skulle jag påstå till viss mån har blivit akademiker skadade.
Att kräva källor på precis allt är ett vanligt sätt för meningsmotståndare att omöjliggöra debatt. Därför ger jag som princip aldrig referenser till något som är:
1: Högstadiekunskaper, t.ex. att V*A=W eller hur Uran 235 omvaldas i en kränreaktor
2: Offentliga handlingar, t.ex. pris på upphandlingar
3: Prisuppgifter eller teknisk data
4: Komplexa beräkningar
1: Högstadiekunskaper
Även om alla har gått på högstadiet finns det ofta delar av undervisningen man har glömt bort. Detta är naturligt. Detta kan innefatta tabellvärden, formler, algoritmer, allmän historiekunskaper, mer eller mindre vad som helst. Om om de är ett viktigt resonemang som man inte hänger med på, då är de dags att uppdatera sina högstadiekunskaper i stället för att attackera artikelförfattaren för ens egen okunskap.
2: Offentliga handlingar
Dessa handlingar är offentliga och borde därför inte behöva hänvisas till, de ska vara allmänt kända
3: Specifikationer
Här kommer den knepiga biten. Orsaken att jag inte vill publicera denna typen av data är inte för att jag tror eller misstänker att de kan vara fel, utan för att jag VET att de ALLTID är fel. Priser, prestanda och data är saker som varierar från dag till dag. Om jag skriver en artikel dag 1, kommer den att vara inaktuell dag 2. Folk som säger att de vet att en viss sak exempelvis är 5% bättre än en annan sak antagligen ljuger eller hallucinerar. Orsaken till detta är att 5% i många fall är lite marginal för att med säkerhet säga att något är på ett vist sätt, som att jämföra en grön lågenergilampa mot en grön lysdiods lampa. Om man däremot jämför en förändring är 5% full tillräckligt.
Ett annat problem här är att även om man uppger en referens är referensen alltid gammal, när de gäller teknisk data och pris så varierar de kraftigt över tiden. Att säga något annat än ett närmevärde är ofta meningslöst.
4: Komplexa beräkningar
Att ange komplexa beräkningar är ofta meningslöst helt enkelt för att läsaren A: Antagligen inte bryr sig, eller B: Inte förstår sig på beräkningarna, eller C: Förstår sig på dem, och därmed kan räkna ut det själv.
I många fall är beräkningarna så enorma och utförd med iterativ matte att beräkningsunderlaget många gånger kan vara för stort. Exempelvis fick professorn till mitt andra ex-jobb för sig att jag skulle publicera beräkningarna som referens, Rapport 60sidor, beräkningar 170sidor.
Hur kan man bevisa att man har exakt rätt när man vet att man inte har exakt rätt. Det går inte. Faktum är att precis alla värden som inte är diskret matte alltid är närmevärde. Närmevärde kommer alltid med ett intervall, utan intervall eller tolkning är siffrorna ofta meningslösa. Ett klassiskt exempel är när de undersökte atmosvärpåverkningarna från concorde där de i undersökningen konstaterade att påverkningen skulle bli något i stil med 120%, de hade förvisso räknat rätt, men resultatet var trots det helt fel. De hade nämligen ett områdes intervall på +-170%.
Jag försöker därför skriva i klartext i stället för i siffror om datan har betydesle. Vilken är bäst, den gröna led-lampan eller den gröna lågenergilamapan? Svaret är helt enkelt att de gröna lågenergilampan troligen är något bättre, men marginalerna är så små att led-lampan i vissa situationer är bättre.
Hur bevisar man då att man har rätt? Det gör man inte. Om de inte går att bevisa at tman själv har rätt så får man bevisa att någon annan har fel. Här med postulerar jag att allting jag skriver som saning, fakta eller data är korekt. Det kan så vara att vissa delar bygger på felaktig grundfakta, felaktiga beräkningar eller förändringar i pris eller teknisk specifikation och/eller att uppgifterna redan vid skrivtillfället är inaktuella. Om någon har inväningar mot detta så varsågod och bevisa det.
Jag skriver dock normalt sett källhänvisning till påståenden som är kontar intiutiva, emot konventionelt tänkande eller av likande natur. I fall där påstånden strider mot vad som exempelvis undervisas om på grundskolan ger jag naturligvis hänvisningar till varför det är på ett specifikt sätt.
Att kräva källor på precis allt är ett vanligt sätt för meningsmotståndare att omöjliggöra debatt. Därför ger jag som princip aldrig referenser till något som är:
1: Högstadiekunskaper, t.ex. att V*A=W eller hur Uran 235 omvaldas i en kränreaktor
2: Offentliga handlingar, t.ex. pris på upphandlingar
3: Prisuppgifter eller teknisk data
4: Komplexa beräkningar
1: Högstadiekunskaper
Även om alla har gått på högstadiet finns det ofta delar av undervisningen man har glömt bort. Detta är naturligt. Detta kan innefatta tabellvärden, formler, algoritmer, allmän historiekunskaper, mer eller mindre vad som helst. Om om de är ett viktigt resonemang som man inte hänger med på, då är de dags att uppdatera sina högstadiekunskaper i stället för att attackera artikelförfattaren för ens egen okunskap.
2: Offentliga handlingar
Dessa handlingar är offentliga och borde därför inte behöva hänvisas till, de ska vara allmänt kända
3: Specifikationer
Här kommer den knepiga biten. Orsaken att jag inte vill publicera denna typen av data är inte för att jag tror eller misstänker att de kan vara fel, utan för att jag VET att de ALLTID är fel. Priser, prestanda och data är saker som varierar från dag till dag. Om jag skriver en artikel dag 1, kommer den att vara inaktuell dag 2. Folk som säger att de vet att en viss sak exempelvis är 5% bättre än en annan sak antagligen ljuger eller hallucinerar. Orsaken till detta är att 5% i många fall är lite marginal för att med säkerhet säga att något är på ett vist sätt, som att jämföra en grön lågenergilampa mot en grön lysdiods lampa. Om man däremot jämför en förändring är 5% full tillräckligt.
Ett annat problem här är att även om man uppger en referens är referensen alltid gammal, när de gäller teknisk data och pris så varierar de kraftigt över tiden. Att säga något annat än ett närmevärde är ofta meningslöst.
4: Komplexa beräkningar
Att ange komplexa beräkningar är ofta meningslöst helt enkelt för att läsaren A: Antagligen inte bryr sig, eller B: Inte förstår sig på beräkningarna, eller C: Förstår sig på dem, och därmed kan räkna ut det själv.
I många fall är beräkningarna så enorma och utförd med iterativ matte att beräkningsunderlaget många gånger kan vara för stort. Exempelvis fick professorn till mitt andra ex-jobb för sig att jag skulle publicera beräkningarna som referens, Rapport 60sidor, beräkningar 170sidor.
Hur kan man bevisa att man har exakt rätt när man vet att man inte har exakt rätt. Det går inte. Faktum är att precis alla värden som inte är diskret matte alltid är närmevärde. Närmevärde kommer alltid med ett intervall, utan intervall eller tolkning är siffrorna ofta meningslösa. Ett klassiskt exempel är när de undersökte atmosvärpåverkningarna från concorde där de i undersökningen konstaterade att påverkningen skulle bli något i stil med 120%, de hade förvisso räknat rätt, men resultatet var trots det helt fel. De hade nämligen ett områdes intervall på +-170%.
Jag försöker därför skriva i klartext i stället för i siffror om datan har betydesle. Vilken är bäst, den gröna led-lampan eller den gröna lågenergilamapan? Svaret är helt enkelt att de gröna lågenergilampan troligen är något bättre, men marginalerna är så små att led-lampan i vissa situationer är bättre.
Hur bevisar man då att man har rätt? Det gör man inte. Om de inte går att bevisa at tman själv har rätt så får man bevisa att någon annan har fel. Här med postulerar jag att allting jag skriver som saning, fakta eller data är korekt. Det kan så vara att vissa delar bygger på felaktig grundfakta, felaktiga beräkningar eller förändringar i pris eller teknisk specifikation och/eller att uppgifterna redan vid skrivtillfället är inaktuella. Om någon har inväningar mot detta så varsågod och bevisa det.
Jag skriver dock normalt sett källhänvisning till påståenden som är kontar intiutiva, emot konventionelt tänkande eller av likande natur. I fall där påstånden strider mot vad som exempelvis undervisas om på grundskolan ger jag naturligvis hänvisningar till varför det är på ett specifikt sätt.
Gratis vs Fria vs öppna program
Jag föredrar program som är fria och gratis. Inte för att jag har något emot piratkopiering utan främst av praktiska orsaker. Finns vissa områden som ännu inte går att köra med fri programvara, detta beror oftast på kompabilitetsproblem än faktiska brister hoss fria program.
Mjukvaran jag främst använder är främst:
OpenOffice.org Calc - Öppen mjukvara
OpenOffice.org Draw - Öppen mjukvara
ArchiCAD - Gratis mjukvara för ej kommersiella syften
Gimp - Öppen mjukvara
Paint - Ständ mjukvara
FireFox - Fri mjukvara
Windows XP - Stängd mjukvara (och buggig)
Linux - Öppen mjukvara
Radioseven.se - Gratis musik :D
Antecknaren - Stängd mjukvara
OpenOffice.org är den viktigaste programserien. I främsta hand använder jag Calc delen. Ett beräkningsprogram som i princip är mycket likt alla andra. Den främsta orsaken att jag använder just OpenOffice.org Calc beror på att de är reatlivt buggfritt. Efter att ha använt MS Exell på uiversitetet upptäckte jag att de avrundar gruvt mycket små tal samt tal som är närma 65 536. Detta kan ge ödestigna konsekvenser om man gör advancerade beräknignar. Dessutom har många program väldigt svårt att skilja på heltal och decimal tal. Resultatet kan bli att ett väldigt stort tal dividerat med ett annat väldigt stort tal som ska bli 1 i stället blir 0,99993, kan tyckas vara en liten skilnad, men om man räknar med digital matte kan de medföra enorma problem.
I övrigt håller calc väldigt god prestanda. Detta kan förefalla löjligt, men i fall där man som t.ex. solvärme beräkningen gör 100-tals beräkningar för varige enskild timme på ett år, spelar prestanda väldigt stor roll. OOo serien har dessutom stöd för steglös och dessutom tonad transparans (genomskinlighet). Detta kan vara väldigt användbart om man vill göra något synligt i bakgrunden, eller om man vill ha en lite mer realistisk effekt.
OOo Calc. Enkelt, snyggt och användbart
OOo Draw är ett annat favoritprogram i OpenOffice.org serien. Draw är ett enkelt vektorbaserat ritprogram. De innehåller förutom de vanliga ritverktygen förgjorda figurer och texturer. Man kan även till viss grad importera pixlade bilder (t.ex. fotografier) och behandla dem på ett vektorbaserat sätt. Det finns en mängd funktioner, men de viktigaste för mig är att de är lätt att använda de enklaste funktionerna. Att kunna göra en schematisk bild på några sekunder är viktigt. Att kunna göra en sol bakom ett moln med en blixt samt en träd brevid en liten damm med en sten på andra sidan, går fortare att rita än det tar att skriva om det.
OOo draw, snabbt och enkelt. Man kan få de riktigt snyggt med om man jobbar på det.
ArchiCAD
ArchiCAD är i sig inte gratis, men man kan använda det gratis som student om man registerar sig. Det finns säkert mycket bättre 3D program. Men då jag som byggingenjör lärt mig använda byggCAD fortsätter jag använda AchiCAD av ohejdad vana.
I AchiCAD ritas allt som i ett vanligt 2D CAD och projekteras över till 3D. Detta gör att även om man är ovan vid 3D är de ganska enkelt att göra 3D modeller. En annan funktion som saknas i många andra CAD program men som är vanligt i 3D branchen är en visualiserings del där man med hjälp av grafikkortet kan "flyga" omkring i sin byggnad bara sekunder efter att den är ritad.
ArchiCAD är i 3D visualiserings del.
Gimp
Gimp är ett öppet program. Programet har stora likheter med de mer kända Photoshop. I princip är alla funktioner nästan identiska Fördelen med Gimp är främst att de är gratis, men även att de har mycket god prestanda.
Gimp har, så som många andra fotoredigeringsprogram, flygande fönster. Detta gör att man inte har en speciel arbetsyta, utan bara menyer som hänger fritt i datorn.
För de mesta försöker jag göra alla bildmanipulationer i Draw då dem där är fullständigt reversibla vilket är en stor fördel om man vill använda dem i framtiden. Dock saknar Draw vissa funktioner så som att ändra upplösning på bilderna.
Gimp hängande fritt över inlägget jag skriver just nu.
Paint
Paint, i detta fallet MS Paint, är ett av de viktigaste programen. I många fall så är de enklaste sättet att exportera en bild via skärmdumpar. I de fallet är det nödvändigt med ett program som kan klistra-klippa och spara skärmdumparna. För detta endamålet är paint perfekt då de kräver mycket lite systemresurser och är extremt snabbt. Orsaken att jag använder paint är helt enkelt för att de medföljer windows. När jag kör linux använder jag ofta i stället gimp till detta ändamålet.
Grafer och data är ofta ganska enkelfärgade. Därför sparar jag de flesta bilder i PNG format. Detta formatet förstör ingen data, så som GIF eller JPEG (.jpg) gör. Dessutom när de gäller bilder med få färger, så packar PNG betydlgit bättre än JPEG. Även med bilder där mindre delar är foto blir det fallet.
Paint, enkelt och snabbt.
Firefox
Ja firefox är en av de vanligaste webbrowserna, kommer inte att beskriva det programet närmare.
Windows XP och Linux
Främst använder jag windows XP, detta beror primärt på att ArchiCAD inte fungerar under linux samt att många datorspel heller inte fungerar under linux när man är på de humöret. Om det inte vore för spel och ArchiCad skulle de nog bli linux för hela slanten direkt.
Radioseven.se
Inga kosntigheter, en helt vanlig websida. Trycker på "starta radion" vips börjar de strömma ut ljuvlig musik i högtalarna, 24 timmar om dygnet profitionell radiosäning helt utan reklam. P1, P2 P3, och P4 ända reklamfria radiokanalerna? Nepp. Ladda ner mp3:or behöver jag inte göra längre.
Vips så kommer de underbar musik.
Anteckaren
Ett enkelt textbaserat program, använder de på samma vis paint, fast text i stället för bilder. Enkelt och smidigt.
Mjukvaran jag främst använder är främst:
OpenOffice.org Calc - Öppen mjukvara
OpenOffice.org Draw - Öppen mjukvara
ArchiCAD - Gratis mjukvara för ej kommersiella syften
Gimp - Öppen mjukvara
Paint - Ständ mjukvara
FireFox - Fri mjukvara
Windows XP - Stängd mjukvara (och buggig)
Linux - Öppen mjukvara
Radioseven.se - Gratis musik :D
Antecknaren - Stängd mjukvara
OpenOffice.org är den viktigaste programserien. I främsta hand använder jag Calc delen. Ett beräkningsprogram som i princip är mycket likt alla andra. Den främsta orsaken att jag använder just OpenOffice.org Calc beror på att de är reatlivt buggfritt. Efter att ha använt MS Exell på uiversitetet upptäckte jag att de avrundar gruvt mycket små tal samt tal som är närma 65 536. Detta kan ge ödestigna konsekvenser om man gör advancerade beräknignar. Dessutom har många program väldigt svårt att skilja på heltal och decimal tal. Resultatet kan bli att ett väldigt stort tal dividerat med ett annat väldigt stort tal som ska bli 1 i stället blir 0,99993, kan tyckas vara en liten skilnad, men om man räknar med digital matte kan de medföra enorma problem.
I övrigt håller calc väldigt god prestanda. Detta kan förefalla löjligt, men i fall där man som t.ex. solvärme beräkningen gör 100-tals beräkningar för varige enskild timme på ett år, spelar prestanda väldigt stor roll. OOo serien har dessutom stöd för steglös och dessutom tonad transparans (genomskinlighet). Detta kan vara väldigt användbart om man vill göra något synligt i bakgrunden, eller om man vill ha en lite mer realistisk effekt.
OOo Calc. Enkelt, snyggt och användbart
OOo Draw är ett annat favoritprogram i OpenOffice.org serien. Draw är ett enkelt vektorbaserat ritprogram. De innehåller förutom de vanliga ritverktygen förgjorda figurer och texturer. Man kan även till viss grad importera pixlade bilder (t.ex. fotografier) och behandla dem på ett vektorbaserat sätt. Det finns en mängd funktioner, men de viktigaste för mig är att de är lätt att använda de enklaste funktionerna. Att kunna göra en schematisk bild på några sekunder är viktigt. Att kunna göra en sol bakom ett moln med en blixt samt en träd brevid en liten damm med en sten på andra sidan, går fortare att rita än det tar att skriva om det.
OOo draw, snabbt och enkelt. Man kan få de riktigt snyggt med om man jobbar på det.
ArchiCAD
ArchiCAD är i sig inte gratis, men man kan använda det gratis som student om man registerar sig. Det finns säkert mycket bättre 3D program. Men då jag som byggingenjör lärt mig använda byggCAD fortsätter jag använda AchiCAD av ohejdad vana.
I AchiCAD ritas allt som i ett vanligt 2D CAD och projekteras över till 3D. Detta gör att även om man är ovan vid 3D är de ganska enkelt att göra 3D modeller. En annan funktion som saknas i många andra CAD program men som är vanligt i 3D branchen är en visualiserings del där man med hjälp av grafikkortet kan "flyga" omkring i sin byggnad bara sekunder efter att den är ritad.
ArchiCAD är i 3D visualiserings del.
Gimp
Gimp är ett öppet program. Programet har stora likheter med de mer kända Photoshop. I princip är alla funktioner nästan identiska Fördelen med Gimp är främst att de är gratis, men även att de har mycket god prestanda.
Gimp har, så som många andra fotoredigeringsprogram, flygande fönster. Detta gör att man inte har en speciel arbetsyta, utan bara menyer som hänger fritt i datorn.
För de mesta försöker jag göra alla bildmanipulationer i Draw då dem där är fullständigt reversibla vilket är en stor fördel om man vill använda dem i framtiden. Dock saknar Draw vissa funktioner så som att ändra upplösning på bilderna.
Gimp hängande fritt över inlägget jag skriver just nu.
Paint
Paint, i detta fallet MS Paint, är ett av de viktigaste programen. I många fall så är de enklaste sättet att exportera en bild via skärmdumpar. I de fallet är det nödvändigt med ett program som kan klistra-klippa och spara skärmdumparna. För detta endamålet är paint perfekt då de kräver mycket lite systemresurser och är extremt snabbt. Orsaken att jag använder paint är helt enkelt för att de medföljer windows. När jag kör linux använder jag ofta i stället gimp till detta ändamålet.
Grafer och data är ofta ganska enkelfärgade. Därför sparar jag de flesta bilder i PNG format. Detta formatet förstör ingen data, så som GIF eller JPEG (.jpg) gör. Dessutom när de gäller bilder med få färger, så packar PNG betydlgit bättre än JPEG. Även med bilder där mindre delar är foto blir det fallet.
Paint, enkelt och snabbt.
Firefox
Ja firefox är en av de vanligaste webbrowserna, kommer inte att beskriva det programet närmare.
Windows XP och Linux
Främst använder jag windows XP, detta beror primärt på att ArchiCAD inte fungerar under linux samt att många datorspel heller inte fungerar under linux när man är på de humöret. Om det inte vore för spel och ArchiCad skulle de nog bli linux för hela slanten direkt.
Radioseven.se
Inga kosntigheter, en helt vanlig websida. Trycker på "starta radion" vips börjar de strömma ut ljuvlig musik i högtalarna, 24 timmar om dygnet profitionell radiosäning helt utan reklam. P1, P2 P3, och P4 ända reklamfria radiokanalerna? Nepp. Ladda ner mp3:or behöver jag inte göra längre.
Vips så kommer de underbar musik.
Anteckaren
Ett enkelt textbaserat program, använder de på samma vis paint, fast text i stället för bilder. Enkelt och smidigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)