lördag 28 februari 2009

Referenser

Finns folk som klagar över bristen på referenser. Dessa personer skulle jag påstå till viss mån har blivit akademiker skadade.

Att kräva källor på precis allt är ett vanligt sätt för meningsmotståndare att omöjliggöra debatt. Därför ger jag som princip aldrig referenser till något som är:
1: Högstadiekunskaper, t.ex. att V*A=W eller hur Uran 235 omvaldas i en kränreaktor
2: Offentliga handlingar, t.ex. pris på upphandlingar
3: Prisuppgifter eller teknisk data
4: Komplexa beräkningar

1: Högstadiekunskaper
Även om alla har gått på högstadiet finns det ofta delar av undervisningen man har glömt bort. Detta är naturligt. Detta kan innefatta tabellvärden, formler, algoritmer, allmän historiekunskaper, mer eller mindre vad som helst. Om om de är ett viktigt resonemang som man inte hänger med på, då är de dags att uppdatera sina högstadiekunskaper i stället för att attackera artikelförfattaren för ens egen okunskap.

2: Offentliga handlingar
Dessa handlingar är offentliga och borde därför inte behöva hänvisas till, de ska vara allmänt kända

3: Specifikationer
Här kommer den knepiga biten. Orsaken att jag inte vill publicera denna typen av data är inte för att jag tror eller misstänker att de kan vara fel, utan för att jag VET att de ALLTID är fel. Priser, prestanda och data är saker som varierar från dag till dag. Om jag skriver en artikel dag 1, kommer den att vara inaktuell dag 2. Folk som säger att de vet att en viss sak exempelvis är 5% bättre än en annan sak antagligen ljuger eller hallucinerar. Orsaken till detta är att 5% i många fall är lite marginal för att med säkerhet säga att något är på ett vist sätt, som att jämföra en grön lågenergilampa mot en grön lysdiods lampa. Om man däremot jämför en förändring är 5% full tillräckligt.
Ett annat problem här är att även om man uppger en referens är referensen alltid gammal, när de gäller teknisk data och pris så varierar de kraftigt över tiden. Att säga något annat än ett närmevärde är ofta meningslöst.

4: Komplexa beräkningar
Att ange komplexa beräkningar är ofta meningslöst helt enkelt för att läsaren A: Antagligen inte bryr sig, eller B: Inte förstår sig på beräkningarna, eller C: Förstår sig på dem, och därmed kan räkna ut det själv.
I många fall är beräkningarna så enorma och utförd med iterativ matte att beräkningsunderlaget många gånger kan vara för stort. Exempelvis fick professorn till mitt andra ex-jobb för sig att jag skulle publicera beräkningarna som referens, Rapport 60sidor, beräkningar 170sidor.

Hur kan man bevisa att man har exakt rätt när man vet att man inte har exakt rätt. Det går inte. Faktum är att precis alla värden som inte är diskret matte alltid är närmevärde. Närmevärde kommer alltid med ett intervall, utan intervall eller tolkning är siffrorna ofta meningslösa. Ett klassiskt exempel är när de undersökte atmosvärpåverkningarna från concorde där de i undersökningen konstaterade att påverkningen skulle bli något i stil med 120%, de hade förvisso räknat rätt, men resultatet var trots det helt fel. De hade nämligen ett områdes intervall på +-170%.

Jag försöker därför skriva i klartext i stället för i siffror om datan har betydesle. Vilken är bäst, den gröna led-lampan eller den gröna lågenergilamapan? Svaret är helt enkelt att de gröna lågenergilampan troligen är något bättre, men marginalerna är så små att led-lampan i vissa situationer är bättre.

Hur bevisar man då att man har rätt? Det gör man inte. Om de inte går att bevisa at tman själv har rätt så får man bevisa att någon annan har fel. Här med postulerar jag att allting jag skriver som saning, fakta eller data är korekt. Det kan så vara att vissa delar bygger på felaktig grundfakta, felaktiga beräkningar eller förändringar i pris eller teknisk specifikation och/eller att uppgifterna redan vid skrivtillfället är inaktuella. Om någon har inväningar mot detta så varsågod och bevisa det.

Jag skriver dock normalt sett källhänvisning till påståenden som är kontar intiutiva, emot konventionelt tänkande eller av likande natur. I fall där påstånden strider mot vad som exempelvis undervisas om på grundskolan ger jag naturligvis hänvisningar till varför det är på ett specifikt sätt.

2 kommentarer:

  1. Han ville nog att du skulle lägga beräkningarna som en bilaga...

    Ska du bli trovärdig måste du lämna källa så att folk kan kolla upp det, sedan att den källan i sin tur hänvisar till en annan källa spelar inte så stor roll men helst skall du ha gått tillbaka till den som tog fram faktan först.

    Hur i helvete skall man veta vilken upphandling vissa saker kommer ifrån ifall du inte skriver det? Måste säga att du har en fantastisk inställning till referenser...

    SvaraRadera
  2. Det är ingen som helst svårighet, bara att söka på google. Du verkar försöka få de att låta komplicerat.

    Jag kan inte ens lägga upp beräkningarna här för de flesta är iterativa simuleringar. I princip samtliga innehåller 1000-tals beräkningar. Jag har förklarat hur jag gör, om du vill bestrida det borde de inte vara så svårt.

    Frågan kvarstår om du vill bestrida eller om du bara tramsar.

    2:a termodynamiska lagen är ingen lag utan ett postulat. Du kan ju gå och bråka med personen som gjort de postulatet i stället.

    SvaraRadera