Stadsplanerin 2 - större prespektivet

Jag har har tidigare haft en artikel om en metod för att minska mängden vägar i villaområden. Detta var en del i ett större projekt att minska antalet vägar totalt sett till en minimal nivå och göra en hel stad mer kompakt.

För att ha en referens har jag ritat något som kan ses lite av en standard stad.
På bilden är inte en fullständig stad, utan snarare en tårtbit av en medelstor tätort. Ungefär 1/6 av vad en stad med den här stadskärnan skulle kunna ha. Staden har blandad bebyggelse. Allt från lägenheter i gamla lägenheter, till modulhus, bostadsskrapor (vilket allt fler medelstora städer bygger), länkhus och villor.

Kvarteren är uppstaplade enligt amerikansk standard. 150meter långa och 80meter breda. Kan dock noteras att kvarter av den här typen är vanligare än vad många tror i Sverige. Under 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet planerades de flesta områden i Sverige på ett likande sätt, men efterhand har man försökt bryta upp det, iaf visuellt. I vilket fall ska de föreställa en del av en förenklad Svensk vanlig medelstor stad.

Så vad föreställer staden då?

Vidare andra halvan

Inga större konstigheter, helt standard stad.

Lite siffror
Yta: 1,13km^2
Invånare: 11768 personer (totalt)
Dagisbarn: 516 barn
Grundskolebarn: 1327 barn
Gymnasieelever: 368 elever

Faktum är att de skulle behövas ytterligare 2 grundskolor och ytligare ½ gymnasieskola för att försörja området med skolor.

Dags för modernisering
Jag tycker att 1800-talet har haft sitt. Bullriga smutsiga gator, fyrkantig struktur, människofientligt. Nej, nu är det 2000-talet och vi kanske ska ha lite modernare saker.

Har experimenterat med lite former, främst cirklar, hexagoner och pentagoner, men även med lite annat jox.

Lite statistik. Den här staden har 17608 invånare trots att den till ytan endast är en halv km^2. Det finns dessutom betydligt mer grönutrymme att röra sig på. I praktiken är all mark grönutrymme, de enda undantaget är enstaka gång och cykelvägar som inte är ut markerade.

Förvisso finns de vägar under marken till samtliga områden (utom lantliga villorna, som har vägar över mark). Men jag räknar med att dessa kan hållas till ett absolut minimum. Jag menar vem tar bilen när man har 450meter till centralköpcentrumet, och kanske så lite som 50-80meter till närmaste kvartersbutik.

Dyrt?
Den enda del av bygget som är avsevärt mycket dyrare än att bygga konventionellt är vägarna under mark. Vägarna är dock mycket korta (på grund av låga avstånd), så kostnaden per hushåll blir mycket lågt. Befolkningsdensiteten är 4 gånger högre än i första exempelstaden, vilket i praktiken betyder 8 gånger mindre vägar, detta väger upp en stor del av kostnaden.

Lantliga husen
Dessa är de enda helt konventionella husen, med väg och garage. De har dock en framsida direkt mot centrum vändplanet med garage direkt i huset. Detta ger kombinerad högre kvalitetsstandard och platsbesparing. Trägården är konisk vilket gör att den slutar i lummig skog utan någon direkt gräns mot grannen bortåt. Detta ger en känsla av att huset ligger på landsbyggen.

Parhus
Även här är primära motivationen att dra ner ytan och öka levnadstandraden. Trots att den relativa ytan totalt sett är mindre än för de mellan villorna, är den effektiva användbara ytan större. Detta beror på att dödsutrymme helt enkelt är eliminerat. Tanken här är att husen ska fungera som 3D planläggning. Grunden och mellanväggen är kollektiv, medan själva huset i sig är egen egendom.

Hexagon hus
I princip samma so parhus, men med en större och mer effektivt utnyttjad trägård.

Quadhus
Är avsett för att ersätta länkhus. Husen är främst till för att hyra, och är därför effektivt byggda i hus om 4. I praktiken ett hus som innehåller 4 lägenheter i 2 plan (plus källare)

Cirkelhus
Hus som primärt är avsedda som ersättning för radhus. Husen ligger halvt nergrävda i marken med öppning mot en innergård och ut mot övre kanten. Större delen av taket av huset är täkt av gräs och en del av den omgivande grönskan. Husen är primärt 2,5plans där alla har dörr utåt och mot innergården. Har varsin halvtårtbit formad tomt, samt ett mindre gemensamt utrymme i mitten. Mellan ringarna finns access ner till parkeringshus och gångtunnel vidare till andra ringar.

Cirkellägenheter
I princip samma konstruktion som cirkelhusen, men med enplans lägenheter utan trägård. Lägenheterna är i flera plan (typiskt 7-8), där bottenplanet till större del utgör skolor och lägenheter mm. Lägenheterna varierar från genomgående, till deltaformade stora lägenheter, till enkelsidiga, beroende var de finns.

Liten boskrapa
Är mer eller mindre samma boskrapa som i den andra staden. Denna byggnad är en del av mitt examensarbete från byggingenjörsutbildningen. Målet var att konstruera en modern byggnad som skulle vara billigare att bygga än konventionella skyskrapor, men samtidigt mer trevlig att bo i.
Den största skillnaden från boskrapan är att grunden till denna skrapan är en större byggnad under mark som innehåller köpcentrum, biografer, skolor, dagis, affärer, kollektivtrafik, parkeringshus och andra faciliteter. I praktiken, hissen ner i källaren, så är man bara några meter från allt som man kan tänkas behöva. Vissa våningar nära centrum innehåller även skrapan ett par våningar kontor där den är som bredast.

Stor skrapa
I konstruktionen identisk med lilla skrapan, men större diameter gör denna skrapan lämpligare som kontorshus, iaf på lägre våningar. Skrapan är byggd på samma grund som den lilla skrapan, och under mark sitter husen ihop. På våning 12 finns det även mer faciliteter där man kan gå mellan de olika byggnader på broar. Detta kan även hjälpa utrymningen om de är behov av det. Skrapan innehåller förutom en stor mängd bostäder, även kontor tillräckligt för en stor del av stadens befolkning.

Ytterligare beskrivning om husen kommer.