Energisnål eller kostnadssnål

Här kommer ännu ett avsnitt om hur man sparar pengar i kombination med offgridlevande. I ett hem är de mycket som kostar. Vatten, värme, elkostnad och amortering. Den obetalda dubbelarbetande kvinnan är något som jag ofta vill glömma bort. Men trots att jag är man och feministerna hävdar att kvinnorna gör de obetalda hemarbetet så har jag råkat på de ett par gånger ändå! Jag sätter här en tämligen låg timmlön på 80kr. Om man har barn kanske man kan muta dem annars så kanske man kan gå en timme tidigare från jobbet och stämpla ut den som ledighet vilket man iaf slipper att skatta för pengarna.

Klicka för större bild
Priset för el är satt på tämligen dyra 1:20, trots det dominerar arbetskostnaden över alla kostnader utom uppvärmningen. Amorteringen är beräknad på att alla maskinerna är på halva livslängden och är av billigare typ.

För att jämföra standardboende med 3 andra boende typer. Konventionellt energispar boende, hippie boende och något som jag kallar "mitt energispar". Mitt energispar är i snarlikt med konventionellt energisparboende men ett steg längre mot självförsörjande boende.

Klicka för större bild
Detta är en sammanfattning för alla viktiga hemfunktioner. Som synes har den konventionella familjen mycket stora elkostnader, märkbara vattenkostnader, samt mediokra arbetskostnader. Energispar familjen har reducerat elkostnaderna rejält men ersatt stor del av den av andra uppvärmningskostnader. Hippie familjen lever i stort ett modernt liv med snarlika bekvämligheter som vem som helst, värme, lagad mat och underhållning. Detta till en enorm arbetskostnad. "Mitt energispar" reducerar elförbrukningen ytterligare till kostand av amortering och en måttlig arbetsinsatts.

Specifierad kostnad
El: 1:20
Värme: 65öre
Arbetspris: 80kr/timme
Vatten: 17kr/m^3

Klicka för större bild
Samma grav som ovan men specificerad över de olika kostnaderna, gör en snabb genomgång.
Standard: Inga konstigheter
Energispar: Disk, tvätt, spis, kyl, frys samt lampor utbytta till normal energisparande modell (klass A++ samt AA). Intressant nog att induktionsspisen värmer upp maten så mycket snabbare att reduktionen i arbetskostnad är större än i energikostnad. Dator och TV inköpta specifikt för att reducera energibehovet.
Hippie: Diskning, tvättning är gjord med handkraft. Ljus är ersatt av stearin (vilket trots dåligt ljus är betydligt dyrare), vedspis och braskamin ersätter värme och vanlig spis. Isblock ersätter kyl/frys. Och joddla 3 timmar per kväll ersätter TV och Dator (grafen fortsätter långt utanför kanten på bilden till 88 000kr/år)
"Mitt energispar": Har tagit till den mest optimala lösningen som kan tänkas. Toaletten använder återvunnit vatten. All tvätt vägs innan tvättning för optimal tvättvolym (20% effektivisering, energi, vatten och arbetstid). Optimal belysning. Specialbeställd elektronik. Kyl/frys mot oisolerad yttervägg på nordsida. Automatisk värmepanna i kombination med solvärme. De hela resulterar i relativt stora investeringskostnader, men mycket små energi och vattenkostnader. Även arbetsbehovet ökas något.

Jag ska nu göra några scenario för att se hur olika lösningar regerar i olika situationer.

Scenario 1:
El och värmepris ökar betydligt. Priset på el ökar med 200% och priset för värme med 75%. Övriga kostnader är oförändrade. Detta kan simulera en ostabil framtid med energikris eller ett offgrid boende där den egengenerade elen är mycket dyr.

Klicka för större bild
Detta är en formlig katastrof för standard familjen. Energispar familjen klara sig något bättre, men även de drabbades hårt. För hippie familjen gör de just ingen skillnad. Och för min lösning blev skillnaden högst marginell.

Scenario 2:
Arbetskostnads priset blir 0kr/timme. Detta kan bero på ena parten i familjen blir arbetslös eller det finns en feminist i familjen som helt enkelt tycker om obetalt hemarbete väldigt mycket. Alla andra priser är som i ursprungs exemplet.

Genast förstår man varför hippies lever som de gör. Eftersom de inte kan få jobb så är de helt enkelt optimalt på de viset. De höga amorterings kostnaderna för hippiena beror på att jag valt en relativt modern livstil för dem trots allt.
Vad som med blir uppenbart är att amorteringar är en av de största delarna av kostnaderna, även uppvärmning kostar mycket. Men även om man helt räknar bort uppvärmningskostnaderna så tar övrig maskinre i hemmet så mycket elkraft att de kompenserar för hela amorteringskostnaden inklusive för uppvärmningssystemet för "mitt energispar".

Scenario 3:
Piga, eller betalt hembiträde. Med dagens skattesats kostar det runt 375kr/timme med moms och sociala avgifter.

Att ha en piga med dagens skattesats är helt enkelt mycket dyrt. Man måste i praktiken vara politiker för att ha råd med det. 200 000kr/år är inte riktigt att leka med. För hippie familjen går pigan på hela 3/4 miljon/år. Med skatteavdrag för hushållsnärma tjänster minskar kostnaden från dryga 200 000kr till runt 140 000kr.

Scenario 4:
El genererat från eget vindkraftverk med dieselaggregat som backup samt batterikapacitet för 2 dygns stiltje. Här med arbetskostnaden borträknad. Offgrid boende helt enkelt. Värmen i typfall 2 kommer från egenhändig vedhuggning. Elkostnaden uppskattas till 5kr/kwh. I offgrid boende är den egna insatsen en del av upplevelsen så jag räknar även här med ingen arbetskostnad.


Ps. Vid 23 kr/timme så lever en hippie billigare än en normal familj. Vid 18kr/timme lever hippien billigare än energispar familjen. Men för att slå min lösning med dagens energipriser måste de jobba för under 7kr/timme.

Häng kvar, om några dagar kommer en artikel om hur man får sitt hem att förbrukar så lite energi som möjligt utan att ruinera sig på amorterings kostnaden.

Omröstning maj

Så här blev omröstningen, eller om man hellre vill se de som en tårtbit.

Nu kunde man rösta på flera alternativ i denna omröstning, något som ganska många tycks ha missat. Totalt var det 75 röstaktioner, betydligt mindre än vad aftonbladet får, men trots de någorlunda tillräckligt för att få en hyfsad statistisk säkerhet bland minna läsare. Av dessa 75 röstaktioner beräknar jag att mellan 50 och 55 var individuella väljare. Jag antar 50 väljare.

Minskat beroende av andra länder
Var 11 personer som tyckte detta var viktigt. Känns som en ganska förväntad siffra, vad som möjligen förvånar är att fler inte tycker detta är viktigt i en instabilare värld.

Förbättra bytesbalans och ekonomi
Det var 6 personer som tyckte detta var viktigt, detta är faktiskt en av de första och största bidragande orsakerna till att energi är så hårt beskattat som det är idag. I början handla det överhuvudtaget inte om miljön, utan helt enkelt ekonomin.

Minska utsläppen och föroreningar i närmiljö
16 personer tyckte detta var viktigt. Något jag undrar varför varför inte alla tycker. Vad är viktigare än att kunna andas frisk luft? Slippa cancer på grund av luftföroreningar. Faktum är att cancer på grund av föroreningar på grund av regionala utsläpp är mer än 1000 gånger vanligare än på grund av radioaktivt sönderfall.

Minska påverkan på klimatförändringar
Den kanske viktigaste frågan ur ett rent undersöknings tekniskt sammanhang. Det var 27 personer som rösta på denna. Det finns alltså minst 11 personer som tycker att den flummiga obevisade AWG teorin som helt saknar vetenskapligt stöd är viktigare än att slippa kvävas tills döds på grund av lokala föroreningar. Utsläpp från kraftverk är något de flesta har sett, luktat och märkt av. Men AWG finns det ännu inte en människa på jorden som sett något av, trots det är de fler som tror på det än vad man ser och märker.... underligt.

Minska straffbeskattningar på energi
Ganska få som tycker att detta är viktigt, bara 5personer. På sätt och vis har straffbeskattningen många fördelar i form av styrbart energibehov och tillskotts pengar till staten. De har å andra sidan nackdelar med sämre konkurensfördelar mot 3:e världs länder som är helt utan skatter på energi.

Vill inte minska kol/olje beroendet
Bara 5 personer som tycker att detta är en bra idé. Något underligt tycker jag, att vara beroende kan väll aldrig vara bra?

Annan orsak
Det verkar finnas viktiga punkter jag har missat, 5 personer tycker att något annat än minna alternativ har varit viktiga. Om du är en av dem, posta en kommentar!

12km^2 Solkraft

Lite räkneexempel är alltid kul. Hur mycket behöver solkraften kosta? Runt 10-20öre/kwh.
Hur många kvadratmeter behöver man för att ersätta ett normal stort kolkraftverk, säg runt 150MW.
Låt oss säga att kolkraftverket är av baskraft typ, de är den typen som troligen först kommer att ersättas. Kraftverket har en deutycykel på runt 70%.
Ett fast monterat solkraftverk har ca18% sol vinkel cykel (utanför vändkretsarna) och de flesta länder som inte är rena öknar har en molinfrihets faktor på runt 35% (+-8%) normalt).
Total deutcykel på ca 6%. Vi behöver alltså en installerad effekt på 150/6%*70%=1750MW. Solinstrålningen i Sverige är runt 1kw/m^2 och i Spanien runt 1,4kwm^2 (markyta).
Det behövs följaktligen den här mängden markyta.
A: Sverige, 15% verkningsgrad: 11km^2
B: Sverige, 40% verkningsgrad: 4,4km/^2
C: Spanien, 15% verkningsgrad: 7,8km^2
D: Spanien, 40% verkningsgrad: 3,1km/^2

För 920GWh/år kan man ränta runt 2,5Miljarder på 20år, mycket pengar blir det. Men de inkluderar inte underhåll, strunt i underhållet så länge.
2 500 000 000kr/11 000 000m^2=227kr/m^2
Räknar alla exempel:
A: 230kr/m^2
B: 570kr/m^2
C: 320kr/m^2
D: 810kr/m^2
Detta är förvisso per m^2 markyta, för att få motsvarande mängd celler så behöver man i Sverige multiplicera investeringspotentialen till 1.4 och Spanien med 1.2

Så för att de överhuvudtaget ska va teoretiskt rimligt behöver följande faktorer uppfyllas
1: Solceller måste bli billigare än fönsterglas
2: Man måste ha enorma energisänkor att äta upp peak produktion
3: Överföring av energin måste vara en obefintlig kostnad. För att kunna jämna ut växlingar i väder och dag/natt cykler behöver energin transporteras ca 300mil.

Vid pilen finns ett kraftverk som motsvarar kapaciteten av panelerna som räkneexemplet handlar om. Alla 3 svarta ytorna på kartan motsvarar kapaciteten med 15% verkningsgrad, medan 1 av motsvarar något mindre än 40% verkningsgrad med samma effekt.

Uppenbarligen för att ersätta kraftbehovet av en normal medelstor stad som på bilden behöver man solfält som är större än hela staden även för verkningsgrader så hög som 40%. Uppenbarligen även för att bara ersätta delar av kraftproduktionen med solceller på tak så behöver verkningsgraden vara avsevärt högre ens för att erbjuda ens ett mediokert tillskott.

För er som läser i DN http://www.dn.se/nyheter/varlden/nytt-stod-kan-ge-dig-egen-el-1.857422 borde ni med hjälpa av denna enkla bild förstå galenskapen i att stödja denna massförstörelse!

Lösningen på jorens alla prolbem

Jag har precis gjort en maskin som löser alla jordens problem.
1: Stoppa i blommor
2: Kör den genom den hemliga maskinen
3: Ut kommer lösningen på alla jordens problem.

Det står
A: Blommor
B: Hemlig maskin
C: Lösningen på alla jordens problem

Prylarna som försvinner del 3 (uppdaterad)

Här kommer fortsättningen.

För att bättre se mönstret så kommer här grafer på hur de ingående delarna har utvecklats hitintills.

Som synes gick batteriutvecklingen fort i början av 1990-talet, men sedan stagnerar den märkbart. Grafen visar vilken kapacitet som batterierna har relativt till vikt.

Grafen visar batteriernas kapacitet relativt till volym. Här visar sig tydligt att de lätta litium batterierna inte har så mycket fördel av sin högre kapacitet vad de gäller volym. Detta var viktigt i början av mobiltelefon utvecklingen då hela poängen var att få plats med mobiltelefonen i fickan. Att den vägde över ett kg och behövde dubbla bälte var de ingen som brydde sig om.

Klicka för tydligare bild
De första telefonerna var gigantiska. Den första "riktiga" mobiltelefonen, som faktiskt gick att bära. Var Hot line:en. "Hot Line" bestod av 3 delar. Ett batteri som vägde runt 2kg, en låda med elektronik som vägda dryga 1 kg och en telefonlur i modernt utförande. Allt förpackat i en tung plåtlåda.
Någon fick den briljanta idén att försöka få ner telefonen i fickan. Med i princip samma elektronik, med lätt plastskal, ny batteri typ och rejält minskad operationstid. 4 gånger kortare operationstid drar ner vikten ordentligt när mer än halva vikten är batteri. Detta kompenserades genom att man enkelt kunde ladda telefonen i bilen.
1987: På detta sättet kunde Ericsson minska vikten från 3500gram till 930gram. Vid denna tidpunkten var elektroniken mer än halva vikten. När telefonen blev fickburen blev den mycket populär, denna ökade försäljning gjorde att de nu blev lönsamt att göra allt mer specialiserade och integrerade kretsar. Detta är normalt sett mycket dyrt och komplicerat men då volymerna var tillräckligt höga. Integrering innebär även att strömförbrukningen minskade märkbart.
I början av 1990-talet kom de första mobiltelefonerna med ökad integration, detta innebar halva vikten i ett slag utan minskad prestanda, tvärt om, nu blev prestandan högre och priset lägre.
1994 var situationer åter igen på samma vis som 8 år tidigare. Batteriet var 2/3 av vikten av telefonen, åter igen görs samma rokad vid detta tillfället väger telefonen hälften mot 4 år tidigare och en 1/4 jämfört med och hela 20 gånger viktminskning på 8år
1996 hade de andra generationens mobiltelefon system mognat på markaden att de första lurarna började säljas. Genom att pressa ner drivspännningen till 4.8V kunde man nu trots med komplicerad och tyngre elektronik göra lurar som var mindre och lättare helt enkelt för att behovet av batterier minsade. GSM förbrukar dessutom betydligt mindre energi vid samtal varvid samtalstiden öka drastiskt från någon enstaka timme till flerat immar.

Klicka för tydligare graf
1997 så har GSM tekniken mognat avsevärt, samtidigt som man får ny integrerad elektronik som är både lättare och strömsnålare. Samtidigt kommer man med nya kompakta batterier, förvisso av samma typ, men effektivare trots det. Detta resulterar i en åter igen närma nog halvering av vikten.
1998 kommer GSM version 2 eller 2.1G som de senare blev känt som. Den nya tekniken hade tidigt inga integrerade komponenter, utan resultatet blev att man helt enkelt hade två uppsättningar sändare och mottagare i samma lur. Ännu modernare platta NiMh celler gjorde att man nu kunde öka batterikapaciteten med 25% utan att göra telefonen tjockare. Ericssons telefoner hade fortfarande vid detta tillfälle (till skillnad från många konkurrenter) en rejäl metall ram, detta gjorde dem robusta men ganska tunga.
1999 hade de nya generationen GSM kommit som integrerade komponenter. Vid detta tillfället hade man dessutom byggt upp en helt ny komponentstandard för bara mobiltelefoner. Dessa komponenter var 1/4 så stora som vanliga vilket gjorde att man kunde vinska vikten på elektroniken radikalt. Dessutom så använde T28 material som ditills var extremt ovanliga i konsumentprodukter så som magnesium. Dessutom introducerades Li-Polymer batterier. Dessa minska vikten till 1/3 vilket men bara kapacitetsmässigt med 1/2. Detta kompenserades dessutom av att den moderna elektroniken tog mindre ström. Denna minskning kom vid ett tillfälle då det helt plötsligt blev mycket billigt att ringa. och konkurrenterna hade betydligt bättre standby tid, vilket de fick hård kritik för. Ett annat misstag var att medan de flesta konkurenter överdrev sin batteritid betydligt, ofta 120-150timmar, när de i sjäva verket rörde sig om runt 70-80 timmar så markandsfördes T28:an med en standbytid som var kortare än vad den riktiga var (50 i stället för 65). Detta gjorde att T28 tidigt fick ett oförtjänat dåligt rykte.
2001 var en ny era innom mobiltelefoni. Vid denna tidpunkten hade nyligen 2,5G, eller GPRS, kommit till konsumenter. T39 var en av de första lurarna på markaden med stöd för detta. Med helt ny elektronik rakt igenom, något kraftigare batteri (tyngre och bättre), rakt igenom förfinad.
På hösten samma år kom T68:an , i principen samma telefon, fast med färgskärm och flexiblare mjukvara. Skärmen var mycket tunn och trots att de var färg blev vikten lägre.
2003 kom Sony Ericssons genombrott. I praktiken mer eller mindre exakt samma telefon som T68 fast med den externa kameran integrerat slog denna telefon hårt.
2004 förfinades konceptet, man tirmmade lite vikt och gjorde en ny design. Ny batteristandard med otroligt små men kraftfulla batterier. Nu hade LiPol i princip uppnått sin fulla potensial. Med celler som har perfekt passform får mycket hög kapacitet plats i ett minimalt skal.
2005 fortsatte man kryma alla kringkomponenter, men ny med de nya, kamera och minneskorts läsare. Faktum är att vid denna tidpunkten använde man fortfarande minneskort som var identiska med de i digitalkameror. Dessa kort var relativt stora och mekanismen för att hålla dem på plats var stor och klumpig. I praktiken är mekanismen för minneskortet nästan lika tung som kamera med objektiv.
2006 kom den första candybar telefonen med inbyggd dator. Detta var en massiv minskning i storlek från tidigare smartphones som de flesta vägde runt 200gram. Ett nytt minneskort gjorde att vikten för kortläsaren nu endast blev något gram.
2008 blev det "extra allt" för mobiltelefoner. Efter att mobiltelefonera blivigt större och tyngre sucesivt över 8 år, från att tidigare blivigt mindre och mindre i 8 år, så var detta ett steg för långt. Skärmen som fortfarande är av TFT typ är tung och den kraftigare datorn kräver med ström. Batteriet ökas nu i kapacitet med över 50% vilket påverkar vikten avsevärt då batteriteknologin vid detta tillfälle har stagnerat.
2009 års mobil är inte släppt än, så mycket av de som står här är gissningar. Men en hel del specifikation finns. Genom att göra en mer slimmad design med enklare tagentbord så kan man bibehålla en stor skärm och trots de minska vikten med 30 gram. I praktiken minskar man vikten med 40 gram totalt sett, men den 10 gram tyngre kameran gör telefonen mer medeltung. Hur konsumenterna bemöter avsaknaden av tagentbord är något som framtiden får utvisa.

Så vad får vi ut av detta? Jo vi vet var vi är på väg, hur trenden går. Jag har inget med Sony Ericsson att göra, så vad jag skriver nu är spekulationer, men välgrundade sådana.

Orsaken till Design-Konstruktions vågorna beror på att de helt enkelt tar längre tid än 1 år att utveckla en telefon. Exempelvis när K700 påbörjades att utvecklas så hade ännu inte T610 kommit ut på marknaden, man han helt enkelt inte få informationen om att man behövde minneskortläsare och en bättre kamera i tid. Själva grafiska designen av telefonen gör man på slutet, därför hade man god tid på sig att göra utformningen på ett passande sätt. På samma sätt kunde man inte ta lärdomar av Xperia när Idou skulle konstrueras. Man har därför valt en tick-tack lösning på problemet där design teamen jobbar omlott på varandra. Designteamet sitter just nu fullt upp att utveckla Xperia X2, utvecklingen av Idou är i princip färdig och man har precis varit på mässan och demonsterat den för att få ett intryck av vad folk gillar och inte gillar för att överföra den informationen till X2.

Ungefär så här kan det tänkas gå till.

klicka för tydligare bild
Får varje enskild av de olika komponenterna godkänt av konsumenterna.
Batteri: Nej
Varför: För tjockt och tungt
Lösning: Använd samma batteri standard som alla andra telefoner
Resultat: 12gram lättare, 2mm tunnare, 30% mindre operations tid, tal tid och standby tid
Struktur: Ja
Resultat: I princip oförändrat, lite fintrimningar för att förfina och göra de något lättare. 3 gram viktreducering väntat.
Elektronik: Nej
Varför: För ineffektiv, tung och energikrävande.
Lösning: Använd samma elektronik som Idou
Resultat: 12gram viktbesparing, 20% ökat batteriliv, kompenserar stor del av bortfallet av batteriet.
Knappar + skärm: Ja
Resultat: 1-2grams viktbesparing vid fintrimning av processen. Troligen ändras färgen enligt gammal Sony Ericsson tradition. Efter svart och metall kommer vit och glansig, sedan kommer matt och svart.
Kamera + minnes kort: Nej
Varför: För klen kamera
Lösning: Använder liknade optik som i K750 fast med nytt element.
Resultat: Viktökning på ett par gram. Schysta bilder från kameran.
Ännu en sak fick ett stort FAIL från X1 Xperia, troligen de största kritiken mot X1:an måste vara att den är så fruktansvärt seg och långsam. Tidiga tester av Idou tyder på att den trots kelnare hårdvara inte har samma problem. Lösningen på detta problemet torde troligen helt enkelt bli att använda Idou:s mjukvara på X2:an. För att visa släktskap till X1:an kommer man troligen att behålla interfacen.
X2:an kommer troligen att presenteras strax efter sommaren och släppas runt nyår.
Den tekniska datan blir enligt minna beräkningar.
Xperia X2
Storlek: 110 x 53 x 14,5mm
Vikt: 137gram
Tider: Standby 350timmar, Taltid 8 timmar, Datortid 8timmar
I övrigt kommer den utsende mässigt (förutom att den är tunnare och annan färg) att vara identisk med dagens X1:a

Redan om några månder börjar man jobba på Idou 2 eller vad uppföljaren till Idou kommer att heta. Här har vi de knepigare. Eftersom telefonen inte finns på markaden än finns de ingen riktig respons om den, allt här är gissningar. Kör samma visa igen, men nu gissar jag bara. Inget vet, inte ens design på Sony Ericsson, men de håller troligen för fullt på att försöka räkna ut vad som gäller.
Batteri: Ja
Resultat: Behåller nuvarande formfaktor, batteriutveckling resulterar i 5% kapacitetsökning.
Struktur: Ja
Resultat: I princip oförändrat, lite fintrimningar för att förfina och göra de något lättare. 2 gram viktreducering väntat.
Elektronik: Ja
Resultat: Mores lag generar 30% mer kraft genom ren å skär överklockning. Ingen viktökning, ingen skilnad i övrigt
Knappar + skärm: Nej
Varför: Skärmen är för klen, tung och har för hög strömförbrukning.
Åtgärd: Byt till en OLED skärm som hösten 2010 förhoppningsvis går att få tag på.
Resultat: HD upplösning i mobilen. 720P upplösning och 10gram lättare skärm. 2mm tunnare. Kraftigare grafikchip inkluderas för att köra den högre upplösningen.
Kamera + minnes kort: Nja
Varför: För dyr
Lösning: Spara in något
Resultat: Något sämre bild, men inte direkt märkbart. Kommer troligen att kunna filma i HD (720p)
Operativsystem: Nej
Varför: Symbian har problem med höga upplösningar, det blir för långsamt.
Lösning: Byt till Linux
Resultat: Kompanilitet med en mängd GNU mjukvara, hög GPU accelerad prestanda. Ännu mjukare och snabbare interface än tidigare.
Totalt resultat. 5-10grams bantning, radikal ny design, men inte mycket nytt under huven, denna telefon kommer kommer att se annorlunda ut, men principkelt vara lika.

Nu kommer miljonkronors frågan. Xperia X3. Design håller antagligen just nu på att skrapa sig själva i huvudet och staplar upp samma punkter som jag. I detta fallet har design på Sony Ericsson inte mer information än vad jag har, de enda de kan trösta sig med är att de i vilket fall som helst kan vänta med att starta designen till Idou är släppt.
Ska man göra en Xperia X3 eller inte? X1:an sålde ganska dåligt så de är en fråga som man nu ställer sig. X2:an ligger någon stans i labbet som prototyp, man kan nu börja ana hur bra de fungerar.
Så vi måste ta och dra lärdommar av en telefon som inte ens finns än? Hur gör man det?
Batteri: En nobrainer, ett klockrent koncept hittills, fortsätt på det, dvs JA
Resultat: Behåller nuvarande formfaktor, batteriutveckling resulterar i 5% kapacitetsökning.
Struktur: Dags att börja fundera på det. Ska man flytta tangentbordet. Mindre eller större? Dubbla skärmar? Kanske gå på något extremt, haptiska skärmar?
Varför: Man måste ligga i framkanten.
Resultat. En flexibel tryckkänslig pekskärm tar platsen för tangentbordet. Denna skärm har den unika nyheten att man kan få känslig respons när man trycker på den, dvs som en vanlig knapp. Vikten och tjockleken blir dessutom lägre då. Formfaktorn blir även något bredare för att kunna använda telefonen som filmvisare i dubbel skärms struktur. Slajden ändras så den nu går åt andra vinkel men åt samma håll. Den saljdar ut i vinkel men stannar utan vinkel. Detta resulterar i en dubbelt så stor skärm men orförändrad storlek på telefonen. Skärmen är nu större än telefonen!
Elektronik: Ja
Mores lag fortsätter att pressa prestandan. 30% prestanda till.
Knappar + skärm: Nej
Varför: Som tidigare, ny struktur kräver ny skärm, och knappar försvinner nästan.
Resultat: Ny skärm och lättare vikt. De nya OLED skärmarna drar dessutom mindre ström, så trots att skärmytan är den dubbla drar den 30% mindre ström.
Kamera + minnes kort: Ja
Resultat: Finns ingen anledning att ändra, detta är ingen primärfunktion för denna telefonserie, låt de andra segmenten leda utvecklingen.
Operativsystem: Nej
Varför: Symbian kommer inte att kunna hantera ett sådant här monster
Åtgärd: Byt till samma som Idou 2 råkar ha.
Resultat: Något som i praktiken är en dator.

Hur kommer då en Xperia X3 att se ut när den kommer ut om 2-3år? Jag har tagit mig friheten att vilt spekulera.

Klicka för större bild, bilden har inget med någon riktig produkt att göra, Xperia är ett trademark från Sony Ericsson.
Min gissning är att en produkt som uppföljare till dagens Xperia visuellt kommer att likna dagens relativt mycket. Den här modellen är smalare och tunnare än dagens telefon. Detta gör att lättare få plats i fickan. Skärmen har dessutom stärkts ett par CM i längsriktnigen för att till nackdel för logga, högtalare och navigerings fält samt den totala storleken. Telefonen har nu sträkts till 12cm, längre än de flesta telefoner i dagsläget, men ingen märkbar förändring. I stället har bredden minskats för att lättare kommer ner i fickan. Totalt ger de en skärm som är något mindre, 160pixlar längre och några pixlar smalare.

Med en enkel tvist rullar skärmen ut sig. OLED skärmar är flexibla, med speicelt stöd under skärmytan kan den rulla upp sig utan att skadas, när den är utdragen ligger den på en hård bakgrund som ger en plat bild. Bakom skärmen finns det membra som när man använder telefonen som tagentbord ger en feadback på samma sätt som ett ritkigt tagentbord. Detta samtidigt som man får en fullständig 720P skärm som både kan visa och filma i full kvalite.

Vad tycker ni? Utrullbar skärm, bra eller dåligt? Vad är de största bristerna mobiltelefoner i dagsläget.

Volvo, bilar och bränsleförbrukning

Om man vill ha en bränslesnål bil, vad bör man helst då spara på. Jag har analyserat alla bilar som Volvo idag säljer genom att lägga in dem i ett gigantiskt ekvations system sedan lösa ut följande parametrar. Orsaken att jag valt Volvo är att de har ett brett sortiment, det har bra siffror på sin sida och de enligt oberoende undersökningar visat sig ha relativt korrekta siffror. (Mindre än 5% avvikelse)

Storlek
Karossform
Drift (framhjul eller fyrhjulsdrift, så kallad AWD)
Storlek
Motortyp (Diesel eller bensin)
Hästkrafter
Cylinder Volym
Växelåds typ

Fakta från:
http://www.volvocars.com/

Eftersom ekvationssystemet har betydligt många fler parametrar än variabler så är det inte exakt lösbart utan det blir variabla lösningar. Därför får jag även ett konfidens intervall, ett intervall som man kan lita på avvikelserna.

De blå staplarna står för stadskörning och de röda står för landsvägs körning. Om staplarna är minus så betyder det att bilen med den specifika funktioner har lägre. Om den ena stapeln är över noll och den andra är mindre än noll betyder det att man tjänar på den ena men går back på den andra. Vilken stapel som är viktigast beror helt enkelt på om man kör mest i stan eller på landsbygden. De gröna och gula linjerna är bredden på konfidentiell intervallet. Alla värden utanför de linjerna kan betraktas som säkra, medan värden innan för linjerna kan betraktas som osäkra.

Klicka för större bild Storlek
Vad som förvånar här är att stora bilar (specialitet med diesel motor) faktiskt inte är bränsle törstigare än små bilar till någon märkbar grad. Att folk i allmänhet tror att stora bilar förbrukar mer bränsle beror troligen främst på att stora bilar i regel har stor slagvolym. Intressant nog har Volvo upp till 2.4 liters motor i sin minsta bil, vilket tydligt exemplifierar detta.

Kaross Typ
Karosstypen spelar stor roll för både vikt och aerodynamik. För kupé och halvkombi blir siffrorna lite inte exakta då Volvo helt enkelt bara har en bil av varlige modell. För kombibilar blir det ingen märkbar skillnad i stan, på landsbygden märks det dock desto mer, den sämre aerodynamiken märks tydligt. För SUV karosser blir skillnaden större, speciellt i stan. Den högre vikten från den höga karossen och rullmotståndet från de kraftigare däcken märks. På landsbygden blir skillnaden tämligen liten relativt till en kombi.
SUV:ar fungerar bra på landet, men i stan är de inget vidare, smeknamnet stadsjeep är helt enkelt inget vidare.
Om man skulle göra en liten SUV i storlek med S40 eller C30 skulle bränsleförbrukningen inte bli speciellt mycket mindre än för en stor SUV med samma motor. Idén med mini-SUV:ar är helt enkelt korkad, förstår inte varför biltillverkare envisas med den.

Motor
Motor är tveklöst den delen som påverkar bränsleförbrukningen mest.
Slagvolymen har jag valt att dela in i intervaller om 0,4L slagvolym. Detta beror helt enkelt på att de är den vanligaste intervallen. Volvos motorer finns i 1.6, 2.0, 2.4, 2.8 och 3,2liter. Förutom de finns det 2.5, 3.0 och 4.4 liter som faller utanför. Vissa biltillverkare har motorer så små som 1.2liter, detta är den primära orsaken att Volvo får stryk i bränsleförbrukning gång efter gång. För en 1,6L motor i stadsmiljö till en 3,2 liters motor skiljer de totalt 1,07^4=31%. För en C30 med 1,6 liters bensinmotor som förbrukar 9,3L i stan så hamnar vi på hela 12,2Liter för en 3,2Liters motor, det utan att göra bilen större! Faktum är att verkligheten är ännu värre, C30 med 2,4liters motor och geartronic växelåda drar 14,1L i stan medan en S80 med motsvarande motor fast manuell växelåda drar 13,6L i stan.
Hästkrafterna har jag valt att dela upp de i intervall om 50hp. Här är skillnaden på diesel och bensin enorm. Medan en bensinbil knappast förlorar något på 50hp mer så går en dieselbil runt 10% back! Detta beror antagligen på hur de fungerar, en diesel motor går som bäst på hög belastning, medan för en bensin motor spelar det ingen större roll. Den stora skillnaden på diesel beror troligen även på att Diesel motorer har lägre effekt då de har en flackare moment kurva. Man utnyttjar helt enkelt effekten effektivare.
Diesel motorer förbrukar reält mycket mindre bränsle än bensinmotorer. På hela grafen är det den stapeln som utmärker sig mest. När folk snackar om att små bilar är miljövänligare och SUV:ar är hemska så verkar de helt hamnat brevid verkligheten fullständigt. Skillnaden för diesel är nästan 6 GÅNGER (dvs 600%) större än för en liten bil och ca 3 gånger (300%) större än för SUV:ar. En XC90, den största bilen i Volvos sortiment, stor bil, SUV kaross, AWD med Diesel drar 10,6/6,8L medan en C30, den minsta och mest strömlinjeformade bilen i Volvos sortiment drar 12/6,3L med en bensinmotor som är klenare!
Det finns bara en orsak till att diesel straffbeskattas, de rör sig helt enkelt om pengar till staten.

Växelådan
Hur många växlar man har och vilken typ av växling som sker påverkar bränsleförbrukningen i en relativt hög grad.
Manuell växelåda är här referens helt enkelt för att det är den vanligaste typen.
Power shift är en ny typ hos Volvo som funnits en period hos VW. Växelådan sägs ge högre prestanda och lägre bränsleförbrukning. Men några tecken på det hitta jag inte. Jag hitta inte en enda siffra där power shift fick lägre förbrukning på landsbygden. I stadsmiljö var skillnaden försumbar i nästan samtliga fall.
Geartronic är i praktiken en variant av den gamla klassiska automatlådan. Växelådan är förbättrad för att ge längre förbrukning än tidigare lådor, men detta hjälper ringa. I praktiken ökar en automatlåda förbrukningen mer än att byta från en sedan till en SUV. Automatlåda ökar förbrukningen mest av alla typer av tillägg.
6 växlar ger en väntad och märkbar minskning på landsbygden, men även i stan minskar det förbrukningen något. Nu finns för tillfället bara 6 växlade lådor med motorer med större slagvolym vilket gör de olönsamt att satsa på 6 växlad låda såvida man inte köper en stor bil som inte finns med motorer med lägre slagvolym, eller om man behöver bilen för att dra större släp och en större slagvolym krävs

AWD
Fyrhjulsdrift finns att få med vissa modeller och är obligatoriskt på alla SUV modeller. Jag rekommenderar inte fyrhjulsdrift om såvida man verkligen är i behov av det. För SUV-ar är man dock så illa tvungen.

DRIVe
Med DRIVe paketet får man genomsnitt 11% bränsleförbruknings minskning, detta är den största skillnaden förutom diesel skillnaden. DRIVe har uppnåtts med bland annat bättre aerodynamik, lägre vikt och lågfriktions däck. Lågfriktions däck kan vara lite vanskligt, men bättre aerodynamik och lägre vikt är alltid bra. I dagsläget finns bara DRIVe paketet på C30, S40 och V50. En koncept version av S60 visades nyligen upp med DRIVe koncept ett steg längre. Troligen kommer vi se konceptet som standard på alla Volvo bilar innom några år. Nästa model av S80 och XC90 har som mål att minska bränsleförbrukningen märkbart.
I dagsläget är DRIVe konceptet begränsat av en politisk gräns. För att få skattesuvention så krävs det att bilarna ska komma under en viss specifik gräns. I dagsläget ligger V50 och S40 precis under gränsen, medan den lilla skilnaden på 3% upp till mellanklass bilar är tillräckligt för att dagens teknik inte ska komma ner till gränsen. Den politiska gränsen gör alltså att vi inte kan minska förbrukningen med 11% för våra bilar som drar 3% mer bränsle.

Sammanfattning
Vad som är tydligt är att storpolitik styr mer än verkligheten. Diesel och DRIVe är de saker som minskar förbrukningen mest, men storpolitik gör de olönsamt att satsa på teknikerna fullt ut. I stället gynnas bränsletörstiga bensinbilar.

Mitt tips
Köp gärna en bil som är ett steg större än vad du tänkt dig, det påverkar inte förbrukningen märkbart. Om du köper en Volvo undvik dock S60, den är den överlägset sämsta bilen i deras sortiment, faktum är att t.o.m V70 är snålare och XC60 (som är en mycket stor bil) bara förbrukar aningen mer bränsle. S80 är rakt av med samma motor i vissa fall snålare.
Sedan, halvkombi eller kombi spelar ingen större roll, SUV bör undvikas om man inte har särskilt behov.
För motor gå på lägsta möjliga slagvolym, skillnaden i acceleration är ofta liten. Bli inte lurad av att små bilar är små, de är trots de ganska tunga.
Om du kör mycket långa sträckor (typ pendling 50km/dag enkel resa) är de diesel som gäller, för sträckor under 40km blir då bensin, mitt emellan spelar ingen större roll med dagens skatt. För DRIVe bilar blir gränsen i stället runt 30km. Bli inte lurad av den låga förbrukningen, skatten svider hårt.
Köp aldrig en automat eller Geartronic växelåda, de suger både bränsle och skatt.

Att skatten sätts godtyckligt av politiker gör att de är svårt att förutse framtiden. DRIVe ser ut som ett bra val idag, men troligen kommer skatteförmånerna att försvinna i framtiden.

Antagligen ljuger våra politiker om miljön eller så är de helt enkelt inkompetenta, inget av de ser jag som något vidare. Vad som gör mig mörkrädd på riktigt är att vi har två block, borgliga och socialistiska blocket, som båda säger exakt samma sak som uppenbarligen är felaktig.

Anonser

Hej alla läsare. Jag har nyligen lagt till annonser. Detta är inte primärt för att tjäna pengar, även fast jag förvisso gillar pengar. Utan även ett sätt att se hur populär bloggen är hon vad som matchar för minna läsare. Det ger även ett litet avbräck mellan det jag har skrivit så de blir lite blandning.
Annonserna finns emellan de första omgångarna inlägg samt i statusfältet till höger. Vissa annonser är vettiga och relaterar till vad jag skriver. Om du vill ha en GPS med fartkamera varnare så går det utmärkt att trycka på annonsen. Finns även annonser med div skräp som försöker blåsa folk på pengar, har tyvär inte hittat något sätt att filtrera bort dessa. Exempelvis "Tror du inte det är sant!!!" är nån kvacksalvar firma som försöker blåsa just dig på pengar, tryck inte där, jag har inte som mål att tänka pengar på att andra blir blåsta.