Vad till jobbet

Ska man cykla eller gå, bil eller buss? De hela beror på en mängd olika faktorer, vilket i sin tur beror på ännu fler faktorer.
Jag har tagit med ett antal olika sätt att ta sig. Delat upp det i en milkostnad och fasta kostnader. För de motionsbaserade transportsätten har jag dragit 1500kr/år eftersom man troligen blir i mindre behov av att träna då.

Följande varianter finns med.
Gång, där skokostnaden är den enda fasta kostnaden och ökad matintag är den ända icke fasta. För driftkostnaden står pasta vilket jag har värderat till ett pris av 2:50kr/kwh. I praktiken ger detta mycket liten effekt på totala kostnaden, men de faktum att de går så långsamt att gå innebär att man hinner bränna relativt mycket energi trots allt, och de faktum att mat kostar mer än både bränsle och el påverkar.
Cykel, med och utan elhjälpmotor. Elhjälpmotor drar 250W och bidrar till att cyklen med elmotor går i 25km/h snitthastighet i stället för 20 för en cykel utan elmotor, de dyrare inköpspriset påverkar kapitalkostnaderna betydligt.
Go-One3 är såvida jag vet den ända kommersiella 3hjuliga recubent cyklen med kaross. Den ökade aerodynamiken gör att man kan cykla 45km/h utan elmotor och 55km/h med. Det är dock troligen olagligt att använda elmotorn i denna hastighet.
Moped för 30km/h respektive 45km/h, drivs med bensin, inga konstigheter. De drar dock förvånansvärt mycket bränsle, en moped drar faktiskt mer bränsle än motsvarande motorcykel.
Motorcykel för 70 respektive 100km/h beroende helt enkelt på hur fort de går att köra.
Bil med bensin respektive diesel motor. Båda bilarna är 3år begagnade Volvo S40 med minsta motor. Valt den av den enkla orsaken att de är en populär långpendlingsbil i Sverige. För långa pendlingsträckor ger en mindre bil mycket små om knappt några fördelar.
Buss för stads och landsbyggs miljö. Inga konstigheter, väntetid och månadskort.
Teleportering.... öööö.. ja, de finns ju inte än, men de kan va kul att jämföra med.

För att inte göra de hela fullständigt ogreppbart delar jag in det i en stads/kortdistans version för 2,5-15km och en långdistans/landsbyggs version för 10-60km

Uppdaterad, den gammla innehöll ett fel.
Så här blir det:
Gå är en helt okej lösning, upp till ca 1,5km, sedan sticker kostnaden snabbt ifrån de andra. Vanlig traditionell cykel klarar sig bra ända upp till 5km och slår nästan samtliga andra typer på fingrarna. Elcyklen har en kort ledning framför alla andra mellan 3,5 och 4km. Go-One3:an med eller utan elhjälp verkar inte göra så stor skillnad. En 30km/h moped har i princip ingen existensberättigande, bara på mycket korta sträckor så ligger den bra till, men då är de t.o.m billigare att gå. EU mopeden däremot är en annan historia. Trots att en moped drar relativt mycket bränsle så slår den bilen rejält på kapital kostnaderna. Åka buss i stan finns det i praktiken ingen som helst nytta med (medelstor stad) oavsett sträcka.
Eftersom Go-one3:or är grymt svåra att få tag på i Sverige deklarerar jag EU-mopeden vinnare på längre sträckor samt cykel och el-cykel delad plats på kortare sträckor. Jag måste dock pointera att i de svenska klimatet med regn och slask skulle jag definitivt hellre åka Go-One3:a än moped eller cykel.
Man inser snabbt att med ett så lågt vinstutrymme på så här korta sträckor så klarar sig en elbil mycket dåligt mot en Go-one3:a eller EU moped. Även fast driftkostnaderna är något lägre än för en bil är kapitalkostnaderna betydligt mycket högre.

Rättning, fordonet heter Go-One^3 och är t.o.m något dyrare än vad jag tidigare skrev. Den säljs bara i USA och är därför beroende på dollar kursen, men runt $10 000 för en med elhjälpmotor.

Den tidigare felskrivningen av Go-One^3 är nu uppdaterad, även priset är uppdaterat mot dagens dollarkurs.

Vi ha en läsare med oss, han har en mycket speciell situation som jag hoppas att få delar. Dels så verkar han inte få någon lön på sitt jobb (han kanske går i skolan, vad vet jag), och dels så måste han jobba varje dag förutom skottdagen, han har varken ledigt på helger, semester eller julafton, vi kan kalla honom Johan. Dessutom joggar han till jobbet, en transportform jag hade förbisett. Så här ser Johans situation ut.

Jag ändrar gå från jogga och uppdaterar förbränningen från 500W brutto till 1000W brutto samt ändrar hastigheten från 6km/h till 12km/h ändrar nettolönen från 100kr/timme till 0kr/timme samt ändrar antalet arbetsdagar från 230 till 365.

Mycket riktigt är de tämligen billigt att jogga till jobbet om man inte får någon lön. Men i praktiken gör de ingen större skillnad, man bränner faktiskt inte speciellt mycket mer mat per km om man joggar än man går, skillnaden är att man bränner den fortare, man hinner helt enkelt bränna mer mat på samma tid. För en joggare med dyra skor är matkostnaden något högre än kostnaden för skorna
Det är trots det relativt billigt att jogga, detta beror till hög grad på att joggaren precis som cyklisten slipper skaffa gymmkort eller motionera på fritiden vilket gör att de börjar på en negativ kostnad.

Joggning är de fakto en bättre lösning för folk med lön än folk utan lön. Om man inte får betalt kan man lika gärna gå. Vi kan ta ett exempel med en sommarjobbare som jobbar 60dagar på sommaren och kanske ytterligare 30dagar på lov och helger och har 55kr/timme i netto lön. Då borde jogging vara lönsamt.

Ser tydligt för korta avstånd är de definitivt lönsamt att gå men att cykla tar snabbt ifatt situationen.

Sista exemplet, en långpendlare som har lite högre lön. Räknar med 120kr/timme i nettoinkomst bortfall.

På längre avstånd dödar motorcykel nästan alla andra alternativ. Trots att bränsleförbrukningen för motorcykel faktiskt inte är mycket lägre än för dessa relativt snåla bilar så gör kapitalkostnaderna stora skillnader. Motorcykel har dock akilleshälen av att vara otroligt olämplig på vintern, såvida jag vet finns det inte dubbdäck på motorcyklar, men de finns t.o.m till cykel. En Go-One3 fungerar alldeles utmärkt även på vinntern (förutsatt att vägen är någorulnda skrapad). På lite kortare sträckor kämpar moped, Go-One3 och landsbyggs bussen om placeringar. Detta förutsätter dock att de finns en buss med skaplig sträckning. Cyklen kan känna sig utklassad efter så lite som 20km. Go-One3 med elhjälp motor är nästan exakt parralel med landsbyggs bussen. Go-One3 vinner dock på att trots att den är grymt dyr i inköp på att den trots de är billigare än bussen.

Sammanfattning för detta blir.
Om du har en motorcykel, använd den så ofta de går.
Om du har möjlighet att komma över en Go-One3 med elhjälpmotor eller som kan utrustas med det, slå till avsett om du har 1mil eller 5mil till jobbet!
Vanlig cykel eller med hjälpmotor? Nej inte över 2mil.
Buss/tåg, om du inte har behov av ett annat privatfordon så är de ett utmärkt alterantiv förutsatt att linjesträckningen matchar dig skapligt.
EU-moped, upp till 2½-3 mil går det bra, sen blir de knepigt.
Bil? Om hushållet har behov av bil och man ändå har en, är då resesträckan över 2 mil kan man lika gärna använda bilen. Vid resor på över 4 mil kan de vara lönt att ha en bil bara för att pendla om kollektivtrafiken är bristfällig.

Detta kanske låter som reklam for Go-One3, de är det dock inte. De är tvärt om en artikel i syfte att dissa FIA som för många år sedan beslutade att tävling med muskeldrivna fordon annat än cykel inte är tillåtna. Detta fokuserade tillverkarna att bygga vad vi idag kallar cyklar i stället för att använda en mer optimal design. Genom att lägga cyklisten ner ökas snitthastigheten från 20km/h till 30km/h, om man sedan täcker in cykelramen ökas hastigheten till 35km/h, om man även täcker in cyklisten ökas den till 45km/h.
Om någon hittar en tillverkare av fordon av denna typen som är billigare än en Go-One3 (dvs under 60 000kr) har bra aerodynamik, lägg in en kommentar, de är nog fler än jag som
är intresserad.

Videon är stulen från nätet och har inget med mig att göra

Vet någon något sätt att serva en ODF fil enkelt å smidigt?

Försök spåra de här monica!

Att dela ut sitt nätverk för att förvilla mediamaffan är ingen nyhet. Jag har dock tänkt att de kanske är dags att gå ett steg längre. Att bygga upp ett helt nytt backborne nätverk, internet 3. Dra sladdar är varken svårt eller dyrt. Vad som dock är lite knepigt är att få ner ping tiderna till en rimlig nivå. För att kunna göra detta behövs en fysisk anslutning.

Genom att ersätta den vanliga bredbandsdelaren med en lite kraftigare variant med IPv6 stöd och en rejäl nätverksprocessor så har man helt plötsligt inte bara delat ut sitt nätverk till grannen, utan även öppnat ett eget gren av internet. Rountern kan exempelvis vara en begangad dator eller media dator där exempelvis grafikchipet via mjukvaror som CUDA emulerar en nätverksprocessor.

Genom att länka ihop allt till ett nätverk så blir det en virtuell central punkt. Uppenbarligen är punkten i mitten central punkt, men vid behöv av högre kapacitet kan även de västra huset representera central punkt. I praktiken så kan man ha hur många som helst. Den punkt i nätet som har genomsnitt kortast avstånd (antal routrar) till alla husen i klustret är lämpligast som central punkt. Detta är något som behöver avgöras i realtid och dynamiskt beroende på hur nätet ser ut. Med endast 4 kopplingar per dosa kan man 3 nivåer koppla upp 64 hus.

Genom att använda olika huvudnivåer, exempelvis 3 stycken, kan man minimera pigtiderna.
Nivå 3: By, kvarter, område . En simulerad central del per område med backup för flera.
Nivå 2: Kluster, kan omfatta större landsbygdsområden eller delar av städer eller hela förorter. Nivå 2 kan här typiskt omfatta 16-64 nivå 3 områden.
Nivå 1: Stamnät, kan omfatta ett större antal nivå 2 områden. För ett den här nivån krävs det lite kraftiga kaliber och profs roterar. För ett sådant nät behövs det typiskt 4-8 rotrar med typiskt 10-20 nivå 2 oråden uppkopplade.
Nivå 0: För att bygga den här nivån är man i praktiken inne på stamnät, dessa är lite knepiga att bygga med underground verksamhet eftersom de av sin karaktär är mycket stora och bastanta.

Upp till nivå 1 kan man komma åt alla använder i nätverket genom normalt 8 till 10 mellan punkter vilket inte är mycket sämre än vad som går via internet idag. Ett sådan kluster skulle omfatta totalt ca 100 000 användare.

Energisnål eller kostnadssnål

Här kommer ännu ett avsnitt om hur man sparar pengar i kombination med offgridlevande. I ett hem är de mycket som kostar. Vatten, värme, elkostnad och amortering. Den obetalda dubbelarbetande kvinnan är något som jag ofta vill glömma bort. Men trots att jag är man och feministerna hävdar att kvinnorna gör de obetalda hemarbetet så har jag råkat på de ett par gånger ändå! Jag sätter här en tämligen låg timmlön på 80kr. Om man har barn kanske man kan muta dem annars så kanske man kan gå en timme tidigare från jobbet och stämpla ut den som ledighet vilket man iaf slipper att skatta för pengarna.

Klicka för större bild
Priset för el är satt på tämligen dyra 1:20, trots det dominerar arbetskostnaden över alla kostnader utom uppvärmningen. Amorteringen är beräknad på att alla maskinerna är på halva livslängden och är av billigare typ.

För att jämföra standardboende med 3 andra boende typer. Konventionellt energispar boende, hippie boende och något som jag kallar "mitt energispar". Mitt energispar är i snarlikt med konventionellt energisparboende men ett steg längre mot självförsörjande boende.

Klicka för större bild
Detta är en sammanfattning för alla viktiga hemfunktioner. Som synes har den konventionella familjen mycket stora elkostnader, märkbara vattenkostnader, samt mediokra arbetskostnader. Energispar familjen har reducerat elkostnaderna rejält men ersatt stor del av den av andra uppvärmningskostnader. Hippie familjen lever i stort ett modernt liv med snarlika bekvämligheter som vem som helst, värme, lagad mat och underhållning. Detta till en enorm arbetskostnad. "Mitt energispar" reducerar elförbrukningen ytterligare till kostand av amortering och en måttlig arbetsinsatts.

Specifierad kostnad
El: 1:20
Värme: 65öre
Arbetspris: 80kr/timme
Vatten: 17kr/m^3

Klicka för större bild
Samma grav som ovan men specificerad över de olika kostnaderna, gör en snabb genomgång.
Standard: Inga konstigheter
Energispar: Disk, tvätt, spis, kyl, frys samt lampor utbytta till normal energisparande modell (klass A++ samt AA). Intressant nog att induktionsspisen värmer upp maten så mycket snabbare att reduktionen i arbetskostnad är större än i energikostnad. Dator och TV inköpta specifikt för att reducera energibehovet.
Hippie: Diskning, tvättning är gjord med handkraft. Ljus är ersatt av stearin (vilket trots dåligt ljus är betydligt dyrare), vedspis och braskamin ersätter värme och vanlig spis. Isblock ersätter kyl/frys. Och joddla 3 timmar per kväll ersätter TV och Dator (grafen fortsätter långt utanför kanten på bilden till 88 000kr/år)
"Mitt energispar": Har tagit till den mest optimala lösningen som kan tänkas. Toaletten använder återvunnit vatten. All tvätt vägs innan tvättning för optimal tvättvolym (20% effektivisering, energi, vatten och arbetstid). Optimal belysning. Specialbeställd elektronik. Kyl/frys mot oisolerad yttervägg på nordsida. Automatisk värmepanna i kombination med solvärme. De hela resulterar i relativt stora investeringskostnader, men mycket små energi och vattenkostnader. Även arbetsbehovet ökas något.

Jag ska nu göra några scenario för att se hur olika lösningar regerar i olika situationer.

Scenario 1:
El och värmepris ökar betydligt. Priset på el ökar med 200% och priset för värme med 75%. Övriga kostnader är oförändrade. Detta kan simulera en ostabil framtid med energikris eller ett offgrid boende där den egengenerade elen är mycket dyr.

Klicka för större bild
Detta är en formlig katastrof för standard familjen. Energispar familjen klara sig något bättre, men även de drabbades hårt. För hippie familjen gör de just ingen skillnad. Och för min lösning blev skillnaden högst marginell.

Scenario 2:
Arbetskostnads priset blir 0kr/timme. Detta kan bero på ena parten i familjen blir arbetslös eller det finns en feminist i familjen som helt enkelt tycker om obetalt hemarbete väldigt mycket. Alla andra priser är som i ursprungs exemplet.

Genast förstår man varför hippies lever som de gör. Eftersom de inte kan få jobb så är de helt enkelt optimalt på de viset. De höga amorterings kostnaderna för hippiena beror på att jag valt en relativt modern livstil för dem trots allt.
Vad som med blir uppenbart är att amorteringar är en av de största delarna av kostnaderna, även uppvärmning kostar mycket. Men även om man helt räknar bort uppvärmningskostnaderna så tar övrig maskinre i hemmet så mycket elkraft att de kompenserar för hela amorteringskostnaden inklusive för uppvärmningssystemet för "mitt energispar".

Scenario 3:
Piga, eller betalt hembiträde. Med dagens skattesats kostar det runt 375kr/timme med moms och sociala avgifter.

Att ha en piga med dagens skattesats är helt enkelt mycket dyrt. Man måste i praktiken vara politiker för att ha råd med det. 200 000kr/år är inte riktigt att leka med. För hippie familjen går pigan på hela 3/4 miljon/år. Med skatteavdrag för hushållsnärma tjänster minskar kostnaden från dryga 200 000kr till runt 140 000kr.

Scenario 4:
El genererat från eget vindkraftverk med dieselaggregat som backup samt batterikapacitet för 2 dygns stiltje. Här med arbetskostnaden borträknad. Offgrid boende helt enkelt. Värmen i typfall 2 kommer från egenhändig vedhuggning. Elkostnaden uppskattas till 5kr/kwh. I offgrid boende är den egna insatsen en del av upplevelsen så jag räknar även här med ingen arbetskostnad.


Ps. Vid 23 kr/timme så lever en hippie billigare än en normal familj. Vid 18kr/timme lever hippien billigare än energispar familjen. Men för att slå min lösning med dagens energipriser måste de jobba för under 7kr/timme.

Häng kvar, om några dagar kommer en artikel om hur man får sitt hem att förbrukar så lite energi som möjligt utan att ruinera sig på amorterings kostnaden.

Omröstning maj

Så här blev omröstningen, eller om man hellre vill se de som en tårtbit.

Nu kunde man rösta på flera alternativ i denna omröstning, något som ganska många tycks ha missat. Totalt var det 75 röstaktioner, betydligt mindre än vad aftonbladet får, men trots de någorlunda tillräckligt för att få en hyfsad statistisk säkerhet bland minna läsare. Av dessa 75 röstaktioner beräknar jag att mellan 50 och 55 var individuella väljare. Jag antar 50 väljare.

Minskat beroende av andra länder
Var 11 personer som tyckte detta var viktigt. Känns som en ganska förväntad siffra, vad som möjligen förvånar är att fler inte tycker detta är viktigt i en instabilare värld.

Förbättra bytesbalans och ekonomi
Det var 6 personer som tyckte detta var viktigt, detta är faktiskt en av de första och största bidragande orsakerna till att energi är så hårt beskattat som det är idag. I början handla det överhuvudtaget inte om miljön, utan helt enkelt ekonomin.

Minska utsläppen och föroreningar i närmiljö
16 personer tyckte detta var viktigt. Något jag undrar varför varför inte alla tycker. Vad är viktigare än att kunna andas frisk luft? Slippa cancer på grund av luftföroreningar. Faktum är att cancer på grund av föroreningar på grund av regionala utsläpp är mer än 1000 gånger vanligare än på grund av radioaktivt sönderfall.

Minska påverkan på klimatförändringar
Den kanske viktigaste frågan ur ett rent undersöknings tekniskt sammanhang. Det var 27 personer som rösta på denna. Det finns alltså minst 11 personer som tycker att den flummiga obevisade AWG teorin som helt saknar vetenskapligt stöd är viktigare än att slippa kvävas tills döds på grund av lokala föroreningar. Utsläpp från kraftverk är något de flesta har sett, luktat och märkt av. Men AWG finns det ännu inte en människa på jorden som sett något av, trots det är de fler som tror på det än vad man ser och märker.... underligt.

Minska straffbeskattningar på energi
Ganska få som tycker att detta är viktigt, bara 5personer. På sätt och vis har straffbeskattningen många fördelar i form av styrbart energibehov och tillskotts pengar till staten. De har å andra sidan nackdelar med sämre konkurensfördelar mot 3:e världs länder som är helt utan skatter på energi.

Vill inte minska kol/olje beroendet
Bara 5 personer som tycker att detta är en bra idé. Något underligt tycker jag, att vara beroende kan väll aldrig vara bra?

Annan orsak
Det verkar finnas viktiga punkter jag har missat, 5 personer tycker att något annat än minna alternativ har varit viktiga. Om du är en av dem, posta en kommentar!

12km^2 Solkraft

Lite räkneexempel är alltid kul. Hur mycket behöver solkraften kosta? Runt 10-20öre/kwh.
Hur många kvadratmeter behöver man för att ersätta ett normal stort kolkraftverk, säg runt 150MW.
Låt oss säga att kolkraftverket är av baskraft typ, de är den typen som troligen först kommer att ersättas. Kraftverket har en deutycykel på runt 70%.
Ett fast monterat solkraftverk har ca18% sol vinkel cykel (utanför vändkretsarna) och de flesta länder som inte är rena öknar har en molinfrihets faktor på runt 35% (+-8%) normalt).
Total deutcykel på ca 6%. Vi behöver alltså en installerad effekt på 150/6%*70%=1750MW. Solinstrålningen i Sverige är runt 1kw/m^2 och i Spanien runt 1,4kwm^2 (markyta).
Det behövs följaktligen den här mängden markyta.
A: Sverige, 15% verkningsgrad: 11km^2
B: Sverige, 40% verkningsgrad: 4,4km/^2
C: Spanien, 15% verkningsgrad: 7,8km^2
D: Spanien, 40% verkningsgrad: 3,1km/^2

För 920GWh/år kan man ränta runt 2,5Miljarder på 20år, mycket pengar blir det. Men de inkluderar inte underhåll, strunt i underhållet så länge.
2 500 000 000kr/11 000 000m^2=227kr/m^2
Räknar alla exempel:
A: 230kr/m^2
B: 570kr/m^2
C: 320kr/m^2
D: 810kr/m^2
Detta är förvisso per m^2 markyta, för att få motsvarande mängd celler så behöver man i Sverige multiplicera investeringspotentialen till 1.4 och Spanien med 1.2

Så för att de överhuvudtaget ska va teoretiskt rimligt behöver följande faktorer uppfyllas
1: Solceller måste bli billigare än fönsterglas
2: Man måste ha enorma energisänkor att äta upp peak produktion
3: Överföring av energin måste vara en obefintlig kostnad. För att kunna jämna ut växlingar i väder och dag/natt cykler behöver energin transporteras ca 300mil.

Vid pilen finns ett kraftverk som motsvarar kapaciteten av panelerna som räkneexemplet handlar om. Alla 3 svarta ytorna på kartan motsvarar kapaciteten med 15% verkningsgrad, medan 1 av motsvarar något mindre än 40% verkningsgrad med samma effekt.

Uppenbarligen för att ersätta kraftbehovet av en normal medelstor stad som på bilden behöver man solfält som är större än hela staden även för verkningsgrader så hög som 40%. Uppenbarligen även för att bara ersätta delar av kraftproduktionen med solceller på tak så behöver verkningsgraden vara avsevärt högre ens för att erbjuda ens ett mediokert tillskott.

För er som läser i DN http://www.dn.se/nyheter/varlden/nytt-stod-kan-ge-dig-egen-el-1.857422 borde ni med hjälpa av denna enkla bild förstå galenskapen i att stödja denna massförstörelse!

Lösningen på jorens alla prolbem

Jag har precis gjort en maskin som löser alla jordens problem.
1: Stoppa i blommor
2: Kör den genom den hemliga maskinen
3: Ut kommer lösningen på alla jordens problem.

Det står
A: Blommor
B: Hemlig maskin
C: Lösningen på alla jordens problem

Prylarna som försvinner del 3 (uppdaterad)

Här kommer fortsättningen.

För att bättre se mönstret så kommer här grafer på hur de ingående delarna har utvecklats hitintills.

Som synes gick batteriutvecklingen fort i början av 1990-talet, men sedan stagnerar den märkbart. Grafen visar vilken kapacitet som batterierna har relativt till vikt.

Grafen visar batteriernas kapacitet relativt till volym. Här visar sig tydligt att de lätta litium batterierna inte har så mycket fördel av sin högre kapacitet vad de gäller volym. Detta var viktigt i början av mobiltelefon utvecklingen då hela poängen var att få plats med mobiltelefonen i fickan. Att den vägde över ett kg och behövde dubbla bälte var de ingen som brydde sig om.

Klicka för tydligare bild
De första telefonerna var gigantiska. Den första "riktiga" mobiltelefonen, som faktiskt gick att bära. Var Hot line:en. "Hot Line" bestod av 3 delar. Ett batteri som vägde runt 2kg, en låda med elektronik som vägda dryga 1 kg och en telefonlur i modernt utförande. Allt förpackat i en tung plåtlåda.
Någon fick den briljanta idén att försöka få ner telefonen i fickan. Med i princip samma elektronik, med lätt plastskal, ny batteri typ och rejält minskad operationstid. 4 gånger kortare operationstid drar ner vikten ordentligt när mer än halva vikten är batteri. Detta kompenserades genom att man enkelt kunde ladda telefonen i bilen.
1987: På detta sättet kunde Ericsson minska vikten från 3500gram till 930gram. Vid denna tidpunkten var elektroniken mer än halva vikten. När telefonen blev fickburen blev den mycket populär, denna ökade försäljning gjorde att de nu blev lönsamt att göra allt mer specialiserade och integrerade kretsar. Detta är normalt sett mycket dyrt och komplicerat men då volymerna var tillräckligt höga. Integrering innebär även att strömförbrukningen minskade märkbart.
I början av 1990-talet kom de första mobiltelefonerna med ökad integration, detta innebar halva vikten i ett slag utan minskad prestanda, tvärt om, nu blev prestandan högre och priset lägre.
1994 var situationer åter igen på samma vis som 8 år tidigare. Batteriet var 2/3 av vikten av telefonen, åter igen görs samma rokad vid detta tillfället väger telefonen hälften mot 4 år tidigare och en 1/4 jämfört med och hela 20 gånger viktminskning på 8år
1996 hade de andra generationens mobiltelefon system mognat på markaden att de första lurarna började säljas. Genom att pressa ner drivspännningen till 4.8V kunde man nu trots med komplicerad och tyngre elektronik göra lurar som var mindre och lättare helt enkelt för att behovet av batterier minsade. GSM förbrukar dessutom betydligt mindre energi vid samtal varvid samtalstiden öka drastiskt från någon enstaka timme till flerat immar.

Klicka för tydligare graf
1997 så har GSM tekniken mognat avsevärt, samtidigt som man får ny integrerad elektronik som är både lättare och strömsnålare. Samtidigt kommer man med nya kompakta batterier, förvisso av samma typ, men effektivare trots det. Detta resulterar i en åter igen närma nog halvering av vikten.
1998 kommer GSM version 2 eller 2.1G som de senare blev känt som. Den nya tekniken hade tidigt inga integrerade komponenter, utan resultatet blev att man helt enkelt hade två uppsättningar sändare och mottagare i samma lur. Ännu modernare platta NiMh celler gjorde att man nu kunde öka batterikapaciteten med 25% utan att göra telefonen tjockare. Ericssons telefoner hade fortfarande vid detta tillfälle (till skillnad från många konkurrenter) en rejäl metall ram, detta gjorde dem robusta men ganska tunga.
1999 hade de nya generationen GSM kommit som integrerade komponenter. Vid detta tillfället hade man dessutom byggt upp en helt ny komponentstandard för bara mobiltelefoner. Dessa komponenter var 1/4 så stora som vanliga vilket gjorde att man kunde vinska vikten på elektroniken radikalt. Dessutom så använde T28 material som ditills var extremt ovanliga i konsumentprodukter så som magnesium. Dessutom introducerades Li-Polymer batterier. Dessa minska vikten till 1/3 vilket men bara kapacitetsmässigt med 1/2. Detta kompenserades dessutom av att den moderna elektroniken tog mindre ström. Denna minskning kom vid ett tillfälle då det helt plötsligt blev mycket billigt att ringa. och konkurrenterna hade betydligt bättre standby tid, vilket de fick hård kritik för. Ett annat misstag var att medan de flesta konkurenter överdrev sin batteritid betydligt, ofta 120-150timmar, när de i sjäva verket rörde sig om runt 70-80 timmar så markandsfördes T28:an med en standbytid som var kortare än vad den riktiga var (50 i stället för 65). Detta gjorde att T28 tidigt fick ett oförtjänat dåligt rykte.
2001 var en ny era innom mobiltelefoni. Vid denna tidpunkten hade nyligen 2,5G, eller GPRS, kommit till konsumenter. T39 var en av de första lurarna på markaden med stöd för detta. Med helt ny elektronik rakt igenom, något kraftigare batteri (tyngre och bättre), rakt igenom förfinad.
På hösten samma år kom T68:an , i principen samma telefon, fast med färgskärm och flexiblare mjukvara. Skärmen var mycket tunn och trots att de var färg blev vikten lägre.
2003 kom Sony Ericssons genombrott. I praktiken mer eller mindre exakt samma telefon som T68 fast med den externa kameran integrerat slog denna telefon hårt.
2004 förfinades konceptet, man tirmmade lite vikt och gjorde en ny design. Ny batteristandard med otroligt små men kraftfulla batterier. Nu hade LiPol i princip uppnått sin fulla potensial. Med celler som har perfekt passform får mycket hög kapacitet plats i ett minimalt skal.
2005 fortsatte man kryma alla kringkomponenter, men ny med de nya, kamera och minneskorts läsare. Faktum är att vid denna tidpunkten använde man fortfarande minneskort som var identiska med de i digitalkameror. Dessa kort var relativt stora och mekanismen för att hålla dem på plats var stor och klumpig. I praktiken är mekanismen för minneskortet nästan lika tung som kamera med objektiv.
2006 kom den första candybar telefonen med inbyggd dator. Detta var en massiv minskning i storlek från tidigare smartphones som de flesta vägde runt 200gram. Ett nytt minneskort gjorde att vikten för kortläsaren nu endast blev något gram.
2008 blev det "extra allt" för mobiltelefoner. Efter att mobiltelefonera blivigt större och tyngre sucesivt över 8 år, från att tidigare blivigt mindre och mindre i 8 år, så var detta ett steg för långt. Skärmen som fortfarande är av TFT typ är tung och den kraftigare datorn kräver med ström. Batteriet ökas nu i kapacitet med över 50% vilket påverkar vikten avsevärt då batteriteknologin vid detta tillfälle har stagnerat.
2009 års mobil är inte släppt än, så mycket av de som står här är gissningar. Men en hel del specifikation finns. Genom att göra en mer slimmad design med enklare tagentbord så kan man bibehålla en stor skärm och trots de minska vikten med 30 gram. I praktiken minskar man vikten med 40 gram totalt sett, men den 10 gram tyngre kameran gör telefonen mer medeltung. Hur konsumenterna bemöter avsaknaden av tagentbord är något som framtiden får utvisa.

Så vad får vi ut av detta? Jo vi vet var vi är på väg, hur trenden går. Jag har inget med Sony Ericsson att göra, så vad jag skriver nu är spekulationer, men välgrundade sådana.

Orsaken till Design-Konstruktions vågorna beror på att de helt enkelt tar längre tid än 1 år att utveckla en telefon. Exempelvis när K700 påbörjades att utvecklas så hade ännu inte T610 kommit ut på marknaden, man han helt enkelt inte få informationen om att man behövde minneskortläsare och en bättre kamera i tid. Själva grafiska designen av telefonen gör man på slutet, därför hade man god tid på sig att göra utformningen på ett passande sätt. På samma sätt kunde man inte ta lärdomar av Xperia när Idou skulle konstrueras. Man har därför valt en tick-tack lösning på problemet där design teamen jobbar omlott på varandra. Designteamet sitter just nu fullt upp att utveckla Xperia X2, utvecklingen av Idou är i princip färdig och man har precis varit på mässan och demonsterat den för att få ett intryck av vad folk gillar och inte gillar för att överföra den informationen till X2.

Ungefär så här kan det tänkas gå till.

klicka för tydligare bild
Får varje enskild av de olika komponenterna godkänt av konsumenterna.
Batteri: Nej
Varför: För tjockt och tungt
Lösning: Använd samma batteri standard som alla andra telefoner
Resultat: 12gram lättare, 2mm tunnare, 30% mindre operations tid, tal tid och standby tid
Struktur: Ja
Resultat: I princip oförändrat, lite fintrimningar för att förfina och göra de något lättare. 3 gram viktreducering väntat.
Elektronik: Nej
Varför: För ineffektiv, tung och energikrävande.
Lösning: Använd samma elektronik som Idou
Resultat: 12gram viktbesparing, 20% ökat batteriliv, kompenserar stor del av bortfallet av batteriet.
Knappar + skärm: Ja
Resultat: 1-2grams viktbesparing vid fintrimning av processen. Troligen ändras färgen enligt gammal Sony Ericsson tradition. Efter svart och metall kommer vit och glansig, sedan kommer matt och svart.
Kamera + minnes kort: Nej
Varför: För klen kamera
Lösning: Använder liknade optik som i K750 fast med nytt element.
Resultat: Viktökning på ett par gram. Schysta bilder från kameran.
Ännu en sak fick ett stort FAIL från X1 Xperia, troligen de största kritiken mot X1:an måste vara att den är så fruktansvärt seg och långsam. Tidiga tester av Idou tyder på att den trots kelnare hårdvara inte har samma problem. Lösningen på detta problemet torde troligen helt enkelt bli att använda Idou:s mjukvara på X2:an. För att visa släktskap till X1:an kommer man troligen att behålla interfacen.
X2:an kommer troligen att presenteras strax efter sommaren och släppas runt nyår.
Den tekniska datan blir enligt minna beräkningar.
Xperia X2
Storlek: 110 x 53 x 14,5mm
Vikt: 137gram
Tider: Standby 350timmar, Taltid 8 timmar, Datortid 8timmar
I övrigt kommer den utsende mässigt (förutom att den är tunnare och annan färg) att vara identisk med dagens X1:a

Redan om några månder börjar man jobba på Idou 2 eller vad uppföljaren till Idou kommer att heta. Här har vi de knepigare. Eftersom telefonen inte finns på markaden än finns de ingen riktig respons om den, allt här är gissningar. Kör samma visa igen, men nu gissar jag bara. Inget vet, inte ens design på Sony Ericsson, men de håller troligen för fullt på att försöka räkna ut vad som gäller.
Batteri: Ja
Resultat: Behåller nuvarande formfaktor, batteriutveckling resulterar i 5% kapacitetsökning.
Struktur: Ja
Resultat: I princip oförändrat, lite fintrimningar för att förfina och göra de något lättare. 2 gram viktreducering väntat.
Elektronik: Ja
Resultat: Mores lag generar 30% mer kraft genom ren å skär överklockning. Ingen viktökning, ingen skilnad i övrigt
Knappar + skärm: Nej
Varför: Skärmen är för klen, tung och har för hög strömförbrukning.
Åtgärd: Byt till en OLED skärm som hösten 2010 förhoppningsvis går att få tag på.
Resultat: HD upplösning i mobilen. 720P upplösning och 10gram lättare skärm. 2mm tunnare. Kraftigare grafikchip inkluderas för att köra den högre upplösningen.
Kamera + minnes kort: Nja
Varför: För dyr
Lösning: Spara in något
Resultat: Något sämre bild, men inte direkt märkbart. Kommer troligen att kunna filma i HD (720p)
Operativsystem: Nej
Varför: Symbian har problem med höga upplösningar, det blir för långsamt.
Lösning: Byt till Linux
Resultat: Kompanilitet med en mängd GNU mjukvara, hög GPU accelerad prestanda. Ännu mjukare och snabbare interface än tidigare.
Totalt resultat. 5-10grams bantning, radikal ny design, men inte mycket nytt under huven, denna telefon kommer kommer att se annorlunda ut, men principkelt vara lika.

Nu kommer miljonkronors frågan. Xperia X3. Design håller antagligen just nu på att skrapa sig själva i huvudet och staplar upp samma punkter som jag. I detta fallet har design på Sony Ericsson inte mer information än vad jag har, de enda de kan trösta sig med är att de i vilket fall som helst kan vänta med att starta designen till Idou är släppt.
Ska man göra en Xperia X3 eller inte? X1:an sålde ganska dåligt så de är en fråga som man nu ställer sig. X2:an ligger någon stans i labbet som prototyp, man kan nu börja ana hur bra de fungerar.
Så vi måste ta och dra lärdommar av en telefon som inte ens finns än? Hur gör man det?
Batteri: En nobrainer, ett klockrent koncept hittills, fortsätt på det, dvs JA
Resultat: Behåller nuvarande formfaktor, batteriutveckling resulterar i 5% kapacitetsökning.
Struktur: Dags att börja fundera på det. Ska man flytta tangentbordet. Mindre eller större? Dubbla skärmar? Kanske gå på något extremt, haptiska skärmar?
Varför: Man måste ligga i framkanten.
Resultat. En flexibel tryckkänslig pekskärm tar platsen för tangentbordet. Denna skärm har den unika nyheten att man kan få känslig respons när man trycker på den, dvs som en vanlig knapp. Vikten och tjockleken blir dessutom lägre då. Formfaktorn blir även något bredare för att kunna använda telefonen som filmvisare i dubbel skärms struktur. Slajden ändras så den nu går åt andra vinkel men åt samma håll. Den saljdar ut i vinkel men stannar utan vinkel. Detta resulterar i en dubbelt så stor skärm men orförändrad storlek på telefonen. Skärmen är nu större än telefonen!
Elektronik: Ja
Mores lag fortsätter att pressa prestandan. 30% prestanda till.
Knappar + skärm: Nej
Varför: Som tidigare, ny struktur kräver ny skärm, och knappar försvinner nästan.
Resultat: Ny skärm och lättare vikt. De nya OLED skärmarna drar dessutom mindre ström, så trots att skärmytan är den dubbla drar den 30% mindre ström.
Kamera + minnes kort: Ja
Resultat: Finns ingen anledning att ändra, detta är ingen primärfunktion för denna telefonserie, låt de andra segmenten leda utvecklingen.
Operativsystem: Nej
Varför: Symbian kommer inte att kunna hantera ett sådant här monster
Åtgärd: Byt till samma som Idou 2 råkar ha.
Resultat: Något som i praktiken är en dator.

Hur kommer då en Xperia X3 att se ut när den kommer ut om 2-3år? Jag har tagit mig friheten att vilt spekulera.

Klicka för större bild, bilden har inget med någon riktig produkt att göra, Xperia är ett trademark från Sony Ericsson.
Min gissning är att en produkt som uppföljare till dagens Xperia visuellt kommer att likna dagens relativt mycket. Den här modellen är smalare och tunnare än dagens telefon. Detta gör att lättare få plats i fickan. Skärmen har dessutom stärkts ett par CM i längsriktnigen för att till nackdel för logga, högtalare och navigerings fält samt den totala storleken. Telefonen har nu sträkts till 12cm, längre än de flesta telefoner i dagsläget, men ingen märkbar förändring. I stället har bredden minskats för att lättare kommer ner i fickan. Totalt ger de en skärm som är något mindre, 160pixlar längre och några pixlar smalare.

Med en enkel tvist rullar skärmen ut sig. OLED skärmar är flexibla, med speicelt stöd under skärmytan kan den rulla upp sig utan att skadas, när den är utdragen ligger den på en hård bakgrund som ger en plat bild. Bakom skärmen finns det membra som när man använder telefonen som tagentbord ger en feadback på samma sätt som ett ritkigt tagentbord. Detta samtidigt som man får en fullständig 720P skärm som både kan visa och filma i full kvalite.

Vad tycker ni? Utrullbar skärm, bra eller dåligt? Vad är de största bristerna mobiltelefoner i dagsläget.