Bättre själv

På NyTeknik i dag stod det om någon revolutionerande framtids bil. Blir lite trötta på aftonbladslikande rubrikerna för en bil som uppenbarligen var ett rent plagiat av en tysk budgetbil från 1940-talet.

Kan jag göra bättre sjäv?
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article532861.ece#comments
Jämför.

Tog mig 5 minuter att rita. Kom ihåg, det är inte en tävling vem som ritar snyggast.
Specikation
Krockskydd:
45cm deformations kolfiber i fronten, 35cm bak.
Längd: 3,5m
Bred: 1.2m
Vikt: 300kg (+ev batterier vid eldrift)
Sidokrockskydd: 15cm kompost kolfiber + aircurtains
Max hastighet: 120km/h
Motor effekt: Max 10kw
Bränsleförbrukning: Mindre än 0,075liter/mil alternativt 0,5kwh/mil
Förbärnignsdrivlina: 1 Cylinder dieselmotor på 350cc och 10kw
Hybriddrivlina: 1cylinder dieselmotor på 150cc 4kw samt 10kw elmotor och 1,4kwh batteri (tillför 50kg vikt) seriehybrid
Eldrivlina: 10kw elmotor 4,3kwh batteri, tillför 100kg vikt. Räckvidd max 8 mil i stadskörning eller 5mil landsvägskörning.
Registrering: Godkänd att regisserat som bil enligt EU normer.
Pris: mellan 60 till 90 kkr beroende på materialpris och arbetskostnads pris. För el och hybrid bilarna tillkommer det ett premium på 10kkr
Pris batteribyte: VRLA batterier på 5000kr för elbil och 1500kr för hybridbil.

Tog mig ca 5 minuter att utarbeta det här. Vikter, priser och prestanda är linjärregrigerade från närliggande fordon i och skalade enligt Brunells lag.

Tur eller skicklighet

Vem tjänar mest, nån som har tur eller är skicklig. Den här miniartikel skall jämföra alternativ. Jag har en bekant som på högsta allvar bränner alla sina pengar på lotter i hopp om att bli rik.

Jag gör då 3 fall.
En som sparar alla pengarna på säkraste och bästa sätt.
En som spelar alla pengarna på lotter men sparar det personen vinner.

Båda fallen börjar när de lagligt får spela vid 18 års ålder.
För experimentet väljer jag triss, av den enkla orsaken att de var vad jag hitta vinstplan till.
https://svenskaspel.se/img/pdf/Triss_ordinarie_0706.pdf

Personen förväntas köpa en lott varje gång den handlar 3 gånger i veckan, en gång i veckan slår personen till med en dubbel triss. Totalt blir det då 125kr/vecka

Båda sätter in sina hårt ihopsparade respektive ihopvunna pengar på banken och försöker få bästa ränta möjligt, räntan efter inflation är smått patetisk och inte mycekt händer.


Vad som först blir uppenbart är att slump inte är så slumpmässig som många tror. Faktum är att slump är en av de mer förutsebara fenomenen. När spelaren är 21år gammal vinner han 750kr, ett rejält tillskott, problemet är att spararen sparar ihop samma mängd på 1½ månad utan att riskera något. Samtidigt ser spararen att högen pengar växer, men räntan ger just inte speciellt mycket.

När personerna fyller 23 hamnar de i en situation där deras arbete kräver att de har en privatbil. Båda köper en lätt begagnad bättre medelklass bil, de ska köra mycket så de behöver en bra bil. Men för det behöver de ta ett lån med en betydligt högre ränta än vad de får på sina pengar på banken.

Både spararen och spelaren kommer då fort underfund med att om de i stället använder sina egna pengar till så hög utsträckning som möjligt kan de lägga undan pengar till sig själv som en "virtuell" ränta i stället för att betala ränta till bilhandlaren. Detta resulterar i att den virtuella räntan blir dubbelt så hög som den de tidigare hade på banken.


Varenda krona läggs in för att betala resten av lånet. Efter ett par års tid börjar räntan att växa snabbare än de sparade pengarna.

Vad som är tydligt är att spararen trots att han haft tråkigt tidigare, nu får en enorm nytta av pengarna. Att slippa betala lika mycket ränta på bilen gör att ganska fort blir den virtuella räntan. Vid 27års ålder börjar räntan växa snabbare än de sparade pengarna. Spelaren börjar få de allt tråkigare, han vinner ungefär lika mycket varje månad, de händer just inte så mycket alls.

Tiden går vidare och båda fyller 30. Det skaffar familj och barn och har helt plötsligt behov av ett hus. Manövern med bilen visade sig tidigare vara lyckad. Om man köper ett hus för 2miljoner och man lägger in en insatts på 100 000kr så minskar man toplån, dessa lån har ännu högre ränta än vad bilhandlaren har, dessutom isolerar de pengarna från effekten av inflation.

Husinvesteringen var verkligen en investering. I detta fallet ger de enorma ränteeffekter. Redan när spararen är 35 så har han tjänat mer pengar på räntan än på pengarna han sparat själv. Faktum är att barnen till personen kommer att flytta hemifrån så kommer att han vara miljonär på bara de 125kr/månad i dagens penningvärde (eftersom inflationen är bortnormerad på räntan).

Spelaren har även haft det bra (faktum är att jag provocerade fram detta resultatet genom att köra ca 40 livstider). Spelaren har haft en ohygglig tur och vunnit i princip lika mycket pengar som spararen har sparat. Nu är de dock intressant att trots att han vunnit lika mycket, så har spelaren betydligt mindre pengar. Detta beror på att spararen har sparat sina pengar tidigare och helt enlet fått mer ränta.

Sammarfattar allt i två enkla grafer.

Nu har jag påverkat slumpen här än aning genom att helt enkelt köra till jag fick ett lämpligt resultat, spelaren hade i de här fallet en ovanlig tur.

Hur mycket pengar man får ihop på att spela varierar faktiskt ganska mycket. De flesta spelare får inte en enda storvinst (20 000 eller högre) under hela sin livstid, däremot får de flesta ett gäng 2000 och 1000kr vinster, samt ganska många en 10 000 under sin livstid. Vad som är viktigare än hur många vinster man får är hur tidigt man får dem. Av de som får flera större vinster före 23års ålder får betydligt mer pengar i slutändan än de som får samma mängd vinster efter 30års ålder.

Här kommer i vilket fall ett bildspel på 15 helt slumpmässiga livstider.


OBS Ej klickbar OBS
Av de 15 är de faktiskt imponerande 3 stycken som trots allt får var sin riktigt stor vinst. Men ingen av dem vinner mer än vad sparare sparar ihop under sin livstid. Dock, när de sparar pengarna och får ränta på dem så generar ränta i sig, specielt för personen som får vinsten tidigt, en betydligt större mängd pengar än vad spararen får.

Vad lär man sig av de här? Dels att slumpen till stor del försvinner om man håller på tillräckligt mycket. Om man slår en tärning oändligt många gånger blir snittresultatet 3,5. Om man spelar trisslotter hela livet kommer de i 12 fal av 15 att resultera i att man kommer att ha mellan 120 och 160kr när man när man fyller 40.

Om du däremot sparar så har du 12/15 chans att kunna säga "in your face" nästa gång du träffar på någon som har spelat hela livet.

Vad mer är att jag tror att en person som vinner 20 000kr två gånger på 1 år tenderar att bränna dem ganska fort utan att innse att vinsterna har kostat personen motsvarande 50 000kr i förlorade sparpengar.

Framtida artiklar

Jag håller på att jobba med en del artiklar, det tar tid att gör artiklar genomarbetade, därför kan jag oftast bara producera 3-4 genomarbetade artiklar i veckan.

"Hur mycket kostar kraften"
En utredning som jämför olika krafttyper med varandra. Hur mycket kostar de för skattebetalarna, för elkonsumenterna och för producenterna. Kostar ett vindkraftverk ett sjukhus och 5 skolor? Blir vi friska av solkraft? Är biokraften värd exportindustrin? Får vi fler jobb av vindkraft än av kärnkraft?

"Oljan, hur blev vi beroende"
En artikel om varför oljan är den viktigaste produkten, vad var de som gjorde att oljan vann slaget mellan el och ånga för bilar i början av 1900-talet. Varför är oljan idag så vanlig i kraftindustrin. Skulle allt vara bättre om elbilarna slog direkt? Är ångbilarna framtiden? Gas, den förlorade energin?

"OffGrid boende, är de billigt?"
Ställer frågan om de är billigare att bo offgrid än ansluten till näten. Väger kostnaderna för anslutningsavgiften upp kostnaden för batterier? Är de billigare att pendla än att bo i stan? Blir man friskare av att bo "OffGrid"? Kan man bo offgrid inne i stan?

"Spanien"
Lite mer fotton från spanien. Eftersom jag ska dit så tar jag förfrågningar på specila foton fram till på torsdag. Om du vill ha dokumentation på något specielt "spanskt" så ska jag se vad jag kan göra.

"´mitt´ OffGrid hus v7"
Fler bilder på mitt OffGrid hus. Med ingående detaljer i vad som gör det till ett offgrid hus och hur OffGrid är designat in i huset, svarar på frågor så som. Hur kan ett energieffektivt hus vara stort? Behövs det en enorm tomt? Varför så många våningar, är inte höghus inneffektiva? Är det inte dyrt med runda väggar? Är de inte slösaktigt med så stora fönster? Vad kostar det, och varför?

Om de är något specielt som ni undrar över eller som jag ska skriva om så går det alltid att göra en förfrågning.

Vindkraft, simuleringar och verkligheten

En del personer har gnällt på att jag inte publicerat källor till minna grafer. Personligen ser jag detta bara som trams för att hitta på något att hoppa på när fakta inte stämmer med deras personliga åsikter.

Faktum är att denna argumentationen är omöjlig. Man kan inte ha källor till en simulering, eftersom man i en simulering gör saker som aldrig gjorts förut. Man skaffar sig helt enkelt ny rådata.

Hur vet man att simuleringen stämmer med verkligheten. Dessvärre vet man inte det, än värre kan man vara 100% säker på att den inte gör det. Poängen med simuleringar är inte att de representerar verkligheten utan snarare att de ger en fingervisning. I simuleringar så så får man helt enkelt förvänta sig lite felvärde.

Sättet man minimerar felvärdena är att man tar och stoppar in ett känt värde, t.ex. dagens värde, sedan kör man igenom simuleringen och ser om man får ut samma värde verkligheten ger. Exempelvis är varje vindkraft elkraft timme spridd med en slumptals faktor. Trots en slumpmässig spridning på 50% så stannar de slutgiltiga värdet på ca en promille i slutändan.

Så här ser en dags slututräkning ut:

Klicka ovan för större bild.

En del data så som molnighetsdata är hämtat från SMHI.se medan annan data så som solvinkel är generad i ett annat kalkylark. Att räkna ut vilken kvot av solen som träffar en solpanel rent numeriskt kräver ca 30 ekvationer, sedan behövs det 8760 rader med ekvationer för att representera alla dagar på året. Det blir en kvarts miljon ekvationer bara för att räkna ut vad solcellerna producerar. Jag behöver förvisso bara skriva de 30 första själv, sedan generar datorn de övriga.

Att skapa förändringar i vindkraften är något enklare. Jag har använt historiska data på genomsnittsproduktion respektive månad, sedan normerar jag upp produktionen så det blir korrekt mängd på årsbasis, sedan lägga på en slumptalsfaktor som simulerar spridningen, sist kontrolerar så att om jag matar i ett testvärde jag får ett verkligt mätvärde ut.

Kärnkraften är den eklaste biten, den tuffar på som vanligt. Reaktorerna stänger en och en under 6 veckors tid över sommaren för översyn och laddning. Jag upptäckte dock att tiden då reaktorerna stänger endast är optimal med dagens kraftfall. När jag ändrar kraftfallet behöver tiden för översyn ändras för att det ska bli optimalt. Jag kan inte annat än att dra slutsatsen att de som planlägger stägningen av kärnkraftreaktorer vet precis vad de gör.

Även om kärnkraften bara körs i genomsnitt 8000timmar per år, blir den faktiska effekten att de är på precis när de behövs. Netto effekten blir att trots att kärnkraften är avständ 760timmar per år så spelar det ingen roll då de råkar vara just under den perioden som man har elkraft överskott.

Vattenkraft är den knepigaste biten. Vattenkraft har nämligen dammar som har olika fyllnadsgrad. Dessutom fylls de på konternuerligt med slumpmässig variation som dessutom är sesongspåverkad. Inte nog med det effekten på verken är mycket snabbare än påfylladen av dammen. Jag har förenklat de så tillsvida att dammens fyllnadsgrad inte påverkar verkningsgraden i vattenkraftverken, vilket de gör på riktigt.

Reservkraften är den enklaste biten, den kraften som vattenkraften inte klarar av att hantera blir reservkraft.

Sedan finns de något som kallas överskottskraft, det är helt enkelt kraft som blir över. Detta representeras av en blåaktig genomskinlig del på grafen som är negativ.

Det har kommit en del kritik om att variationerna är för stor i vindkraften. Faktum är att snarare de motsatta är sant. De slumpvariationerna jag har är bara en bråkdel så stora variationerna i verkligheten.
http://www.acc.umu.se/~ingemar/pictures/effekt.jpg
Om man tittar noga så varierar inte bara produktionen mellan vinter och sommar, produktionen mellan år till år varierar med, samt produktionen mellan samma månder under olika år realtivt till årens genomsnitts produktion.

Dessa variationer beror inte på väderet utan dels på årstids variationer och dels på andra variationer. Om någon säger "har de inte varit ovanligt blåsigt sista månden", så är de troligen sant. Om de är ovanligt blåsigt under en hel månads tid så kan inte vindkraften kompesnera för det. Än värre om de är ovanligt blåsigt här under en månads tid kommer de troligen att vara det i Tyskland, Holland och Storbritanen med.

De slummässiga år till år variationerna har jag inte ens tagit med, medan vädermässiga och sesongsmässiga variationerna är med. Faktum är att de snabba brusmässiga variationerna har vattenkraften inte något som helst problem att hantera.

Bruset som syns tydligt på vindkraften återfinns inte alls ovanför vattenkraften, vattenkraften kompenserar helt enkelt för det. Det är inte vädret som är problemet, utan klimatet månad för månad. Om det blåser idag och inte blåser i morgon, inget problem. Om de blåser i januari, men inte i februari.... stort problem.

Variationer på grund av vädret finns i de röda ringarna. Variationer på grund av behovsförändringar eller årstidsvariationer är i de gröna ringarna.

Vad som med begränsar är vattenkraftens max effekt. Vattenkraften är precis som alla krafttyper en maxeffekt, denna maxeffekt är begränsad av antalet turbiner och kraftnätet till kraftverken. Orsaken att maxeffekten är just den den är är att man dimentionera kraftverken på 70-talet för att hantera de variationerna man hade då. Man har bättrat på kraftnätet något under 90-talet. Att bygga ut vattenkraftens effekt är tekniskt möjlgit, men de är mycket dyrt. Problemet är att även fast man ökar effekten förblir kapaciteten den samma eftersom kapaciteten begränsas av hur mycket de regnar. Att bygga ut effekten blir alltså en mycket dyr historia eftersom vi inte har någon ökad kaftproduktion som betalar för det som i fallet med kärnkraftverks utbyggnaden.

Detta betyder i sin tur att sekundär kraft (vindkraft, solkraft och oreglerad vattenkraft) tillför en kostnad till elnäten som de sjäva inte behöver betala.

Men kärnkraft regleras heller inte, borde då inte samma sak gälla för kärnkraft?

Det stämmer att kärnkraft inte effektregleras, däremot planregleras kärnkraften. Som synes i effektbehovs kurvan är behovet av elkraft väldigt förutsebart. I praktiken kan man förutse upp till 90% av behovet av elkraft vid ett specfikt tillfälle över ett år i förväg. Man kan därför se till att ha optimalt antal reaktorer i gång, det tar flera dagar att starta en kärnkraft reaktor, men om man börjar starta den flera dagar inan behovet kommer, spelar de ingen roll. Faktum är att en liknade faktor gäller för vattenkraft. Om man vet att behovet kommer att minska eller öka så kan man se till att vattenmagasinet ligger på en optimal nivå.

Vattenkraften är faktiskt lynnigare än kärnkraften, en ovanligt stor vårflod eller en ovanligt liten kan påverka beräkningarna märkbart. Man kan räkna ut vårfloden i förväg, men ibland blir det fel. Alla har väll någon gång sett på TV när några hus vid en älvkant i norrland spolas iväg., detta beror i reglerade ävlar helt enkelt på att någon nisse har räknat fel och helt enkelt inte tömt magasinen till en adekvat nivå för vårfloden.

På nyheterna säger de ofta att detta beror på att elbolagen är giriga och vill ha mer pengar. Detta skulle inte kunna vara längre från sanningen, de stämmer förvisso att elbolagen gillar pengar, men när de räknar fel på vårfloden så förlorar de stora mängder pengar, kraftverken har som sagt var begränsad kapacitet.

Så innan någon frågar efter en källa på hur mycket effekt solen ger, är du beredd att gå igenom en kvarts miljon ekvationer? Alla beräkningarna i detta dokumentet tar 5 miljoner tecken.

Alla är välkomna att ifrågasätta. Det är inte dumt att ifrågasätta. Men att påstå att jag har fel på reservkraften när simuleringen ger 15TWh ett specikt år när de reäla värdet var 13,6TWh och variationen var +-+2TWh från år till år samt den totala mängden var energi var 150TWh, då är man lågt ute på djupt vatten.

En simulering ger ALDRIG ett exakt svar, ALDRIG, den kan däremot ge en väldigt bra bild över hur framtiden ser ut. Om någon vill ha ett exakt svar så är de bättre att gå till en spåkäring.

Många bäckar små.

Att köra elbil MÅSTE ju vara effektivare?

Jaså måste den?

Ja en elmotor är ju så mycket effektivare än en förbränningsmotor, den är ju 3 gånger effektivare, då blir de ju 3 gånger bättre.

Nej... som vanligt är den allmänna uppfattningen helt fel. Att en elmotor är 3 gånger bättre än en förbränningsmotor stämmer förvisso ganska väl, men förlusterna stannar inte där.

En sådan sak som transmissionsförluster är faktiskt en ganska stor faktor. Transmissionsförluster i stamelnätet är faktiskt mer än dubbelt så stora som all el som produceras av vindkraften, ca 3MWh/år. El ledningarna är dessvärre resistiva, det innebär att förlusterna blir större ju mer man belastar dem.

Men text är jobbigt så här kommer en bild.

Så små förluster som 2% kanske inte verkar som de spelar någon roll, men kombinationen av förlust på förlust på förlust är dödlig.
Elbilen har två vägar att gå, eller egentligen 4, men jag har kombinerat ihop de två bättre och de två sämre. Den bättre vägen, den gröna på bilden, är ett högeffektivt LiFePO4 batteri med en PM-AC motor, även Li-ION och Li-polymer ger likande verkningsgrader.
Den blåa vägen är ett sämre Nickelbaserat batteri, även blybatterier ger likande dålig verkningsgrad, med en elektronmagnetiserad DC motor, en vanlig typ. Det finns även kombinationer. De flesta moderna hybridbilar har elektromagnetisk AC motorer, dessa är dock bara måttlgit bättre. PM-AC motorer är fortfarande mycket ovanligt (känner inte till något fordon, varken hybrid eller elbil som har det idag)

Nikelbaserade batterier är det som dominerar idag i fordon så som RAV4 (som har slutat tillverkas) och Priusen.

Och poängen blir:
PM-AC&Litium: 27%
DC&Nickel: 17%

Men hur blir de då för förbräningsbilen, den kan ju inte köra på träklossar den heller.

Så här ser processen ut. Skogskörningsprocessen försummar jag precis som tidigare, då den är lika för de två. Även här blir det en grön och en blå väg. Den blåa vägen är otto i stadsmiljö bil och den gröna är en diesel bil i landsvägs körning. Även om en bil drar mer bränsle i höga hastigheter, så blir verkningsgraden högre. Därför ser man en större ökning av bränsleförbrukning för elfordon än förbräningsfordon i höga hastigheter.
Sifforna blir som följer.
Gröna vägen: 29%
Blå vägen: 17%

Faktum är att det finns ett 3:e och mer komplicerat sätt att få fram bränsle på, ett sätt som potentiellt sett kan vara effektivare. Om man använder båda processerna efter varandra får man högre verkningsgrad. Detta beror på att ett bränsle så som metanol, etanol eller biogas har högre kvalité än trä och därför kan användas i en kombiturbin som ger mycket högre verkningsgrad, i de fallet ser det ut på följande sätt.

Ser ut som följer

Som synes är skillnaden inte stor mellan de här och det första alternativet. Skilnaden i verkningsgrad är dock stor, resultatet blir.
Kombinationscykel-PM-Litium: 40%

Överlägset bäst... Så då är de bara att köra fullt ös på kombinationscykel och litium batterier?

Stopp i backarna! Det är inte riktigt så enkelt, tyvärr är aldrig något enkelt. Jag har nämligen inte räknat in kostaden för att återvinna batterierna och göra nya batterier av dem. Ett Litium ION batteri har mycket kort livslängd. Efter 3-5års normalt användande behöver de återvinnas och reproduceras, exakt hur mycket energi detta kräver kan jag inte ge ett svar på, men jag vet att de kräver en hel del energi.

Man innser att den blåa vägen för elbilar omedelbart försvinner, den är helt enkelt för dålig. Den blå vägen för förbräningsbilar borde bort den med, men du har våra politiker bestämt sig för att ottomotorer är de som är bäst, så den typen av fordon skattesuventioneras (jämfört med diesel).

Vad som inte syns på bilderna är dessutom viktigt. Mellan kraftstationen och 2:a generatorstationen finns det ett helt kraftnät. Vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och lite annat bös. Dessutom finns de normalt sett ett fjärvärmenät anslutet till kraftverken. Dessa ger värme till ofta en hel stad med överskottsenergi. Denna energi kommer dock till en kostnad på att verkningsgraden sänks med normalt 5(%). Dessutom finns det fler aspekter att tänka på.


Grafen är kanske inte direkt självförklarande. Men den röda och blå föreställer hur många procent energi bilarna har i tanken. En bil med förbränningsmotor och en med elmotor. Den gröna och gula grafen föreställer hur lång sträcka de kör. 100% när de nått målet. Även om förbränningsbilen i exemplet behöver stanna nästan lika ofta som elbilen, blir stoppen mycket korta, medan den för elbilen blir flera timmar i stöten.

Uppenbarligen blir lösningen då förbränningsbil på långa sträckor och elbil på korta sträckor förutsatt att batterierna inte är för energikrävande. För Nickel och Litium Ion baserade batterier är batteritillverkningen dock väldigt energikrävande.
http://www.youtube.com/watch?v=eFyXBJDkq0E
Tas med en nya salt, påstånden i filmen är dock baserad på en seriös och väl gjord studie.

Ett annat problem som med behöver belysas är att både sjö och flygtrafik inte rimligen kan drivas med elkraft, kemiskt bränsle behövs.

Ett annat problem är att tillgångarna på biologiskt material inte räcker till all flyg, väg och sjötrafik i sverige, i många andra länder kan man glömma det. Att göra el av biomaterial är en bra lösning som reservkraft, men som baskraft är det helt enkelt för slösaktigt.

En lösning måste ske med kompleterande kraft från utanför de biologiska systemet. Vindkraft är orealitiskt ur 3 olika perspektiv, kapacitet (har jag skrivit om), stabilitet (har jag skrivit om) och ekonomiskt (skall jag skriva om senare). Det finns även ett frekvenssatbilitets tekniskt hänsende på problemet. Det sambandet är dock så komplext att jag inte ens tänker gå närmare in på det.

Solkraft har inte samma kapacitetstekniska begränsningar, däremot är stabilitetsproblemet lika illa som för vindkraft, om inte värre och de ekonomiska problemen är idag mycket större än för vindkraft. Solkraftens pris utvecklas dock betydlgit snabbare än för vindkraft.

Naturgas, Olja och Kol kan vi inte använda för att de är inpopulärt.

Vattenkraft kan vi inte bygga ut av liknade orsak som att vi inte kan använda kol, de anses inte vara miljövänligt.

Biokraft kan vi inte använda i större utsträckning då vi redan utnytjar bioresurserna till max.

Om vi bara hade haft ett enda energislag som inte smutsar ner atmosvären, inte dämmer upp vattendragen och har en rimlig prislapp, så där 35öre/kWh vid nybyggnad och kan ge oss stora mängder stabil kraft vid behöv utan lynnighet, en krafttyp som inte är begränsad av tillväxten i naturen..... om bara..... men sådant kraftslag verkar ju inte existera enligt vissa.

Om de finns någon som kan komma på något krafttyp som stödjer alla punkter ovan, tveka inte att lämna ett förslag. Kan tänka mig att det kliar i fingarna för en del att föreslå kärnkraft, men låt oss tänka lite utanför "boxen"..... finns de något som inte är kärnkraft som uppfyller allt ovan?

http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article569232.ece

Realistisk vindkraft?

Många personer tycks tro att vindkraften kan byggas ut problemfritt hur mycket som helst. Detta är dock inte fallet. Den primära orsaken till detta är att elkraft är en färskprodukt. Medan både kol, olja, bio, vatten kraft kan lagras innan den produceras så är de ej möjligt med sol eller vindkraft. Kärnkraft är ett special fall som producerar el efter planering.

Först för att förstå problemet kan vi titta på hur elkraften förbrukas i Sverige.

Grafen är av en speciell typ. Jag har med en "normal" vardag från varje enskild månad. I December, Januari och Februari är de tydligt att värmeförbrukningen är hög. Vad som med är tydligt är att värmen främst bränns på natten. Hushålls elen bränns främst på eftermiddagen, medan industrielen bränns främst på förmiddagen. Den elintensiva industrin kör i princip dygnet runt utom när elpriset är extremt högt.

Hur gör vi elen då?

Som synes står vatten och kärnkraft för merparten av elproduktionen. Vi bränner dock ganska mycket reservkraft (läs fossilkraft), detta trots att vi har några perioder mitt i nätterna med kraftöverskott. Denna kraften exporterar vi normalt sett till Norge som har mer vattenkraft än Sverige, varvid vi åter importerar den vid brist. Ser ganska bedrövligt ut är min åsikt, men vad händer om vi ökar vindkraften, säg 20 falt.

Jag ökar instalerad vindkraft från ,79GW till 15,8 vilket är mer än både instalerad vattenkraft eller kärnkraft.

Så vi har installerat mer vindkraft än va vi har kärnkraft eller vattenkraft i dagsläget, trots det måste vi fortfarande bränna fossilkraft. Detta är tvärt emot vad många vindkraftsförespråkare hävdar, att vi helt enkelt kan reglera med vattenkraften. Problemet är att vi redan idag reglerar vattenkraften nära nog max vad de går.
Dock får vi betydligt mer elkraft över, kan vi inte exportera den till Norge och importera den senare som tidigare fall?
Nej, Norge har nämligen med begränsad kapacitet.
Men elpriset borde sjunka?
Det är sant att elpriset går ner under vissa perioder, men vad som händer är att elpriset blir fullständigt oförutsägbart. Under oväntade perioder blir elpriset tvärt om mycket högt.

Som lite extra salt i såren så driver elcertifikaten upp priset på reservkraft. Detta är utöver de bidrag som vindkraft får i andra former vilket inte är med i priset.

Men om inte vindkraft går, så kanske de går om man kombinerar solkraft och vindkraft eftersom de komplementerar varandra, blåser det inte, så är de soligt.... eller?

Låt oss säga en instalerad effekt på 10GW solkraft och 10GW vindkraft, detta ger ungefär samma maxeffekt för sol och vind som för vattenkraft och kärnkraft i dagsläget.

Solkraften gör att kraften hamnar mer på dagen, där den behövs mer. Men i stället är fluktuationerna så enorma att vattenkraften inte har en chans att reglera. Både Vindkraft och solkraft fluktuera kraftigt. Dock syns en tydlig fördel med solkraft, den fluktuerar åt rätt håll på en dygns basis. Vad händer om man kör motsvarande mängd installerad effekt, men bara solkraft?

Solkraften hjälper vattenkraften att reglera, men nu har vi i stället ett kraftunderskott på vintern, medan den soligaste timmen på i juni driver solkraften hela landet och lika mycket till. Detta laddar upp vattenkraft magasinen, problemet är att de redan är fulla. Detta innebär att vattenkraften inte kan utnyttjas lika effektivt. I slutändan innebär det att vattenkraften bara kan tillverka 50TWh/år i stället för normala 65.

Låt oss experimentera lite, ta bort kärnkraften och ersätt den med sol och vind. Jag ersätter de 9,4GW kärnkraft med 47GW sol och 47GW vindkraft, det är 10GÅNGER så hög installerad effekt.

Resultatet är formligen en katastrof. Inte nog att ca 70TWh/år från kärnkraften, vattenkraften reduceras dessutom till 47TWh/år och reservkraften ökar till 8,7TWh/år. Det behövs alltså MER kol och olja med den här konfigurationen än vad vi använder idag! Detta trots att vi har 10 DUBBLAT den installerade effekten. Det går förvisso att avhjälpa de här genom att öka den installerade effekten vattenkraft, detta är dock enormt dyrt då detta även innebär att vi behöver dra nya kraftkablar från Norrland.

Att köra på vind och sol är uppenbarligen en total återvändsgränd. Ju mer man tillför ju värre blir situationen. Om de blir värre med mer sol och vind, va händer då med mer kärnkraft?

Bara med en ökning av kärnkraften motsvarande 1/50 av den tidigare vind&sol ökningen reducerar behovet av reservkraft än mer. Det ger en mer förutsägbar krafttillförsel vilket ger många fördelar. Det gör kraftöverskott men ett par peekar med kraftunderskott. Dessa peekar beror dock troligen på att jag helt enkelt inte optimerat om perioderna som kärnkraften är avständ på. Med större del kärnkraft behöver den stängas av under en bredare fördelad intervall över sommaren. Detta skulle reducera behovet av reservkraft i Juni och minska exportbehovet i april och maj samt augusti. Med denna konfiguration generar sverige dessutom kraftöverskott.

Hoppas att ingen efter att läst de här kommer med påståenden som att vattenkraften kan reglera vind och solkraft, det kan den nämligen inte. Och inte heller med påståenden som att vind och solkraft kompeleterar varandra, det gör dem uppenbarligen inte.

Fortsättning följer.....

dyslexi

Dyslexi är vad de flesta nu antagligen känner till ett handikapp som innebär att man inte kan läsa och skriva på samma sätt som andra människor gör.

Vad många människor inte förstår är att ett handikapp, så som dyslexi inte går att träna bort. Det går inte att påverka det med träning överhuvudtaget.

Men många som tränar att läsa och skriva trots att de har dyslexi blir bättre!

Nja, träningen går inte ut på att träna bort dyslexin, utan snarare att träna sig på att använda andra metoder för att minska dyslexins inverkan. Detta innebär oftare än inte att man helt enkelt jobbar mycket hårdare på texter, analyserar varje bokstav för sig, vilket är väldigt svårt då de är väldigt svårt för en dyslexier se ordningen som bokstäverna står i. Exakt varför kan jag inte förklara, precis på samma sätt som en blind inte kan förklara hur de är att vara blind, eller en döv inte vet hur de är att vara döv. Dyslexi är alltid medfött och man kan inte jämföra.


Ovan finns en elementär mekanikuträkning. Om du är ingenjör så tycker du troligen inte att de ser speciellt konstigt ut. Om du däremot hade svårt för matte i grundskolan, ser de troligen ut på samma sätt för dig vanlig löptext, dvs de jag skriver nu, ser ut för mig.

Om du kanske tror att de inte stämmer att de är enkelt, kan jag säga att när jag plugga till byggingenjör fick jag på grund av att kursen var elementär hoppa över kursen för att tenta av den vid ett senare tillfälle, eftersom den räknades som grundläggande och enkel.

Om du tycker att trovärdigheten är ett problem då de finns ett och annat stavfel (jag vet inte hur många, eftersom jag inte kan se dem), så titta på formlen ovan. Sitter trovärdigheten i utseendet? Jag läste tillslut min 3åriga utbildning på 12månder. Detta till trots att en ingenjörsutbildning är en av de mest akademiskt utmanade utbildningar där mans behöver plöja igenom 10 000-tals sidor text..... och jag läser betydligt sämre än vad jag skriver.