http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2541481.svd
Nu ska jag göra som alla andra. Skriva om en nyhets artikel i SVD.
Jag tycker dock att debatten saknar djup.
Skalman har 30 000 timmar mp3:or. Först och främst är jag lite förvånad att en så progressiv person som Skalman använder ett så gammalt och inlåst format som mp3. Om han använt öppet format så som OGG hade han fått in dubbelt så mycket.
Det verkar som att Skalman laddar ner väldigt mycket musik. Häromdagen hade han 30 000 timmar musik i sin mp3-spelare. Hur har han råd?
Personligen för jag inte alls vad de menar med "ha råd". 30 000 låtar får plats på 120GB, en sådan disk får man för några hundra. Författaren tycks då uppfatta de som att de är licenserna de är frågan om. Jag har ett par alterantiv, då skalman naturligtvis inte piratkoierar så här kommer det.
1: Han har spelat in låtarna sjäv med hjälp av datoralgoritmer.
2: Han har laddat ner creativ comon låtar.
3: Han har laddat ner icke upphovsrättskyddade verk.
4: Han bor i ett land där domstolarna inte är uppköpta av RIA o co.
Här ser jag krösus som den perfekta företrädaren för musik branchen. Någon som tjänar grova pengar på andras hårda arbete samtidigt som han sätter sig på folk som inte vill betala.
Hur ställer han sig i fildelningsfrågan?
Information wants to be free, vet inte vem som sa de först, men de kan så vara skalman.
Vad lyssnar han på?
Skalman lysnar naturligvis på techno!
Vad vi idag kallar piratkopiering behöver inte alls vara olagligt. Jag minns en gång för ca 20 år sedan när bildelar som är icke orginal kallades pirat bildelar. Detta var under en period förbjudet men blev senare tillåtet av konkurensskäl. Bilbranchen var högljuda och gnälde på att de skulle leda till olyckor.
Att vara pirat är inte de samma som att göra något olagligt. Många av de ursprungliga piraterna jobbade på beställning åt olika länder. Att kapa skepp på öppet vatten var helt enkelt inte olagligt på 1500-talet. På 1500-talet fanns de inga internationella lagar och man kunde sådeles göra vad man ville på öppet hav. Detta som vi idag skulle kalla lucka i lagen, var något som piraterna utnytjade. På mitten av 1600-talet täcktes denna lucka till, då lokaliserade piraterna sig i vänligt sinnade länder och fortsate sin verksamhet som vanligt. Efterhand blev de allt hårdare eftersatta.
Detta liknar vad som händer idag. Det finns ingen internationel upphovsrätts lag, men vissa företag försöker tvinga sig till en sådan med hot och förtryck. Sverige är en demokrati, det är svenska folket, varken politiker eller företag som ska bestämma om vi får kopiera "Hipp Hipp Hora" eller inte. Om 51% av svenska folket bestämmer att "Hipp Hipp Hora" skall vara fri att kopieras så är det de som gäller. Då kan filmskaparen skrika hur mycket som helst.
Vad de gäller verkshöjd så påstår jag att min blogg har högre verkshöjd än manuset i "hipp hipp hora", min blogg är gratis för alla. Där med inte sagt att det är en dålig film...
torsdag 5 mars 2009
onsdag 4 mars 2009
Blonda bella och matte
Bloggen jag skriver har blivit allt populärare sista veckan I dagsläget är det runt 150 unika användare inne på min blogg varje dag. Ganska bra med tanke på att jag för en vecka sedan hade 3 användare inne. Med nuvarande utveckling kommer det alltså att vara följande antal personer som läser bloggen.
Nästa vecka: 7500 (börjar närma sig blonda Bella)
Om två veckor: 375 000 (slår jag blonda Bella)
Om tre veckor: 18 750 000 (nästan hela Skandinaviens befolkning)
Om en månad: 937miljoner (lite drygt Europas befolkning)
Om en månad och en vecka: 46miljarder (10 gånger jordens befolkning)
Vid en kort rimlighets analys så inser jag att det här är fullständigt orimligt, den andra saken jag inser är att jag inte har en aning om vem blonda Bella är och vad hon gör.
Mer artiklar om boende, energi och transport kommer senare i veckan. Håll ut
Nästa vecka: 7500 (börjar närma sig blonda Bella)
Om två veckor: 375 000 (slår jag blonda Bella)
Om tre veckor: 18 750 000 (nästan hela Skandinaviens befolkning)
Om en månad: 937miljoner (lite drygt Europas befolkning)
Om en månad och en vecka: 46miljarder (10 gånger jordens befolkning)
Vid en kort rimlighets analys så inser jag att det här är fullständigt orimligt, den andra saken jag inser är att jag inte har en aning om vem blonda Bella är och vad hon gör.
Mer artiklar om boende, energi och transport kommer senare i veckan. Håll ut
Batterier, elbilar och rimlighet
Då och då kommer det konceptbilar med fullständigt orimliga specifikationer. I samtliga fall så har de helt enkelt rört sig om rena rama fantasier från designernas sida.
Den enda elbilen som har kommit med någon sånär prestanda som liknar fantasisiffrorna är teslar roadster. Denna har dock fått prestandan till ett enormt pris, bokstavligen. Bilen är förvisso inte så dyr, men batterierna som medföljer måste bytas ut regelbundet med en enorm kostnad som följd. Än värre är bilens räckvid gravt begränsad och laddtiden ohygligt lång. Under långsam, eller rättare sagt, snigelaktig körning, kan man komma upp i 250km, men om man kör lite hårdare så hamnar man närmare 60-70km.
Nu har Koenigsegg kommit med en konceptbil med just sådana påståda prestanda.Citerar från di.se http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2009%255c03%255c04%255c327161%26SectionId%3DBilMotor%26menusection%3DBilMotor%3BBilMotornyheter
"På en uppladdning ska Quant kunna köra 500 kilometer. Därefter ska det enligt Koenigsegg bara krävas en laddningspaus på 20 minuter innan bilen är redo igen."
För den räckvidden behöver man runt 200kwh batteri. Så mycket batteri av bästa typen som existerar (överhuvudtaget, forskningslabb what ever) så hamnar man på runt ett halvt ton. Problemet med det är att batteri har en viss per kg kostnad som är rätt hög =dyrt och tungt.
Ett annat problem är laddtiden. 200kwh på 20 minuter blir 600kw. Detta generar på ett vanligt utag 1300Amper. De största utagen som existerar ger knappt 400A, och dessa utag är extremt sällsynta. Många kunniga säger att detta i praktiken är fullständigt omöjlgit. Jag ska dock sträcka ut näsan och säga att de faktiskt är möjligt, men inte rimligt.
Teorin är enkel, i stället för att mata med 230V vilket är normalt matar jag med 22kV, för denna späning finns de förvisso inga utag, men det är lätt att på tag på den. Bara att åka till stadens transformatorstation och haka på en bygel.
På 22 000V och med Lithium Polymerbatterier med 4V ladningspäning behövs det följdaktligen 5500batterier i serie, samtidigt behövs det 6 batterier i parralel. En siffra är lite svår att ta till sig, så jag försöker med en bild i stället. Om du någongång undrat hur 33000batterier ser ut som, så har du chansen, kan dock inte hitta ett foto på det, så de får bli en renderad bild.
Sedan ansluter man hela packet till en kraft ledning, du snackar vi den lite större varianten (dock inte de absolut största, utan de lite mitt emellan) och matar in 13A i packet, det är mer än vad som finns i ett normalt väggutag. Det blir 2A per batteri. Vissa telefoner laddas med USB kablar, en USB kabel klarar max 2,5W, detta kräver 8W, man behöver alltså 4USB sladdar per batteri i motsvarande effekt.
Det är 55meter till där batterierna slutar. Det motsvarar 13 bilar parkerade efter varandra.
Kan man inte använda färre och större batterier? Nja, till en viss gräns går det. Men om man vill ladda med den här hastigheten så blir de problematiskt då värmen blir för hög, man kanske kan dra ner till 30 tusen kanske 25 tusen, sedan blir de helt enkelt för hett.
Solceller då? kan man inte få räckvidden med hjälp av solceller?
Nja, om man kör tillräckligt långsamt så vist. De bästa solcelerna på markaden har en verkningsgrad på runt 20%. En bil har ca 6m^2 användbar yta för solceller, där till kommer vinklen, så den effektiva ytan blir mindre än hälften, ränka på 3m^2 på sommaren. Total effekt 900W, då kan man alltså köra i 4,5km/h. Även om solcellerna har 100% verkningsgrad bilr hastigheten inte mer än 22km/h. Jag kan rekomendera cykel.
Här hälften av batteierna brevid en golf
Det är alltså teoretiskt möjlgit att ladda en bil på 20minuter eftersom man kan ladda ett batteri på 20minuter, kan man uppenbarligen ladda 33000batterier på 20minuter. Problemet är att de inte är praktiskt rimligt.
Den enda elbilen som har kommit med någon sånär prestanda som liknar fantasisiffrorna är teslar roadster. Denna har dock fått prestandan till ett enormt pris, bokstavligen. Bilen är förvisso inte så dyr, men batterierna som medföljer måste bytas ut regelbundet med en enorm kostnad som följd. Än värre är bilens räckvid gravt begränsad och laddtiden ohygligt lång. Under långsam, eller rättare sagt, snigelaktig körning, kan man komma upp i 250km, men om man kör lite hårdare så hamnar man närmare 60-70km.
Nu har Koenigsegg kommit med en konceptbil med just sådana påståda prestanda.Citerar från di.se http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2009%255c03%255c04%255c327161%26SectionId%3DBilMotor%26menusection%3DBilMotor%3BBilMotornyheter
"På en uppladdning ska Quant kunna köra 500 kilometer. Därefter ska det enligt Koenigsegg bara krävas en laddningspaus på 20 minuter innan bilen är redo igen."
För den räckvidden behöver man runt 200kwh batteri. Så mycket batteri av bästa typen som existerar (överhuvudtaget, forskningslabb what ever) så hamnar man på runt ett halvt ton. Problemet med det är att batteri har en viss per kg kostnad som är rätt hög =dyrt och tungt.
Ett annat problem är laddtiden. 200kwh på 20 minuter blir 600kw. Detta generar på ett vanligt utag 1300Amper. De största utagen som existerar ger knappt 400A, och dessa utag är extremt sällsynta. Många kunniga säger att detta i praktiken är fullständigt omöjlgit. Jag ska dock sträcka ut näsan och säga att de faktiskt är möjligt, men inte rimligt.
Teorin är enkel, i stället för att mata med 230V vilket är normalt matar jag med 22kV, för denna späning finns de förvisso inga utag, men det är lätt att på tag på den. Bara att åka till stadens transformatorstation och haka på en bygel.
På 22 000V och med Lithium Polymerbatterier med 4V ladningspäning behövs det följdaktligen 5500batterier i serie, samtidigt behövs det 6 batterier i parralel. En siffra är lite svår att ta till sig, så jag försöker med en bild i stället. Om du någongång undrat hur 33000batterier ser ut som, så har du chansen, kan dock inte hitta ett foto på det, så de får bli en renderad bild.
Sedan ansluter man hela packet till en kraft ledning, du snackar vi den lite större varianten (dock inte de absolut största, utan de lite mitt emellan) och matar in 13A i packet, det är mer än vad som finns i ett normalt väggutag. Det blir 2A per batteri. Vissa telefoner laddas med USB kablar, en USB kabel klarar max 2,5W, detta kräver 8W, man behöver alltså 4USB sladdar per batteri i motsvarande effekt.
Det är 55meter till där batterierna slutar. Det motsvarar 13 bilar parkerade efter varandra.
Kan man inte använda färre och större batterier? Nja, till en viss gräns går det. Men om man vill ladda med den här hastigheten så blir de problematiskt då värmen blir för hög, man kanske kan dra ner till 30 tusen kanske 25 tusen, sedan blir de helt enkelt för hett.
Solceller då? kan man inte få räckvidden med hjälp av solceller?
Nja, om man kör tillräckligt långsamt så vist. De bästa solcelerna på markaden har en verkningsgrad på runt 20%. En bil har ca 6m^2 användbar yta för solceller, där till kommer vinklen, så den effektiva ytan blir mindre än hälften, ränka på 3m^2 på sommaren. Total effekt 900W, då kan man alltså köra i 4,5km/h. Även om solcellerna har 100% verkningsgrad bilr hastigheten inte mer än 22km/h. Jag kan rekomendera cykel.
Här hälften av batteierna brevid en golf
Det är alltså teoretiskt möjlgit att ladda en bil på 20minuter eftersom man kan ladda ett batteri på 20minuter, kan man uppenbarligen ladda 33000batterier på 20minuter. Problemet är att de inte är praktiskt rimligt.
måndag 2 mars 2009
Hus version 5
Jag har fortsatt fila lite på huset, här är lite bilder.
Innan taket kommer på.
Framsidan
Mittenvåning komplett.
Från garaget ut i atriumen.
Lämna gärna en kommentar.
Innan taket kommer på.
Framsidan
Mittenvåning komplett.
Från garaget ut i atriumen.
Lämna gärna en kommentar.
Hastighet
Möjlighet att transportera är en av de viktigaste faktorerna som driver ekonomin framåt. Hastigheten i transport avgör hur långt vi har tid att åka. Även hur ofta vi kan åka och hur mycket ekonomin har utrymme att växa. Hastigheten som man kan transporteras med är därför otroligt viktig.
Klicka för större bild
Tekniken går inte alltid så rakt fram som man kan tro. Fram till 1930-talet var allt större, snabbare och bättre. Men sedan börja de hända konstiga saker. Diagrammet är ett Log diagram. Luras inte av att Cykelfältet växer lika fort som flygplansfältet, de är helt enkelt olika skalor på olika nivåer.
Båt: - BlueRibon:
Högsta hastigheten för skepp mättes länge för korsning över Atlanten. Den båt som kom fram snabbast fick "the blue ribon". Statistiken för detta är baserat på vilket de snabbaste skeppet var så man kan jämföra med normala kommersella hastigheter.
Kommentar.
Jetplan dödar ocean ångarna: På 1950-talet kom de första jetplanen. Dessa hade till skilnad från de tidigare propelerplanen möjlighet att transportera passagerare över attlanten till en rimlig kostnad Detta tog totaldöd på oceanångarna på bara ett par år.
Båt - Snabbast kommersiela:
Detta är en jämförelse med normal kommersiel trafik.
Kommentar.
Början av 1980-talet kommer svävarna, de dör senare på grund av dyra service kostnader och högt bränslepris.
På 1990-talet kommer bärplans båtarna. Dessa skepp är snabbare än de snabbaste blue ribon skeppen. Dessa är dock inte tillräckligt robusta för att korsa Atlanten.
Tåg - Snabbaste:
En lista rakt upp och ner från de snabbaste tågen.
Kommentarer:
Watts patent går ut.
Watt tillät inte att hans patent på ångmaskinen skulle användas i lok, det fanns dock lok tidigare som bröt mot detta patatent, de var dock realtivt långsama och fick utvecklas i hemlighet.
Elektriska tåg:
Under början av 1900-talet kommer elektriska tåg och slår ångloken på fingarna. Detta leder till en stenhård kamp där ångloken ligger hack i häl på eltågen under 30års tid, men slutgitligen går ångloken under på grund av höga service kostnader.
Maglev:
Under 1970-talet utvecklas Maglev tekniken och maglev tågen blir snabbare än de elektriskt drivna rälsbaserade tågen. Detta leder till en stenhård kamp där eltågen ligger hack i häl på maglev tågen fram till dags datum.
Tåg - Normala:
Högsta hastighet för tåg under komersiel drift.
Kommentarer.
Elektriska tåg:
När elektriska tåg kommer ge de en reäl boast till hastigheten. De tidigare ångdrivna loken kunde köra väldigt fort, men inte i kommersiel drift.
Maglev:
2003 körs den första komersiela maglevbanan i drift, ökar tophastigheten avsevärt till 430km/h. Dock trimmas de elektriska räls tågen till runt 400km/h i kommersiel drift redan 2005. Kan dock noteras att Maglev körts demonstrationsmässig komersiel drift under flera år både i japan och i tyskland, denna drift räknar jag dock ej med.
Flyg - Snabbaste
Listar här bara den snabbaste flygturern.
Kommentarer.
Komet:
De tyska jaktplanet komet gör en tophastighet på 1150km/h 1944.
Bell X1:
Planet Bell X1 från USA gör 1948 ett rekord försök på 1050km/h. Detta är 100km/h långsammare än de tyska jaktplanet 4 år tidigare. Trots detta registeras det som ett rekord, exakt varför kan jag inte svara på, har troligen något att göra med att tyskar är onda.
Flygplan - kommersiell
Visa de snabbaste kommersiell planen.
Kommentar.
Jetplanen dödar oceanångarna:
När Jetplanen blir tillgängliga blir de plötsligt så billigt att flyga att oceantrafiken dör.
Concorde:
Under en 3oårs period är concorde de snabbaste komersiela planet. Någon uppföljare kommer aldrig. 2004 tvingas concorde att avecklas utan att någon ersättare har tillkommit. Den officela bilden är säkerheten, men i praktiken hade planet under flera år på grund av låg passagerar kapacitet och höga bränslekostnader gått mycket dåligt ekonomiskt.
747:
Boeint 474 jumbojet är nu de snabbaste komersiela jetplanet. Det är 150km/h snabbare än jetplanen som fanns före concorde och därför är grafen något högre här.
Privattransport 1:
Denna grupp handlar om persontransport för privatpersoner som är drivna av personens egna muskler.
Cykel:
Under början av 1800-talet blir de första cyklarna praktiskt användbara. Detta ökar hastigheten som en normal person kan färdas markant. Cyklen förbättras med tillgänglighet av bättre material under flera perioder på 1800-talet.
Recumbent:
På 1920 och 1930-talet blir de första recumbent cyklarna tillgängliga. Dessa medgör betydligt bättre prestanda och hastigheten ökar markant. Efter att en recumbent cykel krossar alla tidigare rekord i ett race 1934 förbjöds dem från att tävla helt och hållet. Utan tävlinga faller cykeltypen i glömska.
Recumbent (2):
På 1980-talet återupptäcks recument cyklar. Med utveckling av teknik blir de nu ännu bättre. På 1990-talet börjar recumbent cyklar kombineras med aerodynaik. Hastighets rekordet för muskeldrivna cyklar ökar nu till brutala 120km/h, en normal cyklist kan vänta sig en hastighet på runt 50km/h på längre sträckor.
Privattransport 2:
Detta är persontransport för privatpersoner av något annat än egna muskler, t.ex. hästar eller bilar.
Kommentarer.
Bilen kommer:
De första bilarna bir här snabbare än hästar. De har funnits bilar under en längre period, men prestandan har varit bristande.
Hastighetsbegränsning:
Under denna period införs hastighetsbegräsningar i nästan alla europeiska länder eftersom bilarna vid denna period har blivigt mycket snabba.
Ändrad hastighetsbegräsning.
Under slutet av 1900-talet ökar hastighetsbegräsningar i många eurpeiska länder från 100km/h upp till 130km/h
Vad lär man sig av de här? Utvecklingen går inte alltid framåt. I fallet med Concorde, Recumbent cykel, svävare, hastighetsbegränsning så har alla fått en smäll i hastighet.
Vad man mer kan tänke på att hastighet inte alltid kommer smärtfritt. I många fall kommer nya hastighets boaster i form av ny teknik. I många fall kämpar den gammla tekniken för att hänga med, i nästan samtliga fall förlorar den. I fall med elektriska tåg, recumbent, bilar så var motståndet massivt, så massivt för recumbent att de helt enkelt förbjöds! För andra så som svävare och Comcorde var de krass ekonomi som satte stopp. i Fallet för svävarna så kom annan teknik och hjäpte upp hastigheten till nära nog samma nivå som tidigare.
Nu ser vi tydlgit en ny kamp. Kampen mellan Maglev och spårbunda tåg. Likheterna är stora med övergången från ånga eller från hästar eller t.o.m recumbent. Argumenten är alltid de samma. Det är dyrt och farligt. Men i sjäva verket är de nästan alltid fel.
Orsaken att nya tekniker anses som dyra och farliga är ofta att de kommer med nya kostnader och nya faror, faror och kostander man inte är vana vid. Att många gammla kostnader och faror försvinner tänker man ofta inte på, då man redan är van vid dessa. De traditionella tänkandet har aldrig vunnit, i fallet med recumbent cykel lyckades utvecklingen fördröjas i 60år med bara nackdelar som påföjd.
Ska vi låta reptilhjärnan hålla utvecklingen tillbaka igen, eller kan man låta den släppas fram?
Klicka för större bild
Tekniken går inte alltid så rakt fram som man kan tro. Fram till 1930-talet var allt större, snabbare och bättre. Men sedan börja de hända konstiga saker. Diagrammet är ett Log diagram. Luras inte av att Cykelfältet växer lika fort som flygplansfältet, de är helt enkelt olika skalor på olika nivåer.
Båt: - BlueRibon:
Högsta hastigheten för skepp mättes länge för korsning över Atlanten. Den båt som kom fram snabbast fick "the blue ribon". Statistiken för detta är baserat på vilket de snabbaste skeppet var så man kan jämföra med normala kommersella hastigheter.
Kommentar.
Jetplan dödar ocean ångarna: På 1950-talet kom de första jetplanen. Dessa hade till skilnad från de tidigare propelerplanen möjlighet att transportera passagerare över attlanten till en rimlig kostnad Detta tog totaldöd på oceanångarna på bara ett par år.
Båt - Snabbast kommersiela:
Detta är en jämförelse med normal kommersiel trafik.
Kommentar.
Början av 1980-talet kommer svävarna, de dör senare på grund av dyra service kostnader och högt bränslepris.
På 1990-talet kommer bärplans båtarna. Dessa skepp är snabbare än de snabbaste blue ribon skeppen. Dessa är dock inte tillräckligt robusta för att korsa Atlanten.
Tåg - Snabbaste:
En lista rakt upp och ner från de snabbaste tågen.
Kommentarer:
Watts patent går ut.
Watt tillät inte att hans patent på ångmaskinen skulle användas i lok, det fanns dock lok tidigare som bröt mot detta patatent, de var dock realtivt långsama och fick utvecklas i hemlighet.
Elektriska tåg:
Under början av 1900-talet kommer elektriska tåg och slår ångloken på fingarna. Detta leder till en stenhård kamp där ångloken ligger hack i häl på eltågen under 30års tid, men slutgitligen går ångloken under på grund av höga service kostnader.
Maglev:
Under 1970-talet utvecklas Maglev tekniken och maglev tågen blir snabbare än de elektriskt drivna rälsbaserade tågen. Detta leder till en stenhård kamp där eltågen ligger hack i häl på maglev tågen fram till dags datum.
Tåg - Normala:
Högsta hastighet för tåg under komersiel drift.
Kommentarer.
Elektriska tåg:
När elektriska tåg kommer ge de en reäl boast till hastigheten. De tidigare ångdrivna loken kunde köra väldigt fort, men inte i kommersiel drift.
Maglev:
2003 körs den första komersiela maglevbanan i drift, ökar tophastigheten avsevärt till 430km/h. Dock trimmas de elektriska räls tågen till runt 400km/h i kommersiel drift redan 2005. Kan dock noteras att Maglev körts demonstrationsmässig komersiel drift under flera år både i japan och i tyskland, denna drift räknar jag dock ej med.
Flyg - Snabbaste
Listar här bara den snabbaste flygturern.
Kommentarer.
Komet:
De tyska jaktplanet komet gör en tophastighet på 1150km/h 1944.
Bell X1:
Planet Bell X1 från USA gör 1948 ett rekord försök på 1050km/h. Detta är 100km/h långsammare än de tyska jaktplanet 4 år tidigare. Trots detta registeras det som ett rekord, exakt varför kan jag inte svara på, har troligen något att göra med att tyskar är onda.
Flygplan - kommersiell
Visa de snabbaste kommersiell planen.
Kommentar.
Jetplanen dödar oceanångarna:
När Jetplanen blir tillgängliga blir de plötsligt så billigt att flyga att oceantrafiken dör.
Concorde:
Under en 3oårs period är concorde de snabbaste komersiela planet. Någon uppföljare kommer aldrig. 2004 tvingas concorde att avecklas utan att någon ersättare har tillkommit. Den officela bilden är säkerheten, men i praktiken hade planet under flera år på grund av låg passagerar kapacitet och höga bränslekostnader gått mycket dåligt ekonomiskt.
747:
Boeint 474 jumbojet är nu de snabbaste komersiela jetplanet. Det är 150km/h snabbare än jetplanen som fanns före concorde och därför är grafen något högre här.
Privattransport 1:
Denna grupp handlar om persontransport för privatpersoner som är drivna av personens egna muskler.
Cykel:
Under början av 1800-talet blir de första cyklarna praktiskt användbara. Detta ökar hastigheten som en normal person kan färdas markant. Cyklen förbättras med tillgänglighet av bättre material under flera perioder på 1800-talet.
Recumbent:
På 1920 och 1930-talet blir de första recumbent cyklarna tillgängliga. Dessa medgör betydligt bättre prestanda och hastigheten ökar markant. Efter att en recumbent cykel krossar alla tidigare rekord i ett race 1934 förbjöds dem från att tävla helt och hållet. Utan tävlinga faller cykeltypen i glömska.
Recumbent (2):
På 1980-talet återupptäcks recument cyklar. Med utveckling av teknik blir de nu ännu bättre. På 1990-talet börjar recumbent cyklar kombineras med aerodynaik. Hastighets rekordet för muskeldrivna cyklar ökar nu till brutala 120km/h, en normal cyklist kan vänta sig en hastighet på runt 50km/h på längre sträckor.
Privattransport 2:
Detta är persontransport för privatpersoner av något annat än egna muskler, t.ex. hästar eller bilar.
Kommentarer.
Bilen kommer:
De första bilarna bir här snabbare än hästar. De har funnits bilar under en längre period, men prestandan har varit bristande.
Hastighetsbegränsning:
Under denna period införs hastighetsbegräsningar i nästan alla europeiska länder eftersom bilarna vid denna period har blivigt mycket snabba.
Ändrad hastighetsbegräsning.
Under slutet av 1900-talet ökar hastighetsbegräsningar i många eurpeiska länder från 100km/h upp till 130km/h
Vad lär man sig av de här? Utvecklingen går inte alltid framåt. I fallet med Concorde, Recumbent cykel, svävare, hastighetsbegränsning så har alla fått en smäll i hastighet.
Vad man mer kan tänke på att hastighet inte alltid kommer smärtfritt. I många fall kommer nya hastighets boaster i form av ny teknik. I många fall kämpar den gammla tekniken för att hänga med, i nästan samtliga fall förlorar den. I fall med elektriska tåg, recumbent, bilar så var motståndet massivt, så massivt för recumbent att de helt enkelt förbjöds! För andra så som svävare och Comcorde var de krass ekonomi som satte stopp. i Fallet för svävarna så kom annan teknik och hjäpte upp hastigheten till nära nog samma nivå som tidigare.
Nu ser vi tydlgit en ny kamp. Kampen mellan Maglev och spårbunda tåg. Likheterna är stora med övergången från ånga eller från hästar eller t.o.m recumbent. Argumenten är alltid de samma. Det är dyrt och farligt. Men i sjäva verket är de nästan alltid fel.
Orsaken att nya tekniker anses som dyra och farliga är ofta att de kommer med nya kostnader och nya faror, faror och kostander man inte är vana vid. Att många gammla kostnader och faror försvinner tänker man ofta inte på, då man redan är van vid dessa. De traditionella tänkandet har aldrig vunnit, i fallet med recumbent cykel lyckades utvecklingen fördröjas i 60år med bara nackdelar som påföjd.
Ska vi låta reptilhjärnan hålla utvecklingen tillbaka igen, eller kan man låta den släppas fram?
Omröstning och ego
I informationen står det att bloggen inte handlar om mig. Ska dock göra ett undantag idag, dock har jag en poäng.
Långt upp till höger finns det alltid en omröstning, och de kommer så att fortsätta göra även när den här går ut.
Den här månadens omröstning handlar om vad jag ska skriva om. Orsaken att jag valt följande områden är på grund av vem jag är och vad jag har gjort tidigare. Jag har främst gått två ingenjörsutbildningar, en som elektronikingenjör och en som byggingenjör. Jag har även varit arbetslös under en längre tid. Jag har även läst extra kurser i energi och kommunikation.
Som elektronikingenjör och energikurser så blir energi en central roll. Därför något jag skriver om.
Som byggingenjör blir boende en central roll. Därför något jag skriver om
Som kombinerad elektronik och byggingenjör med inriktning på energi och komunikation, blir transport en central roll, därför något jag skriver som.
Som tidigare arbetslös, blond, normal, välvårdad, välspråkig dubbelingenjör, så undrar man hur skjutton man kan vara arbetslös när media hävdar att industrin skriker efter folk. Därför skriver jag om politik.
Som bloggare är alltid Bella en central figur, därför blonda bella.
Om du vill påverka bloggen kan du rösta, om du inte bryr dig, låt bli. Du kan välja allt från 1 till 6 alternativ att rösta för. Valfrihet är fullständig (bland alternativen). Rösta nu!
Långt upp till höger finns det alltid en omröstning, och de kommer så att fortsätta göra även när den här går ut.
Den här månadens omröstning handlar om vad jag ska skriva om. Orsaken att jag valt följande områden är på grund av vem jag är och vad jag har gjort tidigare. Jag har främst gått två ingenjörsutbildningar, en som elektronikingenjör och en som byggingenjör. Jag har även varit arbetslös under en längre tid. Jag har även läst extra kurser i energi och kommunikation.
Som elektronikingenjör och energikurser så blir energi en central roll. Därför något jag skriver om.
Som byggingenjör blir boende en central roll. Därför något jag skriver om
Som kombinerad elektronik och byggingenjör med inriktning på energi och komunikation, blir transport en central roll, därför något jag skriver som.
Som tidigare arbetslös, blond, normal, välvårdad, välspråkig dubbelingenjör, så undrar man hur skjutton man kan vara arbetslös när media hävdar att industrin skriker efter folk. Därför skriver jag om politik.
Som bloggare är alltid Bella en central figur, därför blonda bella.
Om du vill påverka bloggen kan du rösta, om du inte bryr dig, låt bli. Du kan välja allt från 1 till 6 alternativ att rösta för. Valfrihet är fullständig (bland alternativen). Rösta nu!
söndag 1 mars 2009
Tvättmasnkin år 1100
Det är svårt att säga när tvättmaskinen uppfanns, men de var först på början av 1900-talet med intåget av elektricitet som tvättmaskinen börja bli vanlig.
Men hur tidigt kunde man göra en automatisk tvättmaskin, eller för den delen, vad som helst som på något sätt var automatisk.
De första ritningarna på automatiska maskiner återfanns redan i de stora biblioteket i Alexandra redan före år 0. Tekniken är inte en enskild teknik utan en kombination av växlar, kammar och kopplingar. Detta råkar vara allt man behöver för att bygga en tvättmaskin. Det behöver inte vara en tvättmaskin utan i princip vilken automatisk maskin som helst går att bygga.
Tekniken gick på export till rommariket, där man inte hade någon som helst användning till den, man använda slavar i stället. Tekniken arkiverades av den då högteknologiska branschen kyrkan som på den tiden hade en motsvarande funktion som patentverket har idag. Tekniken låg där i många år till några munkar på 1100-talet fick för sig att jobba. De skulle odla sina egna grönsaker, vara sjävförsörjande, lite som hippisarna på 60-talet. Problemet för munkarna var att de ville jobba, men inte för mycket. 6 timmar om dagen räckte tyckte de, realtivt till 11-12 timmar de flesta bönder jobbade. Hur löser man de problemet.
Munkarna hade tillgång till de gamla ritningarna, satte de genast i arbete och automatsierade allt de hade möjlighet till. Även om de inte byggde en tvättmaskin de först ade gjorde, så blev livet betydligt enklare än att göra allt sjäv. Tekniken de använde, kamtekniken, en teknik som återfanns i nästan alla automatiska maskiner fram till 1970-talet.
Vad många kanske känner igen dem från är från speldosor som ofta återfinns i disney filmer som utspelar sig på 1400-1600-talet. Men faktum är att gruvdriften börja använda tekniken redan på 1200-talet. Dessa anläggningar va gorda i trä, därför mycket stora. Men automatiken i sig gjorde metallbilligare, vilket senare gorde möjligt att göra tekniken mycket mindre, t.ex. speldosor på 1500-talet.
Om du råkar ha en gammal tvätmaskin från 1970-talet, eller kanske t.o.m början av 1980-talet så kan man fortfarande se något som liknar en speldosa i den. Om man lysnar riktigt noga när den startas, kan man tydligt höra ett "klick klick klick" när armarna passerar kammarna.
Våra bilmotorer är de sista stället denna tekniken återfinns, vad som kallas kamaxlarna. Kamaxlarna är den biten av motorn som gör att motorn fungerar automatiskt. Tänk vilken lång väg tekniken har vandrat.
För mer inspiration kan jag rekomendera BBC dokumentärserien "Conections" som gav mig inspiration till den här artiklen. Mycket av de som jag skriver här berättar de om i serien.
Men hur tidigt kunde man göra en automatisk tvättmaskin, eller för den delen, vad som helst som på något sätt var automatisk.
De första ritningarna på automatiska maskiner återfanns redan i de stora biblioteket i Alexandra redan före år 0. Tekniken är inte en enskild teknik utan en kombination av växlar, kammar och kopplingar. Detta råkar vara allt man behöver för att bygga en tvättmaskin. Det behöver inte vara en tvättmaskin utan i princip vilken automatisk maskin som helst går att bygga.
Tekniken gick på export till rommariket, där man inte hade någon som helst användning till den, man använda slavar i stället. Tekniken arkiverades av den då högteknologiska branschen kyrkan som på den tiden hade en motsvarande funktion som patentverket har idag. Tekniken låg där i många år till några munkar på 1100-talet fick för sig att jobba. De skulle odla sina egna grönsaker, vara sjävförsörjande, lite som hippisarna på 60-talet. Problemet för munkarna var att de ville jobba, men inte för mycket. 6 timmar om dagen räckte tyckte de, realtivt till 11-12 timmar de flesta bönder jobbade. Hur löser man de problemet.
Munkarna hade tillgång till de gamla ritningarna, satte de genast i arbete och automatsierade allt de hade möjlighet till. Även om de inte byggde en tvättmaskin de först ade gjorde, så blev livet betydligt enklare än att göra allt sjäv. Tekniken de använde, kamtekniken, en teknik som återfanns i nästan alla automatiska maskiner fram till 1970-talet.
Vad många kanske känner igen dem från är från speldosor som ofta återfinns i disney filmer som utspelar sig på 1400-1600-talet. Men faktum är att gruvdriften börja använda tekniken redan på 1200-talet. Dessa anläggningar va gorda i trä, därför mycket stora. Men automatiken i sig gjorde metallbilligare, vilket senare gorde möjligt att göra tekniken mycket mindre, t.ex. speldosor på 1500-talet.
Om du råkar ha en gammal tvätmaskin från 1970-talet, eller kanske t.o.m början av 1980-talet så kan man fortfarande se något som liknar en speldosa i den. Om man lysnar riktigt noga när den startas, kan man tydligt höra ett "klick klick klick" när armarna passerar kammarna.
Våra bilmotorer är de sista stället denna tekniken återfinns, vad som kallas kamaxlarna. Kamaxlarna är den biten av motorn som gör att motorn fungerar automatiskt. Tänk vilken lång väg tekniken har vandrat.
För mer inspiration kan jag rekomendera BBC dokumentärserien "Conections" som gav mig inspiration till den här artiklen. Mycket av de som jag skriver här berättar de om i serien.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)