Oljan, hur blev vi beroende - del 2

Förra avsnittet skrev jag om hur fordonen, främst bilarna blev oljeberoende. I de här avsnittet ska jag behandla hur resten av samhället blev det.

Under den som kallas den första industriella revolutionen (till skillnad från den tidiga industriila revolutionen och ännu tidigare industriella utvecklingen) mellan 1830 och 1880 var ånglok nästan uteslutande dragkraften för tåg. Djur användes även till viss utsträckning för att dra kortare tåg framförallt vid växling.
Fram till 1880 var djur och ånga nästan totalt dominerande. Många ser idag ånglok som uteslutande koldrivna. Men exempelvis de klassiska loket 4-4-0 American var primärt byggt för att drivas av ved, vad vi idag kallar biobränsle.
Men kombinationen av Explosionsmotor, ångturbin och och elektriska motorer döda de gamla ångmaskinerna nästan fullständigt på några få år. Framförallt de stationära ångmaskinerna dog fullständigt till förmån för något av de andra tre.

För stationärt bruk var de relativt enkelt. Ångturbiner, elektriska motorer och explosionsmotorer hade alla för och nackdelar som kunde genom att välja rätt motor för rätt ställe.
För loken var de hela dock inte så enkelt. Elmotorer gav snabb respons och högt vridmoment precis som ångmaskiner. Ångturbinerna kunde använda samma panna och samma bränsle som ångmaskinerna. Explosionsmotorerna erbjöd snabb respons och enkel bränslehantering. Men alla hade sina nackdelar, elmotorerna behövde sladd, ångturbinerna var långsamma och explosionsmotorerna hade patetiskt lågt vridmoment.

Problemet löstes emellertid senare genom att använda alla tre. Ångturbinen genera el till ett kraftnät som elmotor var ansluten till, på de sträckor där elnätet ännu ej var klart kompletterade man med en explosionsmotor som drev en generator som i sin tur drev elmotorn.

På olika håll i världen löste man problemet på olika sätt. Malmgruvan i Kiruna var en föregångare. Man behövda transportera otroligt stora mängder malm över ett berg där mycket energi behövdes. Man hade inte tillgång till kol, och skogen växte helt enkelt inte tillräckligt fort för att försörja tågen med ved.
Under tiden drevs stora delar av Sveriges då väldigt lilla elnät med primärt koleldade ångmaskiner och ångturbiner. Elnäten var dessutom i stor utsträckning lokala. Att ansluta sig dessa elnät var helt enkelt inget alternativ. Dessutom kosta importen av kol Sverige dyrt.

Man byggde då ett vattenkraftverk specifikt för att försörja malmbanan med elkraft. Detta var faktiskt ett av de första ställena i världen där vattenkraft användes i så stor skala.

Anden i flaskan var åter igen öppnad. Den här gången kunde man utnytja varenda liten fors i varenda liten älv till fulla. Fysiska avstånd spelade helt plötsligt ingen roll. Att omvandla vattenkraft till mekanik var inget nytt, ej heller att omvandla mekanisk energi till el. Men att göra de på de sättet gav enorm potensial.

Helt plötsligt blev bränslet gratis och när dammarna väl var byggda producerade de elkraft nästan helt utan underhåll. Elkraften sjönk till bara runt 1/10 på bara ett par år. Helt plötsligt skulle alla ha el hemma.

Efterhand som behovet öka byggdes allt fler älvar ut. Dessutom fick hemmen tillgång till radio, telefon samtidigt som priset på resor reducerades ytterligare. Efter hand ersattes fotogenlampor till elektriska och när elen blev riktigt billig börja man t.o.m värma hemmen med el.

I USA fans de under perioden en enorm tillgång på otämjda älvar. En av dessa flöt igenom Klippigabergen. Under perioden hade befolkningen blivit allt rikare, och områden var populärt bland folk som gjorde då nyuppfunna fenomenet fritid. Vad vi idag kallar rekreations områden. När förslaget kom att dämma upp älven blev de närmast uppror, detta var starten till vad vi idag kallar miljörörelsen.

Ironiskt nog var det ett vattenkraft som gjorde så att folk fick nog. Innan dess hade folk tvingas vandra genom hästskit på gatorna, dött av smogg från kolkraftverk och fått hela skogar skövlade. Men de var vattenkraften som tillslut få nog.

Vad som är ironiskt är att vad vi idag anser vara rena krafttyper så som vattenkraft och biokraft var de som hade störst miljöproblem en gång i tiden. Varje gång man har kommer på något nytt, så är de först en lösning på ett tidigare miljöproblem, till de nya är de som skapar miljöproblemen.

Historien slutar inte här. Fortfarande in på 1930 och 1940 talet kommer man på nya sätt att producera energi.

När man börja experimentera med halvledare på 30-talet så märkte man fort att dessa gav ljus ifrån sig. Om man trimma in färgen på ljuset att vara de samma som för solen kunde man i stället omvandla ljuset till elkraft. Faktum är att man redan tidigare använde solen för att göra elkraft, blandanat i Egypten med hjälp av solugnar och ångmaskiner, men med den här metoden kunde man omvandla det direkt. Det tog ända fram till 1950-talet innan de första praktiska användningsområdena kom, i skatteliter behöver man elkraft men man har inte tillgång till något annat än solen. Under 1970-talet blev halvledare vanligare och priset på kisel minskade drastiskt, samtidigt blev man bättre på att trimma in solcellerna. Priset för solcells el minskade under denna perioden med över 100 gånger, trots det var solceller fortfarande väldigt mycket dyrare än alla andra sätt att genera elkraft.

Man insåg redan i början av 1900-talet att det fanns mycket energi att utvinna ur materia. Man forskade på detta under många års tid. Först på 1930-talet lyckades man praktiskt bevisa att teorin och verkligheten stämde. Under 40-talet lyckades man tillämpa tekniken i form av atombomber. Tekniken var knepig att tämja. Under 1950-talet pågick en massiv forskning för att kunna använda tekniken för att tillverka elkraft från kärnkraft. En av orsakerna att tekniken pressades hårt var att allt fler dog av smogg under 1950-talet. De varmare klimatet och den högre konsumtionen av kol gjorde smogg vanligare, allt fler dog. Under en enda sommar på 50-talet dog över 10 000personer bara i London på grund av smogg. Det förbruakdes faktiskt mer kol till ångmaskiner (ång turbiner) på 1950-talet i Storbritanien än på toppen av industriella revolutionen 1880-talet.
På 1950-talet var radioaktivitet ganska nylig upptäckt. Även konceptet med röntken och strålning av canser gjorde att man vid tidpunkten hade en ganska positiv bild av strålning och inte innsåg riskerna. Detta resultera i att de tidiga kraftverken var mycket osäkra. Faktum är att många av de tidigare körde med fullstänidgt öppen härd där härden låg bar i fria naturen.
Efter att varit mycket oförsiktig kombinerat med en hel del militära olyckor fick kärnkraften tidigt dåligt rykte. Faktum är att betydlgit många fler dog av ångmaskiner i början av industriella revolutionen, men under den perioden var de just inte så många som brydde sig. Med TV och Radio spred sig snabbt rykten om möjliga lekage vid kärnkraftverk.

När oljekrisen kom på 1970-talet så vakna världen upp till att olja inte var en oändlig resurs. Olja ansågs fortfarande 1970 vara ett mycket rent bränsle, betydligt renare än exempelvis kol som på grund av smoggen vid detta tillfälle fått dåligt rykte.

Det är som att säga till en alkolist att den har alkohol problem. Det finns inget problem förän personen försöker sluta dricka. På samma sätt blev de helt plötsligt pinsamt uppenbart att hela världen var beroende av olja. Man börja då forska på andra sätt att producera främst elkraft.

Miljöorganisationerna som tidigt nästan fullständigt stoppat allt utbygge av vattenkraft hoppade nu på Kärnkraft, Kärnkraft skulle stoppas till varje pris.

Något så banalt som ett argument tyckte man inte att man behövde. Nej här är de skräckpropaganda som gäller. Alla vet att kärnkraft och kärnvapen har något med varandra att göra, så koplingen gjordes. Man struntade helt i att kärnkraften inte nytjas på samma sätt och atombomber helt enkelt inte kan skapas av kärnkraftverk. En sol valdes som logga för kärnkrafts motståndet. I solen födess även allternativet.

Notera att på 1970-talet när detta pågick annsågs fortfarande inte olja vara ett miljöproblem, utan snarare bara ett säkerhetsproblem.

Sol, vind och vatten skulle lösa problemet med energi. Vid detta laget hade miljöorganisationerna slagit knut på sig sjäva. Det som de skapades för att motverka var nu deras främsta verktyg. Vattenkraft mot kärnkraft. Varför de var emot kärnkraft är de fortfarande ingen som har någon aning om.

Genast börja man exprimentera med vindkraft. Vindkraften var dyra, något man räknade med att lösa senare. Att vindkraften inte gav kraft när man behövde det var något man helt glömde bort. Efter ett par års exprimenterande på 70 och 80-talet innsåg man att det helt enkelt blev för dyrt.

Man satte efter solkraft i stället. Solceller var fortfarande vid denna tidpumkt för dyra för att köras komersielt. Solungnar, eller CSP var tekniken man valde i stället. Denna tekniken som först visat sig lovande var senare en besvikelse, de gav helt enkelt för lite kraft för att vara i närheten av lönsamt, ens med de under 80-talet mycket snabbt stigande energipriserna.

Olja var fortfarande inte annsett som ett miljöproblem, så man glömde för en stund bort sol och vatten och gick helt sonika över att ersätta kärnkraft med Olja och även till viss del kol. Det som tidigare var en restprodukt, naturgas, börjades även använda på bredare front.

På 1990-talet fick man åter igen smogg problem, men den här gången i califonen och den här gången av bilar som drevs på oljebaserad bensin och diesel. Faktum är att smoggen inte skapades av CO2 utan snarare av partiklar och orenheter, något som man helt struntade i. Åter igen skulle Oljan ersättas, den här gången valde man elbilar. Projketet visade sig dock misslyckas totalt. Så man löste smoggproblemet genom att sätta katalysatorer på bilarna.

Oljan skulle räcka i 30-år sa man 1970. Nu hade det gått 30år, och oljan skulle sonika vara slut. Detta visade sig dock inte vara sant, en ny undersökning gjordes och konstaterade att oljan fortfarande räcker i 30år.

Något nytt argument behövdes. Oljan påverkade klimatet. Något sådant var dock aldrig sant, men genom att lura divs media att så var fallet lyckades man äter igen skapa hets. Den här gången lyckades man skapa ett argument emot både kol och olja samtidigt. Att även naturgas var fosilt var dock något man helt ignoerade.

Att kärnkraft helt saknar fosilbränsle var ett problem för argumentet. Detta löste man dock snabbt genom att hitta på falska siffror på att kärnkraft vist släpper ut CO2. Att sifforna inte gick ihop i en ekonomisk verklighet var inget som störde siffer makarna.

Vid denna tidpunkt är vi framme i dags datum.... Faktum är att i princip har inget ändrats sedan 1880-talet. Vi driver fortfarande kraftverken på primärt vatten, kol och olja. Kärnkraft är förvisso en stor bidragande krafttyp, men bara 20% på världsmarkands basis.

De 3 krafttyperna som miljön först skulle räddas ifrån har klimatfanatikerna genom att utmanuverar sig sjäv lyckas måla in sig i ett hörn med.

Lägg ner klimattramset och sattsa på kärnkraft, punkt slut.

Spanien

Nu har jag kommit till Sverige igen efter att varit i Spanien en vecka.
Spanien är högst aktuellt när de gäller elkraft då Spanien är de landet som har absolut högst sponsring av Vind och solkraft anläggningar samt har störst andel Solkraft av alla länder i världen.

En vanlig kommentar om solkraft är att man naturligtvis ska lägga den i öknen. Delar av Spanien, exempelvis Gran Canaria där vi var. Många som läser detta har säkert varit på Gran Canaria och konstaterat att de är ganska varmt där. Faktum är att Gran Canaria ligger på samma breddgrad som centrala Sahara. Sanddynorna på bilden är faktiskt sand som blåst över från Sahara till Gran Canaria där det bildat ett litet Sahara i minjatyr.
Missta er inte på minjatyr biten, öknen är fortfarande realtivt stor och dödlig, på bilden var de nästan 40 grader varmt och sol.

Här finns en solkraft anläggning på ett tak. Öknen på förra bilden finns uppe till vänster på den här bilden. Solpanelerna på bilden är överhöjda. De ligger flackare (mindre vinkel) än bredgraden på positionen. Detta beror troligen på att man helt enkelt vill ha maximal kraft leverad under ett år. Man får helt enkelt fler skuggfria timmar på sommaren.
Vad man med kan se tydligt under bilden är att trots molnfrihet just för ögonblicket är solen realtivt difus samt att de finns en hel del moln på horisonten. Öken innebär tvärt emot vad många tror, inte avbruten molnfrihet och skarp sol. Faktum är att den höga teperaturen tvärt om gör solen difus.
Orsaken att de finns gott om solkraft har inget med klimatmässiga fördelar att göra, utan snarare enorma mängder bidrag. I Spanien får man 4kr/kwh i bidrag för leverad kraft dessutom är elpriset mycket högt, över 1kr/kwh. På Gran Canaria är de trolgen ännu högre.

Då elpriset är högt på Gran Canaria och så även bidrag för alternativ el så är vindkraft realtivt lönsamt. Vindkraftverken på bilden är betydligt mindre än ett normalt "svenskt" vindkraftverk. De står relativt optimalt i en sluttning, därför är de byggda väldigt lågt. Vinden pressas upp för berget och vindstyrkan är därför högst närmast marken. På vissa ställen är rotorbladen endast ett par meter från marken. Detta är närmast optimalt för vindkraftverk då ju större man bygger dem, ju mindre energi får man per mängd material. På detta viset går det att bygga dem mycket små och låga och fortfarande få hög energi.
Gran Canaria är mycket litet till ytan, men trots de skiljer vädret radikalt mellan nord och sydsidan. Detta beror på att på mitten av ön finns det ett berg som är 2000meter högt, tillräckligt högt för att skapa två seperata väderzoner. Ytterligare fördelar har ön av att den har en ganska jämn mix tung industri och turistindustri. Belastningen på elnätet är relativt jämn dygnet runt. Turisterna håller på och festa fram till 3-4 på natten, vid 5-6tiden på morgonen börja de tidigaste industrierna sätta igång. Att transportera energin från ena sidan till den andra är inget problem, de är helt enkelt inte så långt.

Lönsamhet kan ofta få folk att tumma på reglerna. Det är varken en illusion eller ett fototrick. Vindkraftverket på bilden står verkligen emellan 2 byggnader. Det är mindre än 5 meter från tornet till vardera byggnad på vardera sida. Någon som minns vad som hände i Danmark, om inte, här kommer en påminnelse.

Filmen stulen från YouTube.
Någon som kan tänka sig samma sak inträffa i spanien med de motsvarande vindkraftverket, vingarna och tornet slår rakt igenom taket på köpcentret som nästan är rakt under.

På Gran Canaria är en realtivt stor mängd "förnyelsebar" kraft. Faktum är att större del är förnyeslebar kraft på Gran Canaria än vad som anses vara teoretiskt möjligt i sverige. Detta beror principelt på 3 saker.
1: Energibelastningen är jämnare.
2: De geografiska förhålandena ger både jämn belastnng (inga kalla vintrar eller överdrivet varma sommrar) och jämn krafttillförsel (ligger mitt i havet)
3: All övrig kraft är reservkraft. Gran Canaria drivs primärt av ett enormt oljekraftverk. All energi som inte kommer från vind eller sol kommer från olja. Detta beror helt enkelt på att ön är för torr och för liten för vattenkraft och att kärnkraft inte existerar.
Bilden ovan visar detta oljekraftverk. På Gran Canaria är ca 25-30% sol eller vindkraft, medan övriga 70-75% är Oljekraft. I sverige är ca 1% sol eller vindkraft, medan runt 10% är kol, olja eller gas (Beroende på lite hur man räknar färvärmen).
Vad som är intressant här är att trots att Gran Canaria har nästan 30 gånger mer sol och vindkraft så förbrukar de ändå närma 10 gånger mer fosilkraft än sverige.

Orsaken till detta heter inte Vattenkraft vilket många tror. Sverige Sluta principelt bygga ut vattenkraften på 60-70-talet. Trots de förbrukar vi i sverige nästan dubbelt så mycket elkraft som då. Faktum är att nästan hela ökningen sedan 60-70-talet endast har varit kärnkraft.

En annan faktor som ofta glöms att nämnas är att ön helt saknar järnväg. Detta är av historiska orsaker. Låter kanske fånigt med järnväg på en ö som är 1/4 så stor som Skåne. Men faktum är att trafiken är fruktansvärd. Dessutom är ön mycket kuperad vilket gör att man inte kan åka i raka linjer mellan två punkter. Trafiken är mycket tung, vilket illustreras av bilden ovan. Trots att de bara bor ca 3/4miljon på ön så finns de gott om 4+4filiga motorvägar. Detta gör dessutom att statistiken slår sig lite. Vad som i Sverige förbrukas som el, förbrukas på Gran Canaria direkt som olja. Resultatet blir att den relativa mängden vind/sol är ännu mindre än vad den verkar vara.
Detta bidrar dessutom till lokalmiljön på ett oväntat sätt. Smog.

Slut med de tråkiga, på semestern ska man ha kul med!

I Spanien är burgarna så färska så att kossorna går runt och betar mellan osten och den oskördade veten.


Någon som undrat hur en kackerlacka ser ut på närma håll.... så titta här, den var iaf inte i hotellrummet den här gången.


Någon som har undrat över varför Sverige trots idiotiskt politiskt styre i 50 år fortfarande är bland de 25 rikaste länderna i världen. Det beror helt enkelt på att jobbar när de ska jobba, medan i många andra länder (exempelvis Spanien) hälften tittar på. På bilden. 1 arbetsledare , 1 som jobbar, och 3 som tittar på. Detta pågick under ca 20 minuters tid. De två personerna bakom vagnen gjorde under hela tiden absolut inte något alls.


Svenskar är *host* inte direkt perfekta heller. Vad är den gul/svarta linjen bra till? Om någon undrar, man ska stå BAKOM DEN! Som de sa vid imigrationsmyndigheten i USA när en svensk ställde sin fot halvägs över linjen på traditionellt svenskt sätt.
(med M16 i högsta hug och skrikande) "Get behind the Yellow line NOOOOOOW!"

Var allt för denna gången. Fortsättningen på olje historien kommer innom kort.

Oljan, hur blev vi beroende - del 1

När börjar historien? på 70-talet under oljekrisen? på 30-talet med Rockefeller? Nej, den här historian börjar före 10 000 BC, exakt när är de ingen som vet.

Ah.. självklart, olja eldar man så även med trä. Någon gång för världigt längesedan var de någon som kom på att man kunde tämja elden och få värme, när och var man ville. Precis som med olja.

Runt år 10 000BC insåg människan att man kan tämja djur, detta gjorde inte bara att man kunde äta kött utan även att använda djur som dragdjur för att göra mekaniskt arbete. Mekaniskt arbete representeras uppe på ikonraden här som ett kugghjul. Vad detta har med olja att göra är två. Dels vägen dit, och dels något annat som de kommer att ta många bilder att komma till.

För ca 5000år sedan växte odlingarna. Man behövde mycket mat för att förse djuren med mat. Det hela blev dock ett problem. Man behövde djuren för att genera kraften till maten som man använde till djuren, ett bättre system behövdes. Genom att använda ett segel på en ram kunde man pumpa vatten. Omedvetet hade man uppfunnit två saker samtidigt. Ett vindkraftverk (som representeras av ett modernt vindkraftverk på ikon raden) och en vatten pump (representeras av ett kugghjul och vatten).
Det tog inte många år fören maskinen gick sönder och man oavsiktligt skapade ett vattenkraftverk. Detta var ett mycket större genombrott än vad man då viset. Att använda vatten för att skapa mekanisk energi var vid tillfället meningslöst eftersom de enda de använde mekaniska energin till var att pumpa vatten. Men vad de uppfunnit var de första reversibla energikällan. Resultatet av detta kommer att bli avgörande senare.

Efterhand som civilisationen tog fart så behövdes allt mer stenar för att bygga hus, vägar och kanaler. Riktiga stenar var svåra att få tag på så man gjorde egna av lera som man torkade. Att torka de med hjälp av eld var effektivt, men tillgången på ved hade minskat kraftigt så man lyckades ta hjälp av solen i stället genom att bygga upp stenarna på så sätt att solen värmde dem maximalt. Man hade skapat världens första solugn. Detta var inte lika effektivt som att elda, men otroligt billigt. Stenarna blev sköra och dåliga, men det brydde man sig inte om, för de va billiga. Vad man har konstruerat är den första sol till värme cykeln. Den representeras av en sol och en eld.

Åren gick och det egyptiska imperiet som tidigare varit störst blev efter ett tag en koloni i ett ännu större imperium. Teknologin spridde sig snabbt under denna perioden, men den utvecklades inte till så hög utsträckning. Värme, vatten, mat och djur var de det man behövde och vid tidpunkten så fanns det närmast oändliga skogar, oändliga vattendrag, klimatet var gynnsamt och maten växte bra.

Utvecklingen stannade inte, och inte befolkningstillväxten heller. Under perioden börja man använda glas, metaller. Bättre metaller gjorde att man kunde hugga fler träd snabbare, gräva djupare gruvor, större fält.

För de djupare gruvorna visade sig den gammal klassiska vattenpumpen inte vara tillräckligt effektiv för. Så man utveckla en vakuum pump i stället. Vakuum representeras i menyraden som en rund tryckbehållare. Denna relativt minimala upptäckt i mitten av medeltiden visa sig vara starten på den industriella revolutionen. Många tror att den industriella revolutionen började i Storbritannien på 1700-talet. Detta är långt från sanningen. Faktum är att den första vakuum pumpen är en absolut nyckel till all framtida utveckling.

När gruvorna blev djupare och effektivare börja man använda vattenkraft på allvar. Vattenkraften pumpa upp vattnet, vattenkraften lyfte upp malmen och vattenkraften bearbetade malmen. Sedan tog elden över för att bearbeta malmen till metaller.

Man börja använda mer av skogarna, med av vattenkraften och mer av fälten. Samtidigt möjliggjorde metallerna att man kunde bygga större skepp och använda ännu mer skog. Samtidigt blev levnadsstandarden bättre. Glaset blev bättre, och nu kunde man använda glas som fönsterrutor, detta krävde massiva mängder ved för att värma ungarna.

När man börja använda trä allt mer för att bygga hus och skepp så började de tidigare oändliga skogarna bli helt skövlade. Den här miljöförstöringen behövde stoppas, fort.

På bara ett sekel stora delar av Europas skogar förvandlats från att vara ogenomträngliga till kalhuggna, med hjälp av kolet så växer Europas skogar upp ännu fortare igen. Miraklet här räddat skogarna.

I Storbritannien har man dock ett problem. Medan man i Tyskland och Frankrike bygger gruvorna på bergsluttningar och kan utnyttja vattenkraft så finns inte samma möjlighet i Storbritannien. Storbritannien är dessutom de landet som har störst brist på ved och är i störst behov av kol.

När man efterforskade lite på vakuum upptäckte man att när man kokade vatten och sen lät de svalna, så bildades de vakuum. Då man redan visste att vakuum pumparna kan användas baklänges så så använda man helt enkelt en pump mot en annan. Man kokar vattnet med eld, skickar in de i pumpen, sedan kondenserar vattnet och suger upp pumpen som i sin tur drar upp vattnet. Detta var den första ångmaskinen. Tvärt om vad man kan tro, drevs inte den första, eller någon av de tidiga ångmaskinerna alls, på övertryck, utan på vakuum.

Pumparna av denna typen var tyvärr väldigt dåliga. När man kom djupare och djupare så börja gruvångmaskinen att dra mer och mer kol. Man behövde en bättre lösning. Historian blir här lite knölig.

Många tror att merparten av industriella revolutionen skedde i Storbritannien. Mer från sanningen än så kan man inte komma. Faktum är att Sverige på 1600-talet, dvs innan ångmaskinerna ens va uppfunna, låg långt framför Storbritannien i mekanisering.

Historien delar efter vakuum pumpen upp sig i 3 delar. De tre delarna börjar i öst fortsätter i väst, nord och syd Europa och samlas slutligen åter i Centraleuropa. Detta är en av anledningarna att utvecklingen går mycket fortare i Europa under industriella revolutionen än i övriga världen.

Historien med vakuum pumpen börjar ursprungligen någon stans i Östeuropa, troligen i närheten av det som nu är Tjeckien. Detta skapar ett problem i Storbritannien som ångmaskinen löser. Men i Tjeckien har man ett annat problem. Vakuum pumparna kan inte lyfta vattnet mer än 10 meter. Vid detta tillfälle börjar gruvorna bli ca 25-30m djupa, man behöver ha många vakuum pumpar och det fungerar dåligt.

Vid detta tillfälle så håller fortfarande prästerna på med vetenskap, man skickar problemet till vatikanen, när Påven får höra talas om de blir han tokig, varvid de skickar problemet vidare till Frankrike i hemlighet. Problemet löses genom att helt enkelt reversera pumpen.

Man har skapat den första övertrycks pumpen. Denna pump kan pumpa vatten hur högt som helst, men generar flera andra oväntade lösningar.

Under tiden som man var förbryllad med vakuum och varför vattnet inte ville sugas upp mer än 10 meter så experimenterade man med glas rör delvis fyllda med vakuum delvis fyllda med kvicksilver. Man upptäckte att dessa av någon underlig anledning lös om man drog handen över röret.

Av ren nyfikenhet undersökte flera akademiker de här närmare. Både i USA, Italien, Tyskland och Storbritannien samtidigt.

Från höger:
Voltas stapel, Farydays motor, Italiens statisk urladdningsmaskin, tysk statistelektricitetsgenerator.
Detta var revolutionerande. Inte bara för att man kom på många saker samtidigt, utan för att detta var en strikt akademisk forskning. Man hade ingen som helst nytta av elektriciteten, man visste inte ens vad de var, ändå forska man på det. Inom loppen av ett par få år kom man på sätt att tillverka el från kemi, kemi från el, mekanisk energi från el, el från mekanisk energi, samt värme (och därmed ljus) från el. Detta var lika mycket som alla sätt att kontrollera energin som människan hade kommit på fram till de slutet på det Egyptiska imperiet. Kemisk energi får här representera Voltas stapel, samt elektrisk energi representeras av en blixt.

Man hade öppnat pandors ask. Elektriciteten var bara en liten bi del. Den verkliga påhittet var att man kunde forska fram nya produkter. Något som präster hade ägnat sig lite obskyrt åt, var nu stora affärer. Pengar strömma in till forskning som aldrig förr. När pengarna kommer in så finns de inte längre något stopp.

Någon gång i början av 1700-talet (vilket vi nu är framme vid) ändras synsättet på utveckling fullständigt. Inte längre gör man något för att man måste, utan man gör något för att man kan, senare kom man t.o.m att göra saker för så enkla och paradoxala orsaker som att det var svårt.

Beslutet av påven att förbjuda forskning på vakuum skulle ändra historien en gång för alla. Påven hade beslutet flera att förbjuda forskning, men den här gången handla det om stora summor pengar, ännu mer än vad den då mäktiga Vatikanen kunde stoppa. Revolutionen var runt hörnet.

Detta var maskinen som satte fart på industriella revolutionen. Medan den tidigare ångmaskinen som Newcomen konstruerade så hade den som Watt konstruerade en stor förbättring, ångan blev till vatten (kondenserade) utanför cylindern i stället för i cylindern. Detta öka verkningsgraden något enormt. En annan fördel var att man nu kunde använda båda sidor av cylindern och på så sätt dubbla effekten. Dessutom kunde man med denna ångmaskin köra med övertryck, detta ökade effekten ytterligare, dessutom blev verkningsgraden bättre.

Nu kunde man pumpa ut vatten ur gruvorna och fortfarande ha kol kvar att sälja, ångmaskinen blev en enorm framgång. Men Watt som hade avgörande patent (bl.a. på kondensatorn) höll stenhårt i markaden och förbjöd använing av ångmaskinen till något annat än stationära maskiner. Detta skulle så förbli till Watt dog 1819. Troligen så bromsa Watt egenhändigt upp hela industriella revolutionen i 40år!

Det hindra inte andra från att komma på smarta lösningar. Någon kommer på att om man stänger in eld så bildas de gengas. Denna gas kan sedan fraktas genom rör för att driva en ångmaskin, lampa eller vad som helst som behöver värme genom ett enkelt vred. Samtlidigt börjar man utnytja möjligheten att omvandla mekanisk energi till tryck och tryck till mekanisk energi. Med hjälp av dessa två lösningar kan man nu göra belysning och motorer som fungerar med hjälp av små kranar. På dyra varuhus kan man nu börja med hissar och belysning. Denna något bakvända produkt är faktiskt den sista nyckeln i pusslet med vad vi idag kallar förbränningsmotorn. Under en ganska kort tid byggs det nu upp gasnät i de större städerna

1700-talet blev till 1800-talet. Watt dog och järnvägarna fullständigt exploderade några år efteråt. Ångmaskinerna spred sig som en löpeld över hela värden. När ångmaskinerna fanns i princip överallt blev det väldigt uppenbart att de hade vissa nackdelar. Bland annat tog det väldigt lång tid att starta dem.

Alla pusselbitarna hade funnits på plats ända sedan 1780, men först 82 år senare, 1862 var det en tysk vid namn Otto som kombinera ihop dem på ett sätt som gav en snabbstartad, effektiv och välfungerande motor.

Hur den fungerar:
För att göra hela motorn enkel använde Otto gasnätet som vid tidpunkten var sprid runt om i Europa för att ge belysning i städerna. Gasen omvandlas i gasverket från kol eller ved till värme, värmen omvandlas då till gasformigt bränsle. Gasen skickas in direkt i motorn och sedan stänger av den med ventiler på samma sätt som en ångmaskin. Här kommer den stora skillnaden. Man tänder här eld på gasen vilket gör att ett våldsamt tryck uppstår som expanderar cylindern och generar mekanisk energi. Detta förlopp kan upprepas gång på gång i mycket hög hastighet. Man har skapat den första förbränningsmotorn, en så kallad otto motor.
Det intressanta här är att de första motorerna inte drevs på olja, eller bensin som de gör nu, utan snarare på gengas. Detta gjorde att motorn fortfarande inte var mobil, den gick inte att använda i en bil.

Samtidigt var de fler som börja inse ångmaskinens begränsningar. Edison i USA planerade ett system med ångmaskiner som drev elektriska generatorer för att ersätta både gas och tryckvatten nätet. Tesla i Östra Europa håller på med ett ännu mer avancerat system.

Att omvandla elektricitet till elektricitet, verkar väll inte så revolutionerande? Redan tidigt förstod man att man kan omvandla mekanisk energi från en hastighet till en annan. För elektricitet var det lite knepigare. Man var först tvungen att använda växelström och sedan göra en transformator. Detta tog trots allt ett par tusen år att utveckla de första mekaniska systemen.
Vad man kunde göra nu var att transportera energi stora avstånd omedelbart. Detta innebar att man nu kunde använda enorma vattenfall för energi. Vattenkrafts industrin fick en nystart och formligen exploderade. Priset på energi sjönk drastiskt under denna perioden.

På skepp kunde man inte använda elkraft, de gick inte att dra förlängningssladd till dem. Man upptäckte att man kunde använda ångan flera gånger och få bättre verkningsgrad. Först 2, sedan 3 gånger, att göra 4, 5 eller 6 gånger var ohållbart. En ny lösning behövdes. Detta var ångturbinen.

Nu är de upplagt för krig. Ångmaskinerna har precis blivit bättre, de första elnäten har just byggts och förbränningsmotorn har just kommit.

Olja. Det var faktiskt inte olja i sig som var revolutionen. Oljan hade upptäckts många år tidigare. Det ansågs underlägset mot kol då de inte brann lika bra. Det som gjorde oljan möjlig att använda var dock på grund av förgasaren som uppfanns. Dieselmotorn kom ett par år senare. Faktum är att redan mycket tidigt börja man köra dieselmotorer på jordnötsolja och Otto motorer på sprit.

Vid sekelskiftet så energikriget i full gång. Det var ingen slump att Henry Ford börja masstillverka bilar nästan stamtigit som de första flygturerna. Faktum är att bröderna Wright inte var först med att flyga utan det i prakitken var en gradvis utveckling under många år.

Städerna var vid detta tillfälle rena rama kloakerna, ett katastrofalt miljöproblem i närmiljön. Man installerade stora pumpsystem för att ta ut kloakvattnet ur städerna. Det löste dock inte problemet med hästar som fortfarande var de primära transportmedelt i städerna. Förutom att de lät otroligt mycket så smutsa de ner mycket.

I de större städerna så som London löstes delar av problemet med tunnelbanor. Faktum är att tunnelbanorna byggdes i första hand för att frigöra yta på marken. De första tunnlarna var gjorda för fotgängare, sedan kom de med ånglok. Dessa visa sig dock inte vara så lämpligt. Eftersom elkraften nyligen blivig tillgänglig så kom elektriska tåg på bred front i tunnelbanorna.

De första bilarna var mycket dåliga. Bilarna med förbräningsmotorer hade en tendens att gå sönder jämt. De ångdrivna bilarna tog lång tid att starta. De eldrivna bilarna hade det värst av dem alla. Inte nog med att räckviden var kortast, det tog timmar att ladda dem och de flesta hushåll hade vid denna tiden inte ens el indraget.

Förbräningsmotorerna blev snabbt bättre, de löste mycket av driftproblemen, och de blev för sin tid realtivt driftsäkra.

Ångbilarna löste problemet med underhåll och långa uppstartstider genom att helt enkelt börja använda oljebaserade produkter till brännarna i stället för kol. Detta gjorde det dock pinsamt uppenbart att Ångdrivna bilar drog betydlgit mer bränsle de bilar som var drivna med explotionsmotor (så som Otto eller diesel motor). Efter ett tag gick även ångloken samma väg, de blev helt enkelt för dyra i drift. Det blev fort tydligt att ångdrift helt enkelt inte dög.

Elbilarna hade fortfarande ett par fördelar mot bilarna med explotions motor. Det var tystare och lättare att använda. När kriget började på alvar så kom NickelJärn batteriet som gjorde Elbilarna, snabbare, bättre och starkare. Räckviden höll sig därför jämnlikt med explotionsmotor bilarna. 1914 började första världskriget och priset på olja steg kraftigt. Det såg vid detta tillfället ut som att Elbilarna skulle vinna kriget.

Oljan behövdes för lastbilar som transporterade trupper till fronten. Att använda el i krigsområde var inte möjlig, stora delar av bilindustrin gick över till att göra materiel åt krigsmakterna. Kvalité var inte riktigt, bara kvantitet. Under perioden byggdes 1000-tals lastbilar som sög i sig all oljan på markaden. Oljepriset gick i taket.
Detta gjorde de helt plötsligt mycket lönsamt att producera olja, olje produktionen gick upp kraftigt.
1918 så slutade kriget. Ingen dera krigsmakterna, vilket i praktiken var hela den industraliserade världen vid tillfället, behövde längre sinna lastbilar. De dumpa dem på privata markaden, samtidit som konsumtionen av olja avtog och produktionen nyligen hade ökat, då sjönk även priset på olja.

Med många billiga lastbilar och billig olja blev de helt plötsligt omöjligt att sälja de realtivt dyra elbilarna. Varför köpa en dyr elbil när man kan köpa en billig lastbil. Vadå nedsmutsning? Lastbilar är mycket renare än hästar vilket man annars måste använda.

Elbilar fortsattes att säljas nästan konternuerligt fram till idag. Detroit eletric sålde sin sista elbil 1939. Ford sålde sin första elbil 1960. Sedan dess har den ena misslyckade elbilen avlöst den andra. Problemet från 1918 och frammåt har alltid varit räckvid och pris.

Del 2 kommer att handla om hur all kraftförsörjning blev beroende av olja, inte bara fordon.

Bättre själv

På NyTeknik i dag stod det om någon revolutionerande framtids bil. Blir lite trötta på aftonbladslikande rubrikerna för en bil som uppenbarligen var ett rent plagiat av en tysk budgetbil från 1940-talet.

Kan jag göra bättre sjäv?
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article532861.ece#comments
Jämför.

Tog mig 5 minuter att rita. Kom ihåg, det är inte en tävling vem som ritar snyggast.
Specikation
Krockskydd:
45cm deformations kolfiber i fronten, 35cm bak.
Längd: 3,5m
Bred: 1.2m
Vikt: 300kg (+ev batterier vid eldrift)
Sidokrockskydd: 15cm kompost kolfiber + aircurtains
Max hastighet: 120km/h
Motor effekt: Max 10kw
Bränsleförbrukning: Mindre än 0,075liter/mil alternativt 0,5kwh/mil
Förbärnignsdrivlina: 1 Cylinder dieselmotor på 350cc och 10kw
Hybriddrivlina: 1cylinder dieselmotor på 150cc 4kw samt 10kw elmotor och 1,4kwh batteri (tillför 50kg vikt) seriehybrid
Eldrivlina: 10kw elmotor 4,3kwh batteri, tillför 100kg vikt. Räckvidd max 8 mil i stadskörning eller 5mil landsvägskörning.
Registrering: Godkänd att regisserat som bil enligt EU normer.
Pris: mellan 60 till 90 kkr beroende på materialpris och arbetskostnads pris. För el och hybrid bilarna tillkommer det ett premium på 10kkr
Pris batteribyte: VRLA batterier på 5000kr för elbil och 1500kr för hybridbil.

Tog mig ca 5 minuter att utarbeta det här. Vikter, priser och prestanda är linjärregrigerade från närliggande fordon i och skalade enligt Brunells lag.

Tur eller skicklighet

Vem tjänar mest, nån som har tur eller är skicklig. Den här miniartikel skall jämföra alternativ. Jag har en bekant som på högsta allvar bränner alla sina pengar på lotter i hopp om att bli rik.

Jag gör då 3 fall.
En som sparar alla pengarna på säkraste och bästa sätt.
En som spelar alla pengarna på lotter men sparar det personen vinner.

Båda fallen börjar när de lagligt får spela vid 18 års ålder.
För experimentet väljer jag triss, av den enkla orsaken att de var vad jag hitta vinstplan till.
https://svenskaspel.se/img/pdf/Triss_ordinarie_0706.pdf

Personen förväntas köpa en lott varje gång den handlar 3 gånger i veckan, en gång i veckan slår personen till med en dubbel triss. Totalt blir det då 125kr/vecka

Båda sätter in sina hårt ihopsparade respektive ihopvunna pengar på banken och försöker få bästa ränta möjligt, räntan efter inflation är smått patetisk och inte mycekt händer.


Vad som först blir uppenbart är att slump inte är så slumpmässig som många tror. Faktum är att slump är en av de mer förutsebara fenomenen. När spelaren är 21år gammal vinner han 750kr, ett rejält tillskott, problemet är att spararen sparar ihop samma mängd på 1½ månad utan att riskera något. Samtidigt ser spararen att högen pengar växer, men räntan ger just inte speciellt mycket.

När personerna fyller 23 hamnar de i en situation där deras arbete kräver att de har en privatbil. Båda köper en lätt begagnad bättre medelklass bil, de ska köra mycket så de behöver en bra bil. Men för det behöver de ta ett lån med en betydligt högre ränta än vad de får på sina pengar på banken.

Både spararen och spelaren kommer då fort underfund med att om de i stället använder sina egna pengar till så hög utsträckning som möjligt kan de lägga undan pengar till sig själv som en "virtuell" ränta i stället för att betala ränta till bilhandlaren. Detta resulterar i att den virtuella räntan blir dubbelt så hög som den de tidigare hade på banken.


Varenda krona läggs in för att betala resten av lånet. Efter ett par års tid börjar räntan att växa snabbare än de sparade pengarna.

Vad som är tydligt är att spararen trots att han haft tråkigt tidigare, nu får en enorm nytta av pengarna. Att slippa betala lika mycket ränta på bilen gör att ganska fort blir den virtuella räntan. Vid 27års ålder börjar räntan växa snabbare än de sparade pengarna. Spelaren börjar få de allt tråkigare, han vinner ungefär lika mycket varje månad, de händer just inte så mycket alls.

Tiden går vidare och båda fyller 30. Det skaffar familj och barn och har helt plötsligt behov av ett hus. Manövern med bilen visade sig tidigare vara lyckad. Om man köper ett hus för 2miljoner och man lägger in en insatts på 100 000kr så minskar man toplån, dessa lån har ännu högre ränta än vad bilhandlaren har, dessutom isolerar de pengarna från effekten av inflation.

Husinvesteringen var verkligen en investering. I detta fallet ger de enorma ränteeffekter. Redan när spararen är 35 så har han tjänat mer pengar på räntan än på pengarna han sparat själv. Faktum är att barnen till personen kommer att flytta hemifrån så kommer att han vara miljonär på bara de 125kr/månad i dagens penningvärde (eftersom inflationen är bortnormerad på räntan).

Spelaren har även haft det bra (faktum är att jag provocerade fram detta resultatet genom att köra ca 40 livstider). Spelaren har haft en ohygglig tur och vunnit i princip lika mycket pengar som spararen har sparat. Nu är de dock intressant att trots att han vunnit lika mycket, så har spelaren betydligt mindre pengar. Detta beror på att spararen har sparat sina pengar tidigare och helt enlet fått mer ränta.

Sammarfattar allt i två enkla grafer.

Nu har jag påverkat slumpen här än aning genom att helt enkelt köra till jag fick ett lämpligt resultat, spelaren hade i de här fallet en ovanlig tur.

Hur mycket pengar man får ihop på att spela varierar faktiskt ganska mycket. De flesta spelare får inte en enda storvinst (20 000 eller högre) under hela sin livstid, däremot får de flesta ett gäng 2000 och 1000kr vinster, samt ganska många en 10 000 under sin livstid. Vad som är viktigare än hur många vinster man får är hur tidigt man får dem. Av de som får flera större vinster före 23års ålder får betydligt mer pengar i slutändan än de som får samma mängd vinster efter 30års ålder.

Här kommer i vilket fall ett bildspel på 15 helt slumpmässiga livstider.


OBS Ej klickbar OBS
Av de 15 är de faktiskt imponerande 3 stycken som trots allt får var sin riktigt stor vinst. Men ingen av dem vinner mer än vad sparare sparar ihop under sin livstid. Dock, när de sparar pengarna och får ränta på dem så generar ränta i sig, specielt för personen som får vinsten tidigt, en betydligt större mängd pengar än vad spararen får.

Vad lär man sig av de här? Dels att slumpen till stor del försvinner om man håller på tillräckligt mycket. Om man slår en tärning oändligt många gånger blir snittresultatet 3,5. Om man spelar trisslotter hela livet kommer de i 12 fal av 15 att resultera i att man kommer att ha mellan 120 och 160kr när man när man fyller 40.

Om du däremot sparar så har du 12/15 chans att kunna säga "in your face" nästa gång du träffar på någon som har spelat hela livet.

Vad mer är att jag tror att en person som vinner 20 000kr två gånger på 1 år tenderar att bränna dem ganska fort utan att innse att vinsterna har kostat personen motsvarande 50 000kr i förlorade sparpengar.

Framtida artiklar

Jag håller på att jobba med en del artiklar, det tar tid att gör artiklar genomarbetade, därför kan jag oftast bara producera 3-4 genomarbetade artiklar i veckan.

"Hur mycket kostar kraften"
En utredning som jämför olika krafttyper med varandra. Hur mycket kostar de för skattebetalarna, för elkonsumenterna och för producenterna. Kostar ett vindkraftverk ett sjukhus och 5 skolor? Blir vi friska av solkraft? Är biokraften värd exportindustrin? Får vi fler jobb av vindkraft än av kärnkraft?

"Oljan, hur blev vi beroende"
En artikel om varför oljan är den viktigaste produkten, vad var de som gjorde att oljan vann slaget mellan el och ånga för bilar i början av 1900-talet. Varför är oljan idag så vanlig i kraftindustrin. Skulle allt vara bättre om elbilarna slog direkt? Är ångbilarna framtiden? Gas, den förlorade energin?

"OffGrid boende, är de billigt?"
Ställer frågan om de är billigare att bo offgrid än ansluten till näten. Väger kostnaderna för anslutningsavgiften upp kostnaden för batterier? Är de billigare att pendla än att bo i stan? Blir man friskare av att bo "OffGrid"? Kan man bo offgrid inne i stan?

"Spanien"
Lite mer fotton från spanien. Eftersom jag ska dit så tar jag förfrågningar på specila foton fram till på torsdag. Om du vill ha dokumentation på något specielt "spanskt" så ska jag se vad jag kan göra.

"´mitt´ OffGrid hus v7"
Fler bilder på mitt OffGrid hus. Med ingående detaljer i vad som gör det till ett offgrid hus och hur OffGrid är designat in i huset, svarar på frågor så som. Hur kan ett energieffektivt hus vara stort? Behövs det en enorm tomt? Varför så många våningar, är inte höghus inneffektiva? Är det inte dyrt med runda väggar? Är de inte slösaktigt med så stora fönster? Vad kostar det, och varför?

Om de är något specielt som ni undrar över eller som jag ska skriva om så går det alltid att göra en förfrågning.

Vindkraft, simuleringar och verkligheten

En del personer har gnällt på att jag inte publicerat källor till minna grafer. Personligen ser jag detta bara som trams för att hitta på något att hoppa på när fakta inte stämmer med deras personliga åsikter.

Faktum är att denna argumentationen är omöjlig. Man kan inte ha källor till en simulering, eftersom man i en simulering gör saker som aldrig gjorts förut. Man skaffar sig helt enkelt ny rådata.

Hur vet man att simuleringen stämmer med verkligheten. Dessvärre vet man inte det, än värre kan man vara 100% säker på att den inte gör det. Poängen med simuleringar är inte att de representerar verkligheten utan snarare att de ger en fingervisning. I simuleringar så så får man helt enkelt förvänta sig lite felvärde.

Sättet man minimerar felvärdena är att man tar och stoppar in ett känt värde, t.ex. dagens värde, sedan kör man igenom simuleringen och ser om man får ut samma värde verkligheten ger. Exempelvis är varje vindkraft elkraft timme spridd med en slumptals faktor. Trots en slumpmässig spridning på 50% så stannar de slutgiltiga värdet på ca en promille i slutändan.

Så här ser en dags slututräkning ut:

Klicka ovan för större bild.

En del data så som molnighetsdata är hämtat från SMHI.se medan annan data så som solvinkel är generad i ett annat kalkylark. Att räkna ut vilken kvot av solen som träffar en solpanel rent numeriskt kräver ca 30 ekvationer, sedan behövs det 8760 rader med ekvationer för att representera alla dagar på året. Det blir en kvarts miljon ekvationer bara för att räkna ut vad solcellerna producerar. Jag behöver förvisso bara skriva de 30 första själv, sedan generar datorn de övriga.

Att skapa förändringar i vindkraften är något enklare. Jag har använt historiska data på genomsnittsproduktion respektive månad, sedan normerar jag upp produktionen så det blir korrekt mängd på årsbasis, sedan lägga på en slumptalsfaktor som simulerar spridningen, sist kontrolerar så att om jag matar i ett testvärde jag får ett verkligt mätvärde ut.

Kärnkraften är den eklaste biten, den tuffar på som vanligt. Reaktorerna stänger en och en under 6 veckors tid över sommaren för översyn och laddning. Jag upptäckte dock att tiden då reaktorerna stänger endast är optimal med dagens kraftfall. När jag ändrar kraftfallet behöver tiden för översyn ändras för att det ska bli optimalt. Jag kan inte annat än att dra slutsatsen att de som planlägger stägningen av kärnkraftreaktorer vet precis vad de gör.

Även om kärnkraften bara körs i genomsnitt 8000timmar per år, blir den faktiska effekten att de är på precis när de behövs. Netto effekten blir att trots att kärnkraften är avständ 760timmar per år så spelar det ingen roll då de råkar vara just under den perioden som man har elkraft överskott.

Vattenkraft är den knepigaste biten. Vattenkraft har nämligen dammar som har olika fyllnadsgrad. Dessutom fylls de på konternuerligt med slumpmässig variation som dessutom är sesongspåverkad. Inte nog med det effekten på verken är mycket snabbare än påfylladen av dammen. Jag har förenklat de så tillsvida att dammens fyllnadsgrad inte påverkar verkningsgraden i vattenkraftverken, vilket de gör på riktigt.

Reservkraften är den enklaste biten, den kraften som vattenkraften inte klarar av att hantera blir reservkraft.

Sedan finns de något som kallas överskottskraft, det är helt enkelt kraft som blir över. Detta representeras av en blåaktig genomskinlig del på grafen som är negativ.

Det har kommit en del kritik om att variationerna är för stor i vindkraften. Faktum är att snarare de motsatta är sant. De slumpvariationerna jag har är bara en bråkdel så stora variationerna i verkligheten.
http://www.acc.umu.se/~ingemar/pictures/effekt.jpg
Om man tittar noga så varierar inte bara produktionen mellan vinter och sommar, produktionen mellan år till år varierar med, samt produktionen mellan samma månder under olika år realtivt till årens genomsnitts produktion.

Dessa variationer beror inte på väderet utan dels på årstids variationer och dels på andra variationer. Om någon säger "har de inte varit ovanligt blåsigt sista månden", så är de troligen sant. Om de är ovanligt blåsigt under en hel månads tid så kan inte vindkraften kompesnera för det. Än värre om de är ovanligt blåsigt här under en månads tid kommer de troligen att vara det i Tyskland, Holland och Storbritanen med.

De slummässiga år till år variationerna har jag inte ens tagit med, medan vädermässiga och sesongsmässiga variationerna är med. Faktum är att de snabba brusmässiga variationerna har vattenkraften inte något som helst problem att hantera.

Bruset som syns tydligt på vindkraften återfinns inte alls ovanför vattenkraften, vattenkraften kompenserar helt enkelt för det. Det är inte vädret som är problemet, utan klimatet månad för månad. Om det blåser idag och inte blåser i morgon, inget problem. Om de blåser i januari, men inte i februari.... stort problem.

Variationer på grund av vädret finns i de röda ringarna. Variationer på grund av behovsförändringar eller årstidsvariationer är i de gröna ringarna.

Vad som med begränsar är vattenkraftens max effekt. Vattenkraften är precis som alla krafttyper en maxeffekt, denna maxeffekt är begränsad av antalet turbiner och kraftnätet till kraftverken. Orsaken att maxeffekten är just den den är är att man dimentionera kraftverken på 70-talet för att hantera de variationerna man hade då. Man har bättrat på kraftnätet något under 90-talet. Att bygga ut vattenkraftens effekt är tekniskt möjlgit, men de är mycket dyrt. Problemet är att även fast man ökar effekten förblir kapaciteten den samma eftersom kapaciteten begränsas av hur mycket de regnar. Att bygga ut effekten blir alltså en mycket dyr historia eftersom vi inte har någon ökad kaftproduktion som betalar för det som i fallet med kärnkraftverks utbyggnaden.

Detta betyder i sin tur att sekundär kraft (vindkraft, solkraft och oreglerad vattenkraft) tillför en kostnad till elnäten som de sjäva inte behöver betala.

Men kärnkraft regleras heller inte, borde då inte samma sak gälla för kärnkraft?

Det stämmer att kärnkraft inte effektregleras, däremot planregleras kärnkraften. Som synes i effektbehovs kurvan är behovet av elkraft väldigt förutsebart. I praktiken kan man förutse upp till 90% av behovet av elkraft vid ett specfikt tillfälle över ett år i förväg. Man kan därför se till att ha optimalt antal reaktorer i gång, det tar flera dagar att starta en kärnkraft reaktor, men om man börjar starta den flera dagar inan behovet kommer, spelar de ingen roll. Faktum är att en liknade faktor gäller för vattenkraft. Om man vet att behovet kommer att minska eller öka så kan man se till att vattenmagasinet ligger på en optimal nivå.

Vattenkraften är faktiskt lynnigare än kärnkraften, en ovanligt stor vårflod eller en ovanligt liten kan påverka beräkningarna märkbart. Man kan räkna ut vårfloden i förväg, men ibland blir det fel. Alla har väll någon gång sett på TV när några hus vid en älvkant i norrland spolas iväg., detta beror i reglerade ävlar helt enkelt på att någon nisse har räknat fel och helt enkelt inte tömt magasinen till en adekvat nivå för vårfloden.

På nyheterna säger de ofta att detta beror på att elbolagen är giriga och vill ha mer pengar. Detta skulle inte kunna vara längre från sanningen, de stämmer förvisso att elbolagen gillar pengar, men när de räknar fel på vårfloden så förlorar de stora mängder pengar, kraftverken har som sagt var begränsad kapacitet.

Så innan någon frågar efter en källa på hur mycket effekt solen ger, är du beredd att gå igenom en kvarts miljon ekvationer? Alla beräkningarna i detta dokumentet tar 5 miljoner tecken.

Alla är välkomna att ifrågasätta. Det är inte dumt att ifrågasätta. Men att påstå att jag har fel på reservkraften när simuleringen ger 15TWh ett specikt år när de reäla värdet var 13,6TWh och variationen var +-+2TWh från år till år samt den totala mängden var energi var 150TWh, då är man lågt ute på djupt vatten.

En simulering ger ALDRIG ett exakt svar, ALDRIG, den kan däremot ge en väldigt bra bild över hur framtiden ser ut. Om någon vill ha ett exakt svar så är de bättre att gå till en spåkäring.