Politiska partierna

Vad tycker de politiska partierna? De är de vi ska bena ut här. Den här redovisningen är baserat på vad politikerna uttryckt i sina valpresentationer.

Sveriges nuläge är utgångspunkten. Mer beskattning driver partiet åt vänster, mindre åt höger. Mer punktskatter och bidrag driver partiet uppåt, medan mindre driver partiet neråt.

Nu råkar de vara så att de borgliga blocket regerar just för tillfället. Det betyder att denna sidan är betydligt försiktigare med att uttala sina åsikter. De regerar just nu, och därför vill de få de att låta som att de skapat nuläge, ett nuläge som de vill behålla, detta resulterar i att de borgliga partierna flyttas mycket lite, medan de socialistiska ganska mycket. Det kanske inte är partiernas inofficiella inställning, men de är deras officiella.

Är de fel? Varför trängs alla uppe i Kommunist hörnet? Orsaken är enkel, högerpartierna har allt efterhand masat sig uppåt och åt vänster för att vinna röster, vänsterpartierna har därför blivit närmast in mosade i kommunist hörnet. Miljöpartiet ligger faktiskt höger om socialdemokraterna, men väldigt lågt åt de fascistiska hållet. Av 7 partier ligger hela 5 utanför trevlighets zonen mot fascismen.
Kristdemokraterna mest liberalistiska, de måste vara fel? Faktiskt inte, kristdemokraterna är de enda partiet som kraftigt kritiserat regleringen i form av bidrag och punktskatter, bland annat införandet av pappamånaderna som i detta fallet är kollektivt. Vänstern och Miljöpartiet driver dessa frågor hårdast, samtidigt som många frågor om subvention av kraftproduktion och annat, vilket gör att de hamnar väldigt långt upp, detta gör även centerpartiet. Även moderaterna driver ett par subventionsfrågor.
Att vänsterpartiet hamnar långt åt vänster kanske inte är konstigt, de står fortfarande i deras partiprogram att avskaffa privatföretagande vilket skulle genera 100% planekonomi. Socialdemokraterna däremot har idag ingen direkt uttalad strategi om att i närtid avveckla privatföretagandet, däremot vill de kraftigt öka både punktskatter och skatter totalt. Att öka kraftigt skatterna när skattetrycket redan ligger på runt 70% kan inte annat än resultera i att man passerar "trevlighets" 75% gränsen.

Missnöjespartier
Ordet missnöjesparti används ofta i negativa ordalag. Detta främst av dagspressen, just den pressen som stödjer de sittande partierna. Att de finns missnöjespartier är ett rent resultat av att de finns missnöje. Om de sittande partierna skulle utfört ett exemplariskt arbete skulle några missnöjespartier inte behövas. Kom ihåg att miljöpartiet en gång klassades som ett missnöjesparti.

Att de sittande 7 partierna är inmosade i ett hörn så skulle man troligen gissa att missnöjes partierna är spridda över övriga fältet.

Var är de

Var finns missnöjespartierna då?

Okej, då börjar jag uppifrån vänster igen, men bara de tillkomma partierna.
F!, Feministiskt initiativ, ligger inmosade med de andra partierna, men bara ena halvan, den andra är nere i närheten av piratpartiet. Orsaken till detta är den så kallade mansskatten. I praktiken generar detta en individuell frihet för kvinnor till kostnad av en kollektiv frihet för män. Spelar ingen roll hur mycket Gudrun påstår att det är för att jämna ut en orättvisa, om de är fallet, ta bort orättvisan i stället för att införa en ny.
NFS, Nationalsocialistisk front, korta ordalag, nazisterna i Sverige, har i princip klassiska fascistiska åsikter, inga större konstigheter där. Vad som blir tydligt nu är hur otroligt närma de 7 riksdagspartierna de är.
ND, Nationaldemokraterna, ett parti som inte har mycket som skiljer mot klassisk svensk politik förutom ett kraftigt nationalistiskt inslag (vilket namnet avslöjar). Ingen direkt företagsekonomisk politik och hamnar därför relativt neutralt på den biten.
SD, Sverigedemokraterna, högre personlig frihet. Vill att personer ska ha större ansvar att ta hand om sig själva, samtidigt som de vill erbjuda en traditionell välfärdsbas. Vill att samma regler ska gälla för flyktingar, asylsökande så väll som personer med svenskt medborgarskap och att reglerna ska erbjuda en högst grundläggande nivå. Detta resulterar att partiet hamnar längre ner mot individuell frihet. Den ekonomiska politiken är ganska företagsfri, exakt var de hamnar här är svårt att säga eftersom partiet ännu inte uttalat någon annan policy än att de vill gynna företagande.
Junilistan, partiet som är främst kritiskt till centralt styrande, de vill att besluten ska tas så nära folket som möjligt, detta innebär i praktiken att den personliga friheten blir större då många beslut kan tas på kommunnivå eller t.o.m lägre. Partiet sägs vara blockpartipolitiskt obundet, men delar av programmet tyder på att de är företagsliberala.
Piratpartiet, är egentligen ett enfrågeparti, men frågan omfattar till stor del liberal frihet och personligt ansvar, detta gör att de hamnar närma liberalism. Partiet sägs vara blockpartipolitiskt obundet, men delar av programmet tyder på att de ligger något mer åt vänster.

Högerextrema eller odemokratisk?
Är NSF, ND, SD, Junilistan högerextrema? Nej, absolut inte om man mäter med absoluta mått. Men de ligger faktiskt höger om de mest högra partiet i riksdagen. Så man kan säga att de är ovanligt höger om man räknar med svensk politik, men delar överlappar faktiskt.

Är de extrema på något annat sätt? Ja, i fallet med NSF så vill de avskaffa demokrati. Demokrati syns inte på denna grafen, men om de hade varit med skulle NFS ligga ganska närma diktatur. Detta är dock i sig inget konstigt, partier som förespråkar diktaturliknade system är faktiskt ganska vanliga. Det finns faktiskt länder som på daglig basis bedriver diktaturliknade styre under demokratiska former med mycket starkt parlamentariskt styre.

Är ND demokratiska? Tja, de beror på vad man menar med demokratiskt. Partiets mål är att bli folkvalt och regera enligt demokratiska principer, och skiljer därmed mot NSF, där av namnet, nationaldemokraterna. ND har i princip en punkt på sitt program, att försvenska Sverige. Detta har de tänkt att genomföra genom att införa någon typ av "svenskar först" regel. ND har (tvärt emot vad många tror) ingen uttalad policy att kasta ut folk ur landet (vilket även de skiljer mot NSF), de är dock en policy att helt stoppa asylinvandring och invandring från enligt de själva "icke kompatibla kulturer".

Ett sätt som ND skulle kunna genomföra sin politik rent praktiskt är att använda redan idag existerande DO genom att helt enkelt invertera reglerna. Detta skulle rimligen vara lika demokratiskt/odemokratiskt som de systemet vi har idag. ND har en uttalad policy om yttrandefrihet och demokrati i övrigt.

Sverigedemokraterna
ND och SD var en gång i tiden samma parti, men interna konflikter uppstod och ND skapade ett nytt parti. Kärnfrågan som delade upp partiet var att gynna svenskar jämte att ha ett helt icke gynnade system. SD är enligt deras partiprogram helt neutralt inställda till om en person är svenskfödd eller inte (vilket är skillnaden mot ND). SD vill avskaffa de DO lagar som finns idag och vill minska eller stoppa asyl och anhöriggets invandring samt minska flyktinginvandringen till EU:s kvotnivå (vilket är ungefär 1/10 av Sveriges nivå idag).

I övrigt förväntar sig SD att en svensk likväl som en person född utanför Sverige med svenskt medborgarskap ska ha samma rättighet och skyldigheter. Vad SD har blivit kritiserade för är invandrare till fullo ska anpassa sig enligt svensk lag och ordning, i stället för att anpassa svenska lagar till invandrarna. SD själva säger att deras politik är mer demokratisk än den som bedrivs idag, då dagens politik är snedvriden till vissa minoriteters fördel.

Junilistan
Partiets främst mål är en demokrati närmare folket. Partiet målas ofta upp som EU fientligt eller EU kritiskt. Detta är dock inte hela sanningen. Partiets officiella linje är att alla beslut tas så närma folket som möjligt, men i fallet då "så närma som möjligt" är EU, så är de okej enligt partiet. Vad de gäller ut ur EU eller inte tycks partiet (såvida jag hittat) inte ha någon annan linje än den tidigare nämnda. Junilistan är precis som V och MP emot införande av Euro i Sverige.

F!
När ND nämns kan de vara i sin ordning att nämna Feministiskt initiativs politik, den har nämligen vissa drag gemensamt med ND. På samma sätt som ND vill gynna svenskar vill F! gynna kvinnor. F! har dock gått steget längre och uttalat att de vill skatta män högre än kvinnor, någon motsvarighet ND inte har gått ut med.

Dold agenda?
Men har inte partierna någon dold agenda utanför partiprogrammet? Tja, de kanske de har. Men hur ska man veta det? Och om de nu har det, va är då poängen att ha den dold om de försöker vinna väljare med sin agenda?
Hela idén om att små populistiska partier utanför regeringen har dolda agendor är närmast absurd och korkad. För ett litet parti utanför riksdagen att ha en dold agenda skulle vara fullständigt kontraproduktivt. Sedan är frågan vad poängen skulle vara. Vist de kanske vill komma in i riksdagen och bestämma lite, och vist, de står inte i partiprogrammet, men de är inte en dold agenda, de kan ju vem som helst med några hjärnceller räkna ut, dessutom borde de vara så.
Finns ett gammalt uttryck som går något i stil med "Man dömer andra efter hur man beter sig själv". Eftersom de är de sittande partierna och deras partitidningar som pratar om dolda agendor hos de andra partierna, så kan man undra om de själva kanske har en dold agenda?

Är de kanske så att de sittande partierna försöker övertyga folk om att SD är rasistiska och att PP inte har någon större politik för att de själva ska få mer röster? Ärligt talat tycker jag de låter betydlgit mer rimligt än att några små partier skulle ha en outtalat dold agenda som ingen vet vad den är annat än att den på något sätt är ond och har något med Hitler att göra.

Jag, neutral observatör?
Är jag en neutral observatör? Nopp, ingen en chans. Min personliga åsikt ligger nere i bortre hörnet av fjärde kvadranten, dvs i motsatt hörn mot de sittande partierna. Samtidigt tycker jag att jag har en så pass stor distans till alla partier som ställer upp i valet att minna åsikter inte påverkar sättet jag rapporterar till så hög grad.

Varför skiljer då min rapport kraftigt från vad massmedia rapporterar? Uppenbarligen skriver jag överhuvudtaget inte något som liknar de som man läser i Aftonbladet eller ser på SVT. Orsaken till det är att Aftonbladet, Expessen, DN, SVD mm, ja i princip alla tidningar, är politiskt knutna till något parti, antagligen direkt, eller indirekt. SVT ska vara helt politiskt obundet enligt lag. Problemet är att sättet SVT styrs på indirekt via ganska många instanser, styrs från de redan sittande politikerna. SVT är därför tungrott och kommer principiellt att stödja den politiken som satt i regeringen för 20-30 år sedan, även journalisterna som jobbar där har åsikter som lyser igenom.

Kan vi lite på att vi får en neutral bild?
Kort sagt nej, och inte heller borde någon lite på det. När ni läser detta kommer ni antagligen tycka något i stil med:
"En person som sitter och skriver på nätet, jämte alla tidningar och TV kanaler, vad kan han veta?"
Och då säger jag bara, BRA. Det betyder att den kritiska delen i hjärnan har vaknat till liv. Gå in på respektive sidors parti och titta på programmen själva. Ta inte TV eller tidningens ord för det. Och, kom ihåg, de är sakerna som står på partiets program som gäller, inte vad någon annan påstår att de tycker.

Politik

Snart är de val, och jag tänkte hålla en grundkurs i att förstå hur valsystemet fungerar. Det finns en del missförstånd i vad som är höger och vänster.

Jepp, jag har ritat loggorna själv
Så här tänker sig många att politik fungerar. Högerpartier åt höger, och vänsterpartier åt vänster, organiserat i en fin ordning.

I själva verket är det inte riktigt så enkelt. Höger/vänster skalan representerar bara en enda åsikt. Hur hur mycket av omsättningen som ska utgöra offentlig respektive privat omsättning.

Problematiken
Höger-vänster skalan visar enbart vad den ekonomiska politiken är, inget annat. Höger betyder hög ekonomisk frihet, medan vänster betyder hög ekonomisk planering, dvs att ekonomin främst styrs politiskt.

Var kommer de högerextrema partierna in? Vad har ekonomisk frihet med extremhöger, främlingsfientlighet, nationalism och homofientlighet att göra? Absolut inget alls. Ofta associeras dessa egenskaper med höger, ofta av media och personer med egen vänsteridentitet. Detta är ofta på grund av den förenklade modellen som inte visar alla faktorer. Att denna icke ekonomiskt bundna egenskaperna associeras med höger visar främst att vänsterorienterade media dominerar. På samma sätt associeras felaktigt veganism, anarki och miljövänlighet med vänsterpolitik, vilket är precis lika felaktigt.

En intressant skillnad mellan exempelvis Sverige och USA är att liberalism i Sverige betecknas som en högeregenskap, men i USA betecknas som en vänster egenskap. Åter igen, detta beror på ett felaktigt sett att se skalan på.

Ibland beskrivs det som att extrem vänstern och extrem högern går ihop bakom skalan, att den på något sätt slår knut bakom sig självt. Detta finns de viss sanning bakom, men åter igen är de främst en missuppfattning hur skalan fungerar.

Höger-Vänster definition
Ofta så ritas skalan upp ganska godtyckligt, lite blått till höger, lite rött till vänster, sedan markerar man in partierna lite efter vad man själv tycker, eller efter vilka partier man behöver få plats med, på de sättet jag gjorde ovan.

Men jag önskar visa hur partierna ligger till på riktigt, inte vad de låtsas som. Dessutom vill jag kunna jämföra Sverige med andra länder, och även partier utanför riksdagen. Jag behöver därför en skala immun mot subjektivitet. Då blir skalan på detta sättet.

Längst till vänster, en absolut vänster ekonomisk filosofi, 100% av alla pengar som omsätts, omsätts via politiskt styrda organ. Lägst till höger, de motsatta, 0% av pengarna omsätts via politiskt styrda organ.

Betyder de då att vänsterpartiet hamnar längst till vänster och moderaterna hamnar längst till höger, och var hamnar då de högerextrema?

Ingalunda! Dessutom, åter igen, högerextremist finns i praktiken inte. Exempelvis är nazister i praktiken inte speciellt höger. Problematiken är som följer. Om man bedriver en politik väldigt långt åt höger, så har man, som stat, väldigt lite pengar att bedriva styre i landet med till utgifter så som arme, indoktrinering och andra typisk diktatur fasoner.

Var passar nazisterna och Sverige demokraterna in?
Var nazisterna passar in är en intressant fråga. De är sanerligen inte speciellt höger (för ekonomisk frihet), de är heller inte speciellt långt vänster (för ekonomiskt styre). Sanningen är att båda två hamnar nån stans nära mitten på höger vänster skalan.

Hamnar de nära centerpartiet? De är här höger vänsterskalan börjar ställa till med besvär. Den ger helt enkelt inte tillräckligt mycket information.

Internationell standard
Det finns en internationell standard för hur den andra skalan ska handla om, dock inte hur den graderas.

Fritt översatt från den första bästa engelskspråkiga versionen jag hittar. Notera att både termen i över och underkant är menade att tolkas positivt. Något som är positivt på ett sätt vägs mot något som är positivt på ett annat sätt.

Åter igen väljer ofta de som gör skalan att gradera den efter tycke och smak, men åter igen så anser jag de inte vara bra tillräckligt. Åter igen vänder jag mig till matte. Frihet är svårt att mäta, men åter igen vänder jag mig till pengar. I de här fallet hur stor del av pengarna som en person tjänar fritt kan använda på de sättet den önskar.

Längst ner, alla pengar personen får kan han använda på de sättet han önskar, detta inkluderar barnomsorg och sjukvård som personen själv till fullo måste betala. I övre kanten filters alla pengar som personen tjänar igenom politiska organ som sedan delar ut service till ingen ytterligare kostnad. Sträcket i mitten är stället där 50% kan hanteras fritt av löntagaren, och 50% hanteras via politiska organ.

Är inte denna skalan samma som den andra? Nej, det finns några nyckelskillnader. Exempelvis har man i USA ett system med tvingande privata försäkringar. Dvs politiken bestämmer vad pengarna ska användas till, men personerna är själva fria att välja på vilket sätt som pengarna ska användas, exempelvis i fallet med sjukvårdsförsäkring.

Det finns fler sätt de här systemet kan agera. Lagstiftning, straffskatter, punktskatter samt även på andra hållet, subventioner, avdrag, bidrag kan styra folk att göra specifika saker utan att man direkt skattar hårdare.

Man skulle kunna tänka sig ett samhälle med 0% skatt, men där vissa varor har extremt hög punktskatt för att ändå kunna styra befolkningen.

Liberalism
Liberalism är ett tveeggat svärd. Om du personligen är fri att göra precis vad som helst, är inte din nästa medmänniska fri att göra det. Absolut liberalism är bara möjlig för en person i taget. Vad ska man prioritera, personlig frihet, där jag är fri att slå vem som helst på käften, eller kollektiv frihet, där jag är fri från att slippa bli slagen på käften, men i gengäld inte heller får slå någon på käften.

På samma sätt, ska jag kunna välja att köpa en Volvo eller en Ferrari, eller ska samhället tvinga att köpa en lada?

Liberalism har två helt skilda sidor. Så länge man inte ser båda sidorna samtidigt, förstår man heller inte konsekvensen av begreppet. I praktiken är de liberalismens två sidor som den andra skalan symboliserar.

Den ekonomiska påverkan är bara ett sätt att mäta det. Kollektivet tycker att vi inte ska röka, därför lägger vi 70% straffskatt på det. Kollektivet tycker att vi ska åka kollektivt, därför får vi 20% subvention (siffra tagen ur luften). Båda 70% och 20% är styrande summor, så om vi tar genomsnittet blir det (70+20)/2=55%, 5% på sidan mot kollektiv frihet.

Hela skalan
Så här ser de ut om man summerar upp det

I stället för den enkla 1D skalan, är här en lite mer komplett, men fortfarande lätt tydd, 2D skala. De gråmarkerade ytorna representerar svårtillgängliga politiska utrymmen. Med 100% skatter blir de knepigt att få en absolut personlig frihet, med 0% skatter blir de lika knepigt att få en 100% kollektiv frihet.

Är då inte resultatet att höger är för personlig frihet och vänster är för kollektiv? Nja, även om de historiskt sett ofta varit så, så finns de ganska många undantag till det. Notera att de gråa zonerna är svåra att nå, ingen har nått dem hitintills, men därmed inte sagt omöjliga.

Miljön? Feminismen? Invandringsfrågorna? Var kommer de in? Tja, delar av dessa frågor är en del av friheten, men samtidigt representerar denna graf bara två olika faktorer, av den enkla anledningen att jag bara har tillgång till 2D på skärmen.

Miljön då?
Samtidigt är många av de andra detaljfrågorna ofta illa genomtänkta. Ta miljön som exempel. På ena sidan har vi en hög miljöfaktor, men vad har vi på andra sidan? Vad är motsatsen till en hög miljöfaktor, men fortfarande likaktigt positivt? Sanningen är att de inte riktigt finns någon sådan. Detta är en konstruktion från bl.a. miljöpartiets sida, på något sätt hävda att de själva är för miljön, men andra partier inte är det. I praktiken existerar det ingen"mot miljön" sida, detta är främst en konstruktion som är skapad för att ge miljöpartiet röster.

Vindkraft mot kolkraft då?
Om den ena sidan är för vad de hävdar är miljövänlig vindkraft och den andra sidan är för billig kolkraft. Är de då inte en miljö mot ekonomi fråga?

Nej. Om man ska tvinga fram något mot rådande ekonomi då är de en fråga om kollektiv vs personlig frihet, det kostar nämligen pengar. Det gör att även denna fråga enkelt passas in i grafen, samtidigt som de inte täcker hela sanningen.

Olika grupperingar
Var finns de olika ideologierna då?

I hörnen finns vad vi kan kalla ideologier, på långsidorna finns vad som snarare kan liknas vid system. Börjar uppe i vänster hörn.
Kommunism, en ideologi som tillämpar planekonomi med kollektvitet
Fascism, är ingen ideologi, utan närmast en idé om hur samhället drivs med kollektvitet. Fascism är oberoende av ekonomisk policy men kan bli svår att tillämpa i en absolut kapitalism. Notera att Fascism inte är strikt negativt, tvärt emot vad många tror.
?, vet inte vad som borde finnas i hörnet, helt enkelt en kapitalistisk variant av fascism.
Planekonomi, ett sätt att bedriva ekonomi utan att använda sig av ett kapitalbaserat system. Systemet används ofta inom offentliga sektorn och för kommunistiska länder för hela ekonomin.
Kapitalism, ett system för att bedriva ekonomi med hjälp av fri marknad, motsatsen till planekonomi.
Anarki, ett sätt att kombinera extrem liberalism med planekonomi, känner inte till något exempel på detta. System som dessa brukar ofta kollapsa och hamna i vilda västern hörnet i stället.
Liberalism, en filosofi som handlar om att maximera varje persons individuella frihet, varför är den blå? Tja i Sverige kallas höger för liberala, medan i USA de vänstra, båda sidorna representeras med blått. Liberalism är på samma sätt som fascism inte är strängt negativt, heller inte strängt positivt. Ofta används termen "nyliberalism" av vänsterfolk för att ge de en negativ klang.
Vilda västern, extrem kapitalism möter extrem liberalism.

De hela har inget med demokrati att göra, jag förutsätter att men i alla systemen har en fullständig demokrati, annars blir jämförelsen knappast rättvis. De är även så att systemen från respektive sida kompletterar varandra något, det kan därför vara något otrevligt att befinna sig hela vägen ut på kanten.

Tycker du det är konstigt att kommunism och kapitalism inte ligger mitt emot varandra? Faktum är att de inte ska göra det. Kapitalism är ett system, ingen ideologi, kommunism är en ideologi.

De här systemet jag gjort stämmer illa överens med vissa andra likande system som finns att hitta på nätet. Detta beror på att mitt system baserar sig på endast hård fakta, medan andra system ofta baserar sig på en mängd subjektiva sakfrågor som de definierat in i respektive sida. Den metoden kan manipuleras frisk och de görs även.

Dessutom brukar de fördela sig betydlgit jämnare, men i praktiken så ligger väldigt många länder i den inre 1:a och 2:a kvadranten, väldigt få länder i den 4:e och nästan inget i den 3:e

Länder då?
Här är några länder som jag exemplifierade för att lägga om dem i diagrammet.

Börjar uppe till vänster igen.
Hamas, får i detta fallet representera Palestina som ett extremt exempel. Ingen personlig frihet överhuvudtaget, och ingen ekonomisk frihet alls. 100% kontroll i båda riktningarna. Ironiskt nog är detta systemet till fullo fascistiskt eftersom Hamas ofta beskyller Israel för att vara det.
Sverige, 70% planekonomiskt, runt 75% kollektiv frihet. Väldigt nära gränsen ut från den gemytliga mitten zonen.
Shanghai, Hög grad av kapitalism, runt 80%, hög grad av kollektiv frihet runt 70%
Norge, 55% kapitalism, runt 65% kollektiv frihet
Finland, runt 60% planekonomi, runt 60% kollektiv frihet
Danmark, runt 65% planekonomi, runt 55% kollektiv frihet
USA, runt 80% kapitalism, dryga 50% kollektiv frihet (på grund av bl.a. många tvingade privata försäkringssystem)
Monaco, runt 90% kapitalism, runt 75% personlig frihet

Det kanske går att hitta något land med hög (över 75%) personlig frihet och runt 50% marknadsekonomi, men jag leta helt enkelt inte så länge. Länder med hög personlig frihet och låg marknadsekonomi tror jag däremot inte går att hitta.

Fortsättning om de svenska partierna följer.

Digitalradions utveckling

En del människor verkar tro att de kan något för att de någon gång fått höra talas om shannons lag och har listat ut ungefär vad formlerna betyder.

Dessa personer brukar klassas som teoretiska idioter, personer som förstår formlerna, men inte förstår implikationen i verkligheten. Jag ska i den här artiklen förklara varför shannons teorem i praktiken överhuvudtaget inte har någon större inverkan den tekniska utvecklingen.

Myten säger att eftersom vi redan idag fyller upp shannons teorem till hög grad kan vi inte optimera radiosystemen mer. Shannons teorem är ingen naturlag, utan ett matematiskt teorem, de är därför bevisat att de stämmer, men för att de ska stämma så gäller de matematiskt givna förutsättningarna, världen är inte baserad på mattematik, det finns därför ett otal sätt att komma runt problemet.

GSM - Moderna telefonins början
När GSM kom var de gryningen av den idag digitala världen. GSM systemet är väldigt enkelt uppbyggt och i praktiken är de bara en rad äldre tekniker radade efter varandra. Accessnätet i GSM systemet fungerar ungefär på följande sätt.

Notera att basstationerna i sig ofta inte står seperat utan använder riktantenner för att emulera en fysisk station. Nätet på bilden skulle i praktiken troligen bestå av en enda mast med 7 antenner samt några små pico celler (som ofta är monterade direkt på husväggar)

Ganska enkelt, varje basstation har sin egen frekvens, varje samtal har var sin 1/8 av tiden i frekvensen som den basstationen den är uppkopplad på. Jag har är ritat in 8 frekvenser. I praktiken används betydligt fler frekvenser än så. Beroende på hur många band man räknar in finns de runt 1000 frekvenser att använda.

I verkligheten kan inte basstationerna placeras lika optimalt som på bilden vilket gör att man tappar många frekvenser i kapacitet, samtidigt använder man olika band (i Sverige 900 och 1800Mhz) ovanpå varandra utan att på något sätt sammkoordinera dem. Om man skulle kunna sammkoordinera dem skulle man alltså vinna ny bandbred, bandbred som nu inte är tillgänglig.

Lite schematiska bilder hur olika tekniker kodar sina kanaler. Ta dock UTMS med en nya salt, den är bara grovt schematisk, och ta LTE med en hel näve salt, den visar bara en lite bråkdel vad som sker under ytan.

NMT - Orginalet... nästan
Innan GSM kom fanns NMT. NMT fungerar i princip på samma sätt som GSM. Skillnaden var att man i stället för att låta varje enskild basstation ha sin frekvens, lät man varje samtal ha sin frekvens kopplat till en specifik basstation. Eftersom man måste skydda frekvenserna med skyddsfrekvenser så blev detta ett ganska slösaktigt sätt att hantera frekvenserna dessutom var hårdvaran som avkoda frekvenserna mycket kostsam, dvs telefonerna var svindyra. När man la om från NMT till GSM vann man då ungefär 2gånger mer kapacitet utan att öka frekvensen. En del av vinsten var från skyddsbanden, men den mesta av vinsten var från bättre kanalkodning och komprimering.

GPRS - Paketdata
GPRS låter helt enkelt användaren använda fler eller färre tidsluckor vid behöv. I teorin ger detta ingen prestanda ökning alls. De är dock i detta ögonblick som teorin och praktiken börjar divergera rejält.
Om någon använder GSM modem kommer de nämligen att ockupera kanalen kontinuerligt trots att de bara använder data ibland, med GPRS ockuperar man bara just den datan man använder. En annan mindre skillnad är att med GSM-modem kopplar man upp sig via en ytterligare kodning som gör att man endast kan använda 9,6kbit/s per lucka, men med hårdkodningen i GPRS så kan man använda upp till 14,4kbit/s per lucka.
En annan faktor som spelar in är att operatörerna nu kan fylla alla 8 luckorna, tidigare var en av luckorna reserverade, detta ökar kapaciteten med ytterligare 14%.

Det är svårt att uppskatta exakt hur mycket ytterligare kapacitet som frigörs genom att göra luckorna fria, men det kan handla om allt från 0% i ena extremfallet till över 1000% i andra, en moderat gissning handlar de om runt 100% ökning av den faktiska kapaciteten.

Totalt erbjuder GPRS en ökning över GSM på ca 3,5 gånger. Kanske inte så mycket... men vi är inte ens ur 90-talet än.

EDGE - Ett litet mellansteg
EDGE han aldrig ta fäste i Sverige, men detta är ett av de få gångerna man faktiskt hämtat in kapacitet som man tidigare förlorat enligt Shannos teorem. Vad man låter varje våg representera olika många bitar beroende på vilket avstånd mottagaren står på. Detta ökar i teorin hastigheten mellan 0% och 300% ökning. Ökningen är linjärt beroende av avståndet till mottagaren. I teorin så om användaren befinner sig på en slumpmässig plats så ökar kapaciteten i genomsnitt med 100%, men åter igen får teorin sig en känga, för personer står nämligen inte slumpmässigt. Personer tenderar att finnas där täckningen är hög, orsaken att personer finns där täckningen är hög, är att telefonoperatörerna gör täckningen hög där personer finns. I praktiken resulterar detta i närmare 150-200% genomsnittlig ökning.

Detta har dock i praktiken ingen som helst betydelse, för EDGE visade sig bli en fotnot, vilket de egentligen alltid var tänkt som. EDGE var bara ett sätt att krama de sista dropparna ur ett döende GSM system.

UTMS - Jepp, de är 3G
Vad UTMS gör är rent bord med hela radiosidan, de behåller dock samma supportsystem som de äldre systemen. Så från radiobasstationen och mot telefonen är de helt nytt, men från radiobasstationen till nätet är de samma gamla skit, varför detta påverkar kommer jag att förklara senare.

Här börjar de bli väldigt krångligt hur de fungerar. Men i ytterst grova ordalag kan man säga att i stället för att frekvensdela eller tidsdela, delar man upp användarna och basstationerna med en kod. Detta är dock inte riktigt hela sanningen, till viss del delar man fortfarande på frekvenser och tid, men till en avsevärt mindre utsträckning.

I praktiken betyder det att man slipper både skyddstid och skyddsfrekvens, vilket sparar en del utrymme, men i detta fallet är de bara frågan om några enstaka 10-tal procent.

Vad koddelningen mer gör är att de tillåter olika grader av mottagning, i praktiken frigör de frekvensutrymme som redan är upptaget av en annan sändare. På detta sätt kan två sändare använda samma frekvens samtidigt UTAN att prata i mun på varandra. Detta reducerar iofs kapaciteten, men bara på långa avstånd från basstationen, där de pratar i mun, på korta avstånd så använder man en mycket kortare kod (eller i extrema fall ingen alls) vilket då går bra eftersom de inte störs.

Åter igen vad man gör är att frigöra frekvensband, skillnaden på ny och tidigare är att man frigör frekvensband som i teorin inte ens finns, åter igen får teorin sig en smäll av praktiken och lite fiffig mattematik.

Vad man i lite mer praktiska ordalag gör är att man helt enkelt låter basstationerna prata i munnen med varandra, men bara lite grann. Genom en nyckel, som mest kan liknas vid kryptering, så kan man låsa upp datan från en av flera basstationer utan att för den delen störas av de andra. Genom att flytta runt nycklarna dynamiskt så kan man utnyttja kapaciteten där den mest behövs.

Åter igen, exakt hur mycket kapacitet som frigörs är närmast omöjligt att avgöra, sedan är frågan vad man ska jämföra med EDGE? GPRS? GSM? Ingen av dem har något gemensamt med UTMS.

Vad UTMS gör är i praktiken möjliggöra för operatörerna att använda alla frekvenser på alla utrymmen som de har tillgängliga, i praktiken innebär detta att en operatör kan använda 50-80% mer frekvenser. En annan fördel är att man kan använda alla frekvenser överallt, detta innebär ca 8 gångers ökning av frekvenserna. En del av denna ökning äts dock upp av kodspridningen vilket gör att man har ca 4 gånger ökning kvar. Detta medför dock att man mer dynamiskt kan balansera trafiken vilket åter igen ger en uppskattningsvis 20-40% ökning.
I praktiken innebär detta runt totalt 8 gånger ökning (relativt till GPRS) av utnyttjande av frekvensbanden, och det i princip utan att utnyttja shannons teorem mer i någon större utsträckning.

Nu lyder myten att man ändå inte kan komma längre, man har utnyttjat allt till max, och de finns inget teoretiskt utrymme att utnyttja det mer. Absolut, de stämmer, precis på samma sätt som att en humla i teorin ej kan flyga.

LTE - Nopp, de är inte 4G
På samma sätt som UTMS är 3G är inte LTE 4G. Orsaken att LTE inte är 4G är att man helt enkelt bestämt att de inte får vara det. Ibland kallar man LTE för 3,9G, men detta är i sig lite falskt eftersom LTE har ganska lite med UTMS att göra.

LTE gör åter igen rent bord, men den här gången hela vägen rakt igenom systemen, även på nätverkssidan. LTE kommer med ny modulation, ny kodning och nytt, ja allt.

LTE ger ingen enorm ökning på radiosidan, men de ger en ytterligare 20% ökning på basbands sidan då det inte använder ATM som alla tidigare tekniker gör.

Åter igen ligger den stora förbättringen inte i kapacitet, utan i flexibilitet. LTE kombinerar en hel rad tekniker. Lite mer praktiskt kan den anpassa effekter på olika frekvenser till olika mottagare.

Ett litet trick som LTE har som gör att den faktiska kapaciteten ökar något enormt är att LTE hela tiden räknar ut vilken den optimala sändaren är för att maximera kapaciteten i systemet. Är ni två som använder LTE i närheten av varandra, så kanske systemet i stället för att välja den närmaste basstationen väljer en något längre bort för att din trafik mindre ska störa den andra användarens.

Max kapacitet ökar med ca 140% för radioöverföringen (per bandbred) och ytterligare 20% på basbandssidan vilket ger totalt ca 180% ökning. Hur mycket ökning flexibiliteten ger går ännu ej att besvara eftersom den helt enkelt inte är testad ordentligt än. Vissa kritiker hävdar att de inte ger en ökning, utan snarare en minskning av den totala kapaciteten då systemet helt enkelt är för komplext.

Kruxet med delat bandbredd
En problematik som de ofta talar om är att man har 100Mbit/s på LTE, men man kanske delar det med upp till 1000 andra personer i området. Innebär de då att man har 0,1Mbit/s var? Svaret är, njae.

Tänk avloppsröret. Ett normalt avloppsrör (110mm) har en kapacitet på runt 10liter/sekund. Men om du bor i lägenhet delar du troligen dessa 110mm med ganska många av dina grannar, och egentligen först i källaren där alla rören förenas blir de grövre.

Så om man spolar samtidigt som grannen, får man då lägre kapacitet? Svar JA. Om du och dina grannar spolar exakt samtidigt så kan toaletten inte spola med full hastighet. Detta händer dock så pass sällan att man inte tänker på det, men det händer dock ibland.

Vad har de med bandbred att göra? Jo om du och dina grannar delar 100Mbit/s och ni är säg fyra personer som laddar exakt samtidigt får ni bara 25Mbit/s, nu är de dock så att 25Mbit/s är otroligt mycket data. När bandbredden är tillräckligt hög hinner man helt enkelt inte utnyttja den till max.

Säg att en bastation för 100Mbit/s täcker en kvadrat km. På den kvadrat km så kan den kontinuerligt pumpa ut sina 100Mbit/s, det finns 4 tillgängliga frekvenser för operatörer, vilket ger totalt 400Mbit/s. 60sekunder per minut, 60minuter per timme, 24 timmar per dygn.
Det blir 34Terabit/dygn. Det finns 1000 000m^2 på en km^2, en normal villatomt är 1000m^2, det finns då i genomsnitt 1000 villor på den ytan, då kan man ta emot 34Gbit/dygn per villa i området (endast nerlänk).

Vist, man laddar inte fullt ös dygnet runt, å andra sidan står basstationer i städer sällan så glest som en per km^2. Detta är läget idag, inte om en månad, inte om ett år, idag.

LTE-A - Jepp, de är 4G
Just nu filas de på en standard som heter LTE-A. Exakt vad den kommer att innefatta är idag inte bestämt, men högst troligen kommer den att använda IPv6 paket prioritering samt Mimo.

Vad paketprioriteringen gör är att man kan låta sälja sitt utrymme till någon som har mer brotom. I praktiken innebär det att person A spelar nätverksspel och vill ha låg ping får hög prioritering, medan person B laddar ner en film och vill ha hög kapacitet. Genom att prioritera olika kan man låta person B flytta sina paket något, detta ger lägre ping för person A samtidigt som man utnyttjar bandbredden bättre. Exakt hur stor skillnad de är kan man idag inte svara på, men de rör sig troligen inte om så mycket.

Vad Mimo gör är däremot en annan historia. Genom att skicka ut samma signal på flera antenner och sedan ta emot den på flera antenner så har man möjlighet få bättre mottagning och därav bättre kapacitet. Den stora fördelen med denna tekniken är att den är tämligen okänslig för störningar, vilket gör att man mer eller mindre kan utnyttja kapacitetsökningen fullt ut.

Exakt vilken kapacitet de är frågan om har man ännu inte bestämt, men troligen kommer man att börja med 200Mbit/s, dvs en fördubbling från idag. De slutgiltiga målet är runt 1000Mbit/s på knappa ett decenniums sikt.

LTE-A är tänkt att spikas till 2011, dvs nästa år.

Mer kapacitet att frigöra?
Som frågan står, är svaret, ja massor. Genom att konvertera gamla band till nya modulationstekniker kan man frigöra massivt med kapacitet. Bara på UTMS 2100 bandet finns det 120Mhz att frigöra vilket motsvara ytterligare 300+150Mbit/s. Det finns två 900Mhz band, ytterligare ett 1800Mhz band, ett 450Mhz band, ett 400Mhz band. Man skulle, om man så vill, kunna frigöra 800Mhz och 1900Mhz banden, om de blir riktigt kärvt kan man frigöra 700 och 1700Mhz banden med, och om de går så långt finns de ett par gamla TV band att ta med.
Alla dessa band jag nämner finns det redan idag färdig radiobasutrustning att köpa för att använda över disk (okej, de är beställningsvara) för LTE.

Används inte dessa band?
Tja, delvis. Främst vad de gäller GSM banden används dessa inte full ut, och vad de gäller de icke europeiska banden så är de helt enkelt inte ännu frigjorda. GSM banden utnyttjas idag endast till bråkdel. Om man verkligen skulle vilja frigöra banden skulle man snabbt kunna locka över stora mängder kunder till nya system (typ LTE) för att bara lämna några få frekvenser öppna för samtal med legacy telefoner.

Så varför gör man inte de om de är så enkelt?
Svaret är mycket enkelt, det behövs helt enkelt inte. Operatörerna tycker helt enkelt inte att nätet är tillräckligt fullt för att investera mer pengar i det. Idag kan man mycket enkelt öka kapaciteten punkt vis genom att bygga ut nätet på ställen där kapaciteten tryter, detta helt utan att frigöra en enda Mhz.

Varför går mitt mobila bredband så förbannat långsamt då?
Troligen har det inget alls med kapaciteten att göra. Många skyller instinktivt på kapaciteten eftersom de vet att de är ett potentiellt problem. Men i praktiken de flesta fall jag sett så är de inte kapaciteten som begränsar, utan snarare sättet som nätet används på.

En sak jag ofta ser folk göra är att ha mobila bredbandet i fickan. Mobilt bredband är långt mer täckningskänsligt än exempelvis mobiltelefonsamtal, och hur ofta ringer man med telefonen i fickan? Om man kör med mobilt bredband hemma, skaffa en 3G/LTE till W-Lan adapter, placera denna på de stället du får högst täckning på (vilket ofta är i fönstret högt upp). Detta kan ofta dubbla hastigheten.
Använder man det på tåget, bussen eller likande. Skaffa en USB sladd och ett clips. Sätt dra sladden och sätt fast 3G/LTE mottagaren på lämplig gardin eller så. Notera att på tåget kommer man på grund av att man rör sig sällan uppnå höga hastigheter.

Framtiden
Okej, de där går ju bra idag, och de går väll bra nästa år med när LTE-A kommer, och de kanske t.o.m går bra 2015 när kapaciteten ökar. Men vad händer då i framtiden när vi uttömt alla resurser?

Vad som har beskrivits i den här artiklen är bara saker som är tillgängliga att köpa idag, och i fallet med LTE-A, nästa år. Utveckling sker ständigt.

Tänk igen kvadrat km:n i tidigare exempel. Ett gäng basstationer som försörjer ett område med bredband. Men de behöver inte se ut just så. Just nu forskas det flitigt på att riktningsbestämma radiosignalerna. Så vad gör de för skillnad om man vet var signalen kommer ifrån? Mycket enkelt, om du vet vilken signal som kommer från vilken basstation kan man separera dem, om man kan separera dem så gör de helt enkelt inget om de pratar i mun på varandra.

Genom att bara kunna positionsbestämma på 60-70grader när (vilket är ganska grovt i de här hänseendet) kan man ha 4-6bastationer som drar ut på full kräm över området utan att de är något problem för mottagaren att höra vad som kommer från vilken mottagare.

Om mottagaren kan riktningsbestämma kan uppenbarligen basstationen göra det med. Basstationen är normalt sett ganska stor, och kan därför riktningsbestämma bättre. Men mycket grovt räknat, 20grader (i praktiken troligen mycket mer). Om man kan bestämma riktningen längs horisonten kan man även göra de vertikalt. Resultatet blir detta.

I praktiken kan de överlappa mer, kom ihåg att mottagaren vet vilken basstation den lyssnar på. Med denna mycket grova indelning på 20grader för basstationen och strax under 90grader för mottagaren så ökar man antalet zoner som man kan ta emot signalen från en enda med LTE till 80 stycken i detta fallet, och det med färre faktiska fysiska basstationer.

Kapaciteten att dela på en km^2 i detta fallet blir 80Gbit/s, eller 80Mbit/s kontinuerligt per hushåll i ett villaområde per kanal. Vill man ha mer kapacitet, ja bygg en större antenn. Redan idag kan man göra antennlober så smala som några få grader. På 2 grader som man idag kan uppnå 700meter (vilket är de längsta avståndet i exemplet) få en lobbred på 24meter och en längd (något beroende på hur hög basstationen är) på runt 60-100meter. På detta utrymme på runt 2000m^2 som är maximalt ifrån basstationerna kan en mottagare simultant ta emot från 4 olika basstationer samtidigt och på de tilldelade LTE frekvenserna som finns idag, från 4 olika operatörer.

Jag garanterar inte att de är den här riktningen som 5G kommer att ta. Men en sak kan jag med säkerhet säga, brist på bandbred blir det inte. Frågan är snarare, va ska vi använda alla bandbredden till.

Upplösnignstest

Hur bra är din syn

Vad har du för skärm och vilken upplösning är den inställd på?

Hur långt ifrån skärmen måste du vara för att kunna se de individuella pixlarna (bildpunkterna) på respektive bild

Hög, mellan och låg kontrast
H1, M1, L1
H2, M2, L2
H2, M2, L2
H2, M2, L2