Filmer och historia

Många filmer bygger på historiska händelser. Jag titta just på en gammal piratfilm, och fundera vad som hände i Europa under samma period. Därför samla jag ihop alla historiska händelser jag kunde komma på till en enda tidslinje så man lätt och enkelt kan se hur de hänger ihop.

Tryck för skarp bild.
Vissa perioder avlöser varandra. Romriket avlöses av tidiga medeltiden som avlöses av högre medeltiden. Därför har jag gjort dessa som en linje. Plötsligt inträffar en händelse som sätter stopp för en tid. Upptäckten av Amerika stoppar medeltiden. Världskriget stoppar riket under solen och industriella revolutionen. I vissa fall fungerar de tvärt om. I fallet med pesten, så när den slutar sätter den fart på renseansen.

Kom gärna med förslag på händelser och perioder jag kan lägga till.

Del 2 - Elbil till verkligheten

När man säger elbil tänker de flesta på bilar som har ett batteri i bagagen som behöver laddas efter varje tur. Detta är inte den enda typ av elbil. Om man tittar till nöjesfällt så kan man se den klassiska "radiobilarna" som ett elbils system. Även "morfars-bilarna" är elbilar.
"Morfars-bilarna" tar elkraft från två skenor i rälsen. Däremot radiobilarna tar uppenbart energi från nätet i taket. Men vad få tänker på är att även golvet ger energi. För radiobilarna är spänningen i taket och jorden är golvet.

Detta system skulle kunna jämföras med i samhället där en spårvagn fungerar på samma sätt som radiobilarna medan morfars-bilarna kan jämföras med 3-spårs tåg så som Alstoms spårvagn
http://i122.photobucket.com/albums/o263/Daneelo/Occasional%20Train%20Blogging/LocalRail/Tram_Bordeaux.jpg
Siemens har ett konkurrerande system med trådlös överföring via induktans, detta påminner laddningen på en elektrisk tandborste. Sedan finns de de systemet som trådbussar använder.

Nu går det inte att använda något av systemen direkt för en bil. Alla system har begräsningar som gör dem olämpliga för bilar.
Trådbussystem:
Trådarna måste vara högt upp, blir för högt för en personbil, de aerodynamiska nackdelarna blir större än vinningen.
3e-räl:
En bil är för dåligt jordad (inte alls) för att kunna hantera ett sådant system.
Tandborstladdning:
Kapaciteten är för dålig och förlusterna för stora. Problem med virvelströmar för de oanvändbart för vägar där icke anpassade fordon kör.
Spårvagns modellen:
Samma som trådbus och 3e-räl.

Det finns även system för att lagra elektrisk energi som kemisk energi. Exempelvis som jonlagring, vätgas och kolväten. Dessa tre system har alla nackdelen av att ha tämligen dålig verkningsgrad. Och för ett samhälle där mycket elektrisk energi produceras via kolväten är de fullständigt meningslöst.

Att använda batterier till fullo är i dag inte ett alternativ. Batterier har i dag både för dålig cyklningskapacitet och för dålig kapacitet. De bästa batterierna idag har 200wh/kg och runt 1000cykler eller 120wh/kg och 2500cykler. För att rena elbilar ska bli ett alternativ krävs minst 400wh/kg och runt 3000cykler.


Så jag föreslår en ny variant av lösning. Använda befintliga gatljus med befintlig elkraft för att montera in trådlösa energisändare. Detta kan tyckas slösaktigt och farligt. Men i spektrumet strax under IR strålning är både effektiviteten hög och farligheten låg. Integrerat med systemet finns ett system som spårar mottagaren, begränsar effekten och stänger av om verkningsgraden blir för låg. Om exempelvis en hand kommer mellan och blockerar strålningen stängs den omedelbart av. Verkningsgraden i denna spektrum är dessutom mycket högt. I praktiken kan detta vara effektivare än att ladda batterier för att använda energin senare.

Genom att använda väldigt många antenner med mycket hög frekvens så blir energin väldigt riktad. Om man använder en antenn får den 180graders svepyta, två så blir de 90 grader, fyra så blir det 45 grader. För frekvenser i terahertzområdet kan man använda flera hundra antenner och och spridningsvinklar på under 1 grad. Genom att göra mottagaren större än sändaren så eliminerar man förlusterna för spridningen.

Detta kan låta som futuristiskt framtids nonsens, men faktum är att tekniken redan finns. Stor del av infrastrukturen finns redan. Stolpar för uppsättning och kraft finns redan. Vad som behöver göras är att stärka infrastrukturen för de ökade behovet vid större belastning.

Troligen kommer vi innom bara ett par år att börja se WLan acecsspunkter som använder liknande teknik som kan överföra åtskilliga watt med mycket små förluster. Detta kommer förhoppningsvis reduera mängden sladdar betydligt.

Del 1: Solkraft till verklighet

Få personer inser skillnaden på att bygga en enstaka prototyp relativt till att massproducera komplicerade produkter. Exempelvis byggde Volvo en hybrid bil redan 1991 vid namn ECC som aldrig på marknaden, den var helt enkelt för komplex att producera.
På samma sätt finns det idag stora solfångarfällt. Dessa är subventionerade och i praktiken prototyper.
Solkraft är av typen area kraft. Detta betyder att ytan av kraftverket begränsar effekten. Detta skiljer sig mot Vattenkraft, kärnkraft och värmekraft där volymen begränsar effekten. Även fast de kanske låter som en liten skillnad gör de enorma implikationer. En volymkraftverk är mer lönsamt ju större man bygger det, medan ett areakraftverk blir mer lönsamt ju mindre man bygger det. Detta är orsaken att det finns solceller på miniräknare och inte kärnkraftverk. Detta är även orsaken till att de går att bygga en solcellerdriven leksaksbil men de är mycket svårt att bygga en solcellerdriven personbil.

Nu blir de riktigt knepigt, för ett kraftverk på grund av sättet de är konstruerat behöver vara ganska stort för att bli lönsamt. Så vi har något som måste vara väldigt stort men samtidigt väldigt litet. Detta är ett problem som enklast löses genom klustring, dvs man använder många små för att tillsammans gör ett arbete för en stor.

Till höger finns det ett kluster på 12 solfångare, i centrum en processanläggning och till vänster en kyldamm. Har här jag valt solkraft av termisk typ, orsaken till detta är att solceller uppför sig väldigt dåligt i stora areor. Det finns dessutom ett flertal andra orsaker som jag kommer till senare.
Solfångarna på bilden är helt enkelt speglar.

För att minimera priset ligger speglarna i en bana. Speglarna är gjutna i skumplast för att minska vikten och priset, och framsidan är helt enkelt försilvrad och lackerad. Dessa speglar ligger i en delcylindrisk bana så att de kan följa solen i en riktning. Motagar huvudet är upphängt med jämna mellanrum med glest avstånd för att minimera skuggeffekten. Speglarna är sektionerade om övre och undre spegel samt i längsintervaller för lätt service. Den biten där huvudet skuggar banan finns ingen spegel.
I huvudet är där magiken sker.

Konstruktionen ser ganska enkel ut, vilket är naturligt då den behöver vara billig. Huvudet består av två kraftigt isolerade sidor samt två isolerglas på vardera sida om rören som samlar in energin. Hela utrustningen är vakuumförpackad för att minimera läckage av energi. Medan de flesta system tillför energi genom att öka temperaturen på vätskan i systemet till skillnad från de flesta idag kommersiella systemen.
Detta är av flera orsaker. För att kunna få optimal verkningsgrad behöver temperaturen vara så hög som möjligt. Men teperaturen in i systemet begränsar. Genom att tillföra energin utan att öka temperaturen, är temperaturen in och ut ur systemet de samma. Denna lösning uppnås genom att ha ett sådant tryck i systemet att kokpunkten är exakt de samma som optimala temperaturen. När energi tillförs omvandlas mer och mer av vättskan i systemet till gas.
Den sista biten är ganska konventionell och realtivt enkel.

Ångan från solvärmepanelerna går in i ett saltlager där det smälter saltet och kondenserar vätskan som åter går till uppvärmningspanelerna. I systemet finns en tryckventil som håller trycket på en optimal nivå för att minimera förluster. Denna temperatur håller man strax över smälttemperaturen för saltlagret. Till saltlagret är en eller flera konventionella turbiner kopplade på ett snarlikt sätt som vilket kärnkraftverk eller värmekraftverk som helst.

Verkningsgraden för ett system som detta är mellan 30 och 45% beroende på ångtemperatur. Verkningscykeln är då den endast tilltar i en dimension strax under 25%. Marktäcknings graden är för sydligt belägna lägen (breddgrad mellan 45grader nord/syd) blir 72%.
Detta betyder att mellan 5,5% till 8% ljusets maximala infallande effekt blir genomsnitts energi. Med en ljudstyrka på ca 1,5kw/m^2 (rätt mig om jag har fel, har inte hittat någon exakt siffra på ortogonal effekt) behövs de följande yta för att ersätta respektive kraftverk.
150MW gaskraftverk: 1,2 till 1,8km^2
300MW kolkraftverk: 2,5 till 3,6km^2
800MW äldre kärnkrafts reaktor: 6,6 till 9,7km^2
1,6GW ny kärnkrafts reaktor: 13 till 16km^2
3,6GW, hela ringhals: 30 till 44km^2
16GW, hela Sveriges elkonsumtion : 130 till 200km^2

Problemet är att ett sådant system inte skulle fungera i Sverige. Dels är de för molnigt och dels ligger Sverige för långt norr ut, solen faller in för flackt , och sist men inte mins, är störst behov av kraft på vintern när de är som mörkast. Det finns öknar i både Italien och Spanien, men dessa lär ju de själva vilja utnyttja om möjligheten finns. Det närmaste stället annars att utnyttja det är i norra Afrika.
Att hitta en lämplig position i Nordafrika är lättare sagt än gjort. Sahara är inte bara sand som de visas på TV utan även stora delar berg. Det är förvisso bra att komma upp en bit i atmosfären på ett berg, men de tillför andra problem.

De tre första rutorna föreställer Sveriges kraftbehov, den fjärde och sista föreställer förlusterna vid överföring även med bästa teknik från Nordafrika. Som synes blir fälten enorma men inte fullkomligt orimliga.

Bara att börja bygga? Nja, inte riktigt så enkelt. För soliga länder söderöver med högt elpris kan de nog vara ett alternativ inom en ganska snar framtid. Problemen är dock flera, men lösningen i detta exemplet löser ett otal av de som varit de största problemen för solkraft hittills.

Uppdatering:

Har uppdaterat solens effekt från 1500W/m^2 till 1050W/m^2 vilket enligt de bästa källor jag har sett skall vara ett bra närmevärde.

De andra 3 delarna kommer inom kort.

Solkraft, elbilar, fusion och magnettåg omröstning

Solkraft: 29
Elbilar: 31
Fusion: 12
Magnettåg: 11
Alla de olika sakerna har ett par saker gemensamt. Alla finns idag, både komersiellt och i stor skala. Men ingen av dem finns i kombination.
Solkraft finns t.ex. på fritidsbåtar, miniräknare det finns även i stor skala i form av kraftverk i Nevada och Spanien framförallt, men då offentligt finansierat.
Elbilar finns som leksaker men även i form av mopeder. Det finns även elbilar i större skala som Th!nk men främst offentligt finansierat. Både Tesla och Th!nk säljs privat men än så länge i extremt liten skala.
Fusion finns faktiskt i stor skala, något de flesta vet, men få tänker på. Kärnvapnena som finns i arsenalerna världen över är främst fusionsbaserade. Fusion finns även i mycket stor liten skala i form av ITER reaktorerna. Dessa är patetiskt små till effekten men extremt stora anläggningar.
Magnettåg finns dels komersiellt i tyskland och dels privat och ofentligt finasierat i Shainghai.

Så rent tekniskt finns tekniken redan för allt. Fusion behöver helt klart mest utveckling för att nå komersiel status. Problemet fusion har är lite binärt. Fusion finns redan idag i kraftverks form, men endast för patetiskt små effekter, att skala upp det är tekniskt utmanande men inte specilet vetenskapligt advancerat. I dagsläget ligger reaktorn på 60watt vilket inte går att använda till något vettigt alls, i praktiken är den bara till för att bevisa teorin. Nästa reaktor som planeras att komma online 2018 kommer att ha en effekt på 500MW vilket är på tok för lite för en kommersiell reaktor men tillräcklgit för att testa hur reaktorn fungerar i en verklig situation. Beräknad kostad är runt €10miljarder vilket är ungefär 30gånger dyrare än en konventionell kärnkrafts reaktor. För att få ekonomiskt lönsamhet i det behöver man helt enkelt göra reaktorn gigantisk. Runt 10-50GW behöver en fusionsreaktor vara för att kunna bli ekonomisk lönsam. Det är nämligen så att kostanden inte ökar i närheten så fort som effekten. Teoretiskt sett skulle den första fusions reaktorn i full skala kunna börja byggas 2025 och vara färdig runt 2035, i praktiken sätter politiken käppar i hjulen, i stället för att investera i långsiktig kraft investerar man i kortsiktig populism.

Solkraft på andra sidan är redan tekniskt tillgängligt, vilket antagligen är de som är orsaken att många har röstat på det. Solceller tekniken är i praktiken mycket enkelt. Bara sätta upp en glasskiva och samla in elen, enkelt. Problemet är inte tekniken utan den kommersiella kostnaden och den indirekta miljöpåverkan. Problemet är flera. Dels så är effekten förvisso god när solen skiner, men i genomsnitt under årsbasis blir det inte lika bra. Ett annat problem är att verkningsgraden är högst begränsad. Ytterligare ett problem är att bästa solen inte finns där kraften behövs, och transporterna blir långa och förlusterna höga. Det allvarligaste problemet är dock att kraften bara kommer på dagtid och dessutom något irrationellt.
Även fast de är lätt att sätta upp en solceller anläggning är problemen mycket stora innan man får någon praktisk nytta av dem. De anläggningar som finns idag tillför mer problem än effekt. Det finns dock sätt att lösa detta, men då blir de genast mer komplicerat.

Elbilar finns med i dag. I praktiken är problemen de samma som för solceller. De är grymt enkelt att bara kasta i några batterier i en bil och en elmotor. Att bygga något som ser ut som en elbil och verkar fungera i praktiken är inget problem. Det har under åren funnits många olika bilar som har varit ganska billiga, men i slutändan blivit dyra.
Problemet med elbilar är precis som för solkraft flera. De vanligaste problemet är att räckvidden är mycket kort, detta problem görs värre av de ytterligare problemet av de faktum att det tar tid att fylla på. Hinderna till lång räckvidd är faktiskt inte tekniska utan precis som för solceller, rent ekonomiska. Man kan utan problem göra en elbil som har räckvidd på över 50mil med LiPo batterier utan att fordonet blir nämnvärt tyngre än en vanlig konventionell bil. Problemet är att priset blir enormt högt. Inte nog med det, som de flesta kanske har upptäckt är att en normal mobiltelefon blir trött efter ett par år och behöver laddas oftare. Det beror primärt på att batterierna slits och blir sämre. Resultatet blir de samma i en elbil, men 2-5 gånger snabbare eftersom en bil behöver laddas oftare. Utveckling för att få bättre batteri som hanterar detta problem är i startgroparna. men att utveckla nya batterier tar tid. När Litium Ion och polymer batterierna började utvecklas tog de 10år innan de första kom på marknaden. Sedan tog de ytterligare 5 år innan kvalitén var tillräcklig.
För tillfället finns de litium järn fosforoxid batterier som delvis avhjälper problemet, kapaciteten är dock inte tillräcklig annat än till att ersätta förbränningsmotorer i specialapplikationer.

För magnettåg är problemen varken ekonomiska eller tekniska. Tekniken finns idag och kan köras utan problem. Men precis som 9fots rälsen som introducerades under 1870-talet så konkurrerar magnettågen med ett betydligt mer väl utbyggt system. Det är dock inte så ojämnt som de kan tyckas. Exempelvis behöver den främsta konkurrenten TGV även specialräls som inte är 100% kompatibel med vanlig räls.

I framtiden kommer jag att skriva en artikel om varje del och beskriva lite hur vägen framåt är, vilka fallgropar som finns och vilka tekniska lösningar som kan vara framtiden.

Mycket att göra

Medan jag varit sjuk har de varit så snälla på mitt jobb och sparat allt arbete åt mig, så jag kan glatt jobba hela dagarna i stället.....

Dator

Förra gången jag skrev om energiförbrukning var det en produkt som förvisso är väldigt mångsidig, men å andra sidan slukar enorma mängder elkraft. Datorn.
Många kanske har upptäckt att även om man ställer ner grafiken kraftigt, minskar inte fläktarna märkbart att surra. Detta beror på att ju mer man ställer ner grafiken, ju fler bilder per sekund gör grafikkortet. Detta är dock helt meningslöst eftersom nya LCD skärmar som de flesta har i de flesta fall bara klarar att ta emot 60bilder per sekund, många nya grafikkort klarar att lavera 120-150bilder/sekund även på relativt nya spel.
Detta är dock ett problem som enkelt åtgärdas i en meny, om du har ett nVidia grafikkort ser det ut på följande sätt.

Det roliga med att ändra den här inställningen är att man inte direkt förlorar något på det. I krävande spelscener så kompenserar kortet genom att jobba hårdare, om man inte gör så mycket, ligger även grafikkortet och vilar. Påverkar inte spelprestandan på något negativt sätt alls, om man ställer ner kvalitén lite får man bara ännu mer kraft över i snabba scener.

Det går även att göra en liknade operation för processorn i datorn. Om man har 3 eller flera kärnor i datorn kan man enkelt stänga av en eller ett par kärnor. Speciellt för spel gör detta stor skillnad. Moderna spel använder alla kärnor fullt ut, detta ofta med mycket liten eller ingen effekt på spelkvalitén. Väldigt få spel kan idag utnyttja mer än 2 kärnor effektivt, väldigt många spel går lika bra på en kärna som 4. Denna metod är även väldigt användbar om man kör flera användare på samma dator, då kan en användare köra på hälften av processorerna och den andra på andra hälften. Det är dock endast på krävande aplikationer som detta spelar någon roll.

Stänger man av de andra processorerna ligger de och vilar och tar hand om lite småuppgifter. Detta gör att datorn blir strömsnål och sval, men det trots de ger blixtsnabb respons i spelet eftersom spelet nu är ensam på sin processor. (förutsatt att ingen annan tung process är dedikerad till samma processor)

Vad ska man ha för dator om man är riktigt känslig mot hög strömförbrukning?

Alternativ 1:
Detta alternativ ser ut på följande sätt.

Man behöver följande saker
1: En bärbar dator med dubbla skärm utgångar och minst dubbelkärnig processor (kostar runt 5500 för billigaste modell)
2: En projektor (exempelvis en Samsung pocket imaginer LED, kostar runt 8000kr, bättre och billigare kommer om några månaders tid)
3: En styck skärm med tangentbord mus och USB hub.
Detta ger möjlighet att ha en film/TV plats samt en arbetsplats, alternativt två arbetsplatser om datorn i fråga kan köra på 3 skärmar (vilket är ovanligt). Om man önskar ljud på arbetsplatserna kan man göra detta med ett USB-ljudkort och sedan konfigurera programmen att beroende på program spela upp ljudet på olika ljudkort. På detta sättet kan exempelvis de som sitter vid projektorn se på en DVD film samtidigt som personen som sitter vid arbetsplatsen kan titta på en film på youtube båda med ljud.
Om man önskar kan den bärbara dator kompletteras med en dockningstation så kan man enkelt koppla loss den för att använda resande. Hela lösningen drar mellan 100 och 120W och erbjuder i princip alla multimedia lösningar som kan tänkas behövas. Man kan även spela relativt avancerade spel på låg grafikinställning.
Om man önskar ett mer lättanvändbart system kan man komplettera med en fjärrkontroll och en mediecenter mjukvara. Detta görs allt på projektorn kan styras från en fjärrkontroll oberoende av arbetsstationen.

Genom att addera en Netbook kan man lägga till ytterligare en arbetsstation, denna kan kopplas upp till huvuddatorns uppkoppling direkt via WLAN eller via CAT-5 LAN och en korskopplad kabel detta till en ringa ökning av effektförbrukningen av ca 30-40Watt och en kostnad på runt 3000kr. Om man vill ha ytterligare arbetsstationer kan man lägga till ytterligare en till Netbook då behöver man dock en hub om man ska köra över fysisk nätverk.

Alterantiv 2:
Om man vill ha en lite mer permanent lösning kan de se ut på fölnade sätt.

Genom att ersätta de bärbara datorerna med så kallade ITX moderkort kan man bygga en lite mer permanent lösning. ITX moderkort är realtivt ibilliga från 600kr och behöver då endast kompletteras med hårddisk, nätdel och minne total kostnad runt 1500-2000kr beroende på vad för konfiguration man väljer. Dessa kan med fördel köras på direkt på likspänning vilket gör dem lämpliga om man lever off grid.
Man kan utan problem komplementära dessa minidatorer med PCI grafikkort för att köra 2 eller flera skärmar. Med en sådan lösning kan man exempelvis driva en projektor, en köks-TV och en sovrums-TV från en och samma dator som endast drar runt 15Watt.

ITX moderkorten finns i dagsläget med dual processor ELLER PCIx16. Men man kan i dagsläget inte få dualprocessor och PCIx16 i samma burk. Så antagligen får man välja att ha bra grafikkort eller bra processor. Detta är en situation som inte lämpar sig vidare för moderna spel, men för äldre spel som endast kräver en processor kan man med fördel använda denna lösningen, spelprestandan är till största del beroende på grafikkort. För de flesta lätta spelapplikationer räcker det utmärkt med ett grafikkort för runt 500-700kr av passiv typ. Om man ska gå på tyngre spel så är ITX inget alternativ.

Alternativ 3:
Om man vill spela så finns de inte riktigt något alternativ, men man kan fortfarande spara en del på övriga kringutrustning. För att kunna göra en riktigt bra besparing behöver man köra en virtuell maskin. Exakt hur man gör detta vet jag inte, och jag vet heller inte hur bra de fungerar. Men teorin är följande. Man har en kraftfull dator som låtsas som att den är flera stycken datorer som flera personer kan använda samtidigt.
Vinningen med detta är att en normal dator bränner vid kontors arbete och filmtittning ungefär 90% av sin energi på att pausa. Om man har en kraftfullare dator i stället för två klenare blir denna energin som går åt för att pausa relativt sett lägre.
Om man väljer Intel eller AMD plattform gör mycket liten skillnad. AMD är något billigare, Intel är marginellt effektivare. I vilket fall som helst är de lämpligt med en platform som har väldigt många PCI-X socklar.
När man väljer processor till en sådan lösbning vill man ha så många kärnor som möjligt. 4 är bra, 6 är bättre (svårt att få tag på i dagsläget). Om man vill ha riktigt extrem prestanda kanske man t.o.m behöver titta på multi-CPU system, men 6 kärnor borde räcka för de flesta.
När man väljer grafikkort är de även viktigt att titta på hur mycket ström de drar. Ett ATI/AMD 4850 eller nVidia 250 har tillräcklig kraft för nästan alla nya spel i dagsläget. Om kraften saknas så kan man enkelt byta grafikkort till en spelstation. Ett passivt grafikkort är att föredra eftersom även fläkten drar en del effekt.
Fläktarna kan dra upp till 15% av energin i en modern dator. Det finns ett trix. Genom dra en slang (typ ventilations slang) från utomhus direkt in till baksidan på datorn så kan man kyla datorn med sval utomhuss luft (rekomenderar luft från nordsidan, annars kan de ge katastrofalt resutlat på sommaren). Denna metod att kyla datorn på är extremt effektiv, man behöver bara en fläkt med en centralt placerad termosensor.

Genom att koppla två terminaler till varje grafikkort kan man utnyttja grafikkorten maximalt. Varje grafikkort har en egen begränsad 3D kapacitet, men genom att kombinera en spelstation med en film station så minimerar man påverkan. Om man har väldigt många kärnor kan man dedikerad en kärna till varje enskild spelstation.
Det är ganska lätt att bygga ihop ett sådan system rent praktiskt. Men att installera det är ganska bökigt. I praktiken behöver man köra upp till 8 operativsystem på samma dator beroende på hur man väljer att göra. En sådan konfiguration bör överlämnas till en expert.

Skulle vara väldigt intressant och höra om någon läsare har installerat ett sådant system eftersom jag själv aldrig har testat.

Spara och slösa, och spara mer och spara absurt.

Har ska jag gå igenom vilka olika prylar i hemmet som tar ström och hur man sparar på dem.
Jag kommer bara gå igenom de värsta strömtjuvarna. Förvisso drar en kaffekokare väldigt mycket effekt, men man använder den oftast bara 10 minuter per dag så totalt gör de inte speciellt stor skillnad.

Inställningarna är följande:
Tid för film: 2 timmar/dag, Film i HD 1timme/dag, Spel 3timar/dag, Datoranvädning (utöver spel) 3timmar/dag. Elpris 1:20kr/kwh, ränta 5%. För apparater som inte klarar HD körs de som vanlig uppspelning.

Så här kan de tänkas se ut. För de olika PC modellerna räknar jag med en som kostar 15kkr, en för 10kkr och en för 5kkr. Som synes drar kaffekokaren betydligt mycket mer el än vad den kostar i inköp, men å andra sidan är de väldigt lite jämfört med allt annat.

Som synes är standby elen inte så extremt stor som de ofta hävdas. Orsaken till att de får så groteska siffror i propaganda artiklar om standby el är att de räknar ofta med gammla TV apparater som har förvärmning. Denna värmning gör att TV:n startar fortare, men tar mellan 10 och 20 Watt konternuerligt. Denna metod förbjöds på 90-talet och nu finns ju knappt CRT TV apparater kvar så problemet är ett minne blott. Det finns dock en brasklapp för moderna spelkonsoller som i halvavslaget läge kan uppdatera sig sjäv och då dra väldigt mycket ström.

Den här grafen var inte specielt intressant egentligen. Tänk att vi i stället lever offgrid och elen produceras via vindkraftverk med backup på diesel av ett genomsnittligt pris på 5kr/kwh samt att man har 4 barn i tonåren som sitter och surfar, tittar på film och spelar all ledig tid. 8 timmar spel, 8 timmar dator, 6timmar film och 2 timmar HD film.

Här ser man tydligt exempel på när olika effekter tar ut varandra. För en bärbar DVD spelare drar mindre ström, men den kostar mer. För denna användning tar de nästan exakt ut varandra. Om man ändå ska ha en bärbar DVD spelare, kan man köpa en, om man inte behöver en, kvittar det.

Nu har jag inte alls räknat med synergi effekter. Om man ändå har en PS2-slim liggande är de onödigt att köpa en DVD spelare, man kan ju lika gärna visa film på den. Däremot visa film på en PS3:a som inte är HD är mycket olönsamt. Visa film från skiva i en Xbox360 är olönsamt i samtliga kombinationer då den inte kan köra BD. En standalone BD spelare drar mindre el till sån grad än en PS3:a så att man kan köpa en för bara mellanskilnaden.

För nästan all utrustning utom de nya konsollerna och vissa köksmaskiner som är extremt billiga, är driftkostnaden nästan försummbar brevid inköps kostnaden. Samma senario som innan.

Eftersom en dator kan användas som både filmvisare, spelmaskin och kontrosmaskin så är borde priset kompeseras av dess mångsidighet. Faktum är att man både kan surfa och titta på film på samma dator samtidigt om man har ett modernt grafikkort. Teoretiskt sett finns de inget hinder från att ha en dator som gör alla typer av spel/surf/film visningar i hushållet samtidigt, dock sätter de flesta operativsystem gränsen vid att man max kan ha en inputt samtidigt. Med virutuel PC mjukvara kan man teoretiskt sett köra flera stycken användare på samma dator. Eftersom de flesta operationer som inte är spel drar mycket lite prestanda är detta inget större problem rent prestanda mässigt. Jag har aldrig testat de sjäv och vet inte hur bra de fungerar i praktiken.
Att köpa en begangad PS2:a är ingen bra idé, de drar väldigt mycket ström relativt hur mycket de kostar. Även att köpa begangade PS3 eller Xbox360 är en dyr historia, men skilnaden är betydligt mycket mindre. Men med ett högt elpris kan man bränna hela inköps priset i elförbrukning redan på ett år!
En top off the line PC förbrukar enorma mängder energi. En medium PC förbrukar märkbart mindre energi. En slimmad PC förbrukar mindre energi än de flesta konsoller, den kan trots det spela motsvarande spel i PC portningar (om än med något reducerad grafik).
Min lösning för den lite större familjen är att koppla en slimmad PC till husets filmvisnings skärm i ena ändan och till en surf terminal i andra ändan så kan 2 eller flera personer använda den samtidigt. Om man har riktigt många familjemedlemmar som vill surfa samtidigt så kan de vara lämpligt att satsa på virutuel PC lösningen, då får man extremt mycket datakraft per kwh el. Med ett modernt grafikkort kan man utan problem koppla 4 skärmar till samma dator. Genom att exempelvis köra en mediacenter lösning till filmvisnings skärmen kan styra allting från en vanlig fjärkontroll.

Vi behöver visa bilderna med. Jämför de vanligaste lösningarna med en ovanlig lösning. Fortfarande samma situation med mycket filmtittande, spelande och surfande fast med normalt elpris. Här ser man att en netbook eller notebook kan spara 400kr/år på en skärm, men besparingen blir till lidande erognonomi, något jag inte rekomenderar. Ha alltid en riktig skärm till om datorn används stationärt!

Som kanske är tydligt för filmvisare så är priset redan med normalt elpris en ganska liten del av kostanden. Detta beror på att livslängden är lång och att TV-aparater helt enkelt tar mycket el. Kom ihåg med nuvarande konfiguration behöver man minst 3 skärmar totalt.

Men de här är inget kul, vi skruvar upp elpriset till off grid pris och ser vad resultatet blir.

Glöm plasman säger jag bara! (den fortsätter långt utanför bilden) Ha ett gigantisk film rum med 72" duk är med dyrt, men något som är teoretiskt möjligt. Tjock-TV eller Platt-TV spelar ingen roll. Att platt-TV skulle dra mer ström är även det en myt. 20" köks-TV? Ja varför inte, faktum är att om de hindrar någon från att slå på 32":aren kan de bli en ren besparing! Orsaken att TV-apparater börjat bli mer energi krävande är helt enkelt för att de blivit större. En LCD drar i många fall mindre än en CRT. Ett köpa en monitor, eller återvinna en gammal är de absolut bästa alterantivt. En gammal 19" TFT skärm kan köpas begangad för nån hundralapp och ny för under 1000kr, den drar mycket mindre energi än en TV i samma storlek. Om man ändå har en DVD-spelare, PS3, dator eller digitalbox som källa kan man lika gärna använda en monitor (man får dock trixa med adapterkablar å så).

Om man väljer mellan en CRT och en TFT skärm till datorn är valet sjävklart. TFT är bättre på alla vis. För samma kostand som en 19 CRT kan man köra en 24" TFT. Även på 24" är en monitor för Off-grid fullt möjlgit. På 32" blir de dock inget vidare, bättre att ha 2 stycken 24":are eller ännu bättre en kombination av en 24":are och något annat energisnålare.

Utmanaren här är diod projektorn. Med upp till 100 Ansi Lumen ger den lika bra ljus som en konventionell projektor för 10år sedan. Man kan utan problem ha en 28" bild med en Diod projektor i fullt dagsljus eller en 42" bild i dämpad belysning. Tänk på att använda en duk med bra kvalite. En projektorduk är inte bara en vit duk. Den är behandlad med ett specielt reflekterande skikt som förstäcker ljuset upp till de dubbla och dämpar ljus inkommande från fel vinkel. Detta gör att även en ljussvag projektor kan användas i fullt dagsljus. Med en upplösning på 800*600 är upplösningen 10% bättre än vanliga TV signaler. Innom kort kommer de även diodprojektorer med upplösning på 1024*768 vilket i praktiken innebär att man får HD-likande kvalité.

Mitt förslag till folk som vill vara energisnåla. 19" monitor till barnen, inget problem, bra arbetställning är viktig. Plasma TV, glöm det. Storibilds projektor, vist men bara energi snåla modeller i mörka rum. Köks-TV, absolut! 24" monnitor att sitta och jobba på, inget problem. Diodprojektor, överallt där de är lämpligt, förbrukar extremt lite energi. Även med absurt högt elpris kostar de bara några kronor per år att driva en med flera timmar om dagen anvädning.